28 februari 2020

Spaning

Hajpad sektor under lupp

Aldrig förr har så många haft så stort fokus på att bladgrönt eventuellt ska rädda världen. Men hur står det egentligen till med siffrorna och hållbarheten? Det funderar AGFO-Lovisa på i veckans spaning.

För exakt ett år sedan skrev jag en spaning om vertikalodling när det omtalade svenska bolaget Plantagon hade gått i konkurs. Frågetecken – som energiåtgång och affärsmodeller – runt stadsnära inomhusodlingar pekades ut och jag skrev: ”Frågan är kanske inte när den här branschen slår igenom, utan om”.

Sedan dess har en hel del hänt.

På en global nivå målas det upp stora siffror för framtiden. Marknaden för vertikalodling beräknas nå 13 miljarder dollar till år 2026, vilket ger en årlig tillväxttakt på nära 25 procent. Ett av världens största vertikalodlingsföretag, amerikanska AeroFarm, landade på Times Best Inventions 2019-lista, och i Japan satsar Spread på att skapa världens största automatiserade bladgröntindustri. I höstas fick MIT stänga ned delar av sin forskning på inomhusodling efter larm om överdrivna forskningsresultat. Och i veckan visade en ny rapport att färre investeringar i sektorn gjordes förra året. Däremot investerades totalt mer pengar i vertikalodlingar, mycket på grund av stora investeringar i Aerofarms och Infarm.

Stundtals matas jag med uppfattningen att det är vertikalodlad basilika som ska rädda matförsörjningen för planetens växande befolkning. Men hur förhåller sig stadsnära inomhusodling mot den traditionella växthusodlingen i ett hållbarhetsperspektiv? I en ny rapport, skriven av Gunnar Rundgren på uppdrag av Matlust, jämförs produktionssätten på groddar, gröna blad och odlad svamp i Sverige.

Att det handlar om lyxprodukter som vi inte behöver, men som kan bidra till en kulinarisk upplevelse.

Rapporten konstaterar att det är mycket hög energiåtgång för att producera bladgrönt i slutna system, och att näringen vi får ut inte står i paritet med energiåtgång. Vid rapportsläppet menade Jesper Annell på Ica Liljeholmen å andra sidan att de nya vertikalodlingsföretagen kan skapa en ny attraktionskraft för frukt och grönt, och bidra till ökat intresse för ett växtbaserat utbud. En pedagogisk vinning. Ett exempel är hos Anna Whitlocksgymnasiet där hydroponisk odling används i undervisningen och skapar engagemang bland eleverna.

Vid rapportsläppet menade många i panelen att kommunikationen om vertikalodlingar behöver nyanseras. Att det handlar om lyxprodukter som vi inte behöver, men som kan bidra till en kulinarisk upplevelse. Är du nyfiken på panelsamtalet finns hela lanseringseventet inspelat här.

Jag tycker att man ska välkomna nya initiativ som vill förändra rådande system. Men samtidigt ha respekt för komplexiteten i odling – och den djupa kunskap som finns hos de med händerna i myllan.

Vill du fördjupa dig ytterligare i stadsnära inomhusodling har vi samlat intervjuer och reportage här.

Ps. Under lanseringseventet förutspåddes också en renässans för groddar. Sprout tech anyone?

 FLER SPANINGAR AV LOVISA MADÅS

Vi blickar framåt

Här är nästa kunskapsförflyttning

Meningslös mat när filterbubblan tar över

Trendigt, hett – och outforskat

Våga vara modig på krogen

Matnyttigt från Almedalen

Dags för action 

Korten på bordet

Att skapa värde och mota meningslösheten

Vertikalodlarens uppgång och fall

Pengar söker nya ägare

Mjölkens position utmanas

Matens nya modeord

Insikter 2018 och förhoppningar 2019

Pusselbiten som saknas

Det anonyma köttet utmanas

Den nya tidens parfym

En exceptionell vecka

Dags att kavla upp ärmarna

Grusade förhoppningar

Så tycker ni om vårt arbete

Myllans år

Ät upp ditt flöde

Branschen som rör på sig

Det flytande brödet tar ny form

Snabbt, enkelt, individanpassat

Insikter 2017, förväntningar 2018

Peppat läge!

Mot en smartare matkedja

Insikter från London Food Tech Week

Clean eating på fallrepet

On the road

I ivrig väntan på rapsfärs

SPANING

foodtechinomhusodlingMatlustvertikalodling