5G kommer på olika sätt påverka matsystemet, enligt experterna. Foto: Istock, privat

Intervju

Så påverkar 5G matsystemet

Livsmedelskedjan kommer att revolutioneras när 5G-nätet rullas ut. Det menar i alla fall de mest ivriga teknikevangelisterna. Men i andra änden finns pessimisterna som pekar på att den snabba uppkopplingen kanske inte ens når matens vagga – lantbruket.

Superlativen står som spön i backen när det handlar om 5G och digitalisering. Jordbruket är en av de branscher som brukar hamna högst upp när man pratar om tillämpning av den framtida tekniken. Det utlovas högre skördar, lägre kostnader, miljardintäkter, dramatiskt lägre användning av kemikalier och oanade möjligheter att ”föda världen”. Ordet revolution återkommer många gånger, framför allt från de företag som vill sälja teknik, maskiner och tjänster. Hur många av löftena som infrias, återstår att se.

Digitaliseringen av matkedjan pågår för fullt. Det räcker med att gå in i en matbutik för att se det i form av självscanning, digitala kvitton och hyllkantsetiketter. Eller att sitta hemma vid köksbordet och näthandla veckans matsedel. I logistikkedjan mellan matproducenterna och butikerna pågår ännu större förändringar.

Både Ica och Axfood bygger exempelvis helautomatiska varulager som ska vara klara inom de närmaste åren. Inom jordbruket används redan självkörande maskiner som traktorer, skördetröskor och ogräsrensare. Många mjölkkor mjölkas av robotar och har transpondrar (datahalsband) som styr hur mycket de får äta och mjölkas. Värmekameror känner av om kon håller på att få juverinflammation genom att mäta varje kos individuella temperaturskillnader och andra kamerasystem håller koll på om kon är brunstig.

Dagens digitalisering sker med befintliga teknik som WiFi och 4G, men entusiasterna menar att det som verkligen kommer att sätta fart på ”sakernas internet” är 5G.


Magnus Leonhardt, Telia.

”5G kommer att skala upp det”

– Visst är det så att mycket av digitaliseringen redan är igång, men 5G kommer att skala upp det och göra det möjligt med större datainsamling som samtidigt är mindre energikrävande, säger Magnus Leonhardt, chef för affärsutveckling och innovation på Telia.

Telia är en av flera parter som ingår i ett praktiskt försök med digitaliserat jordbruk på Ultuna, Sveriges Lantbruksuniversitet. Försöket drivs av forskningsinstitutet RISE och ska bland annat testa nya teknik i praktisk odling.

Drar mer ström

Att kunna hantera stora datamängder gör det exempelvis möjligt att fjärrstyra maskiner och fordon via videolänk med större precision och även att öka kommunikationen mellan autonoma maskiner. Den strömsnåla tekniken ger mycket längre livslängd för sensorernas batterier, upp till tio år, vilket gör det lättare att placera ut sensorer i betydligt större omfattning – på fordon, maskiner, prylar, djur, i marken, ja lite överallt. Men det är inte detsamma som att 5G-tekniken på det hela taget kommer att vara strömsnålare, tvärtom tyder mycket på det motsatta. 5G-telefonerna kommer också att dra mer ström och har därför större batterier. Den nya infrastrukturen förväntas också betyda mycket för en annan sak som pågått ett tag inom jordbruket – precisionsodlingen.

Per Frankelius, innovationsforskare vid Linköpings universitet.

– Visionen är att ha kunskap om varje liten enskild planta och det går inte att visualisera utan 5G, säger Per Frankelius.

Han är forskare på Linköpings Universitet och processledare för Agtech 2030, ett tvärvetenskapligt innovationsprojekt inom de gröna näringarna med fokus på innovation och ny teknik.

Företag står på kö

Precisionsodling kan handla om att gödsla, spruta växtskyddsmedel eller ogräsrensa med betydligt större precision än vad som är möjligt idag. Drönare, det vill säga flygande datorer, är ett annat område som antas få stor betydelse inom jordbruket och som är beroende av snabb uppkoppling om deras fulla potential ska utnyttjas. Drönarna kan kontrollera djur, larma om skadeangrepp i grödor och mycket annat. All information som samlas in från gården behöver också bearbetas och analyseras. Här står många företag på kö för att erbjuda olika tjänster, inte minst artificiell intelligens, för att göra detta analysarbete som bonden tidigare gjorde på egen hand.

”5G har egenskaper som inte är optimala för glesbygd”

Men det finns ett stort frågetecken – nämligen om det överhuvudtaget blir något 5G på landsbygden. Baksidan på 5G är att räckvidd är betydligt kortare än för 4G och därför kräver fler sändare för att täcka ett lika stort område som kan täckas med 4G. Det gör att 5G anses vara en angelägenhet för främst stora städer och industrier, inte för landsbygden.

Regeringens mål om att hela landet ska ha tillgång till stabila mobiltjänster 2023, kommer inte att uppnås. För 5G tar staten inget ansvar alls för utbyggnaden utan överlåter det åt marknaden. Sannolikheten att 5G skulle landa på åkrarna, verkar just nu rätt osannolik.

Ett lantis-5G

Det finns andra lösningar. Förutom att fortsätta använda befintlig teknik, finns det också möjlighet att hyra in tillfälliga 5G-nätverk när de behövs, vid skogsavverkning eller skörd, eller bygga lokala nätverk. Telia håller också på att bygga ut 5G på lägre frekvens, det så kallade 700 MHz-bandet, i praktiken ett lantis-5G.

– 5G har egenskaper som inte är optimala för glesbygd, vilket gör att det blir ineffektivt och kostsamt. Med 700-bandet kan vi bygga 5G i glesbygd, även om det inte har riktigt samma höga hastighet, säger Magnus Leonhardt på Telia.

Då är det betydligt lättare att dra nytta av den snabbare uppkopplingen för andra delar av livsmedelskedjan som ligger i städerna.

Hittills har det gått lite trögt med e-handeln av mat. Även om nätshoppandet av mat ökar kraftigt, så är den fortfarande liten. Förra året stod näthandeln för knappt 2 procent av livsmedelshandeln, enligt rapporten Digital mathandel. Näthandeln har kostat mer än det smakat för dagligvaruhandeln, även marknadsledande Mathem gör stora förluster.

När Ica nu bygger sitt helautomatiserade lager för enbart näthandeln, är det förstås ett sätt att minska kostnaderna. Det är också ett uttryck för att kedjan tror att allt fler kunder kommer att handla digitalt i framtiden. Det brittiska företaget Ocado, som levererar tekniken till Icas nya automatiska lager, har sagt att målsättningen är att storhandlandet på nätet bara ska ta fem minuter. Om det ska bli verklighet, behöver kunden styras/hjälpas i sina inköp betydligt mera än vad som sker i dag.

Skräddarsydda koster

Redan i dag får kunden erbjudanden och rabatter av butikerna utifrån vad tidigare inköp. På nätet finns möjligheter att presentera nya varor baserat på veckodag, årstid, väder, månad, familjekonstellation, tidigare inköp osv. Ju mer butikerna vet om sina kunder, desto fler riktade erbjudanden kan butikerna göra. Ica har pratat flera år om att framtiden innehåller skräddarsydda koster för att förebygga sjukdom. Med tanke på att kedjan även äger apotek så finns det många möjligheter. Ligger det bara en läsk och en fryspizza i vår matkasse, kanske vi får rådet att köpa kosttillskott på apoteket.

Det omvända förhållandet gäller också, nämligen att kunderna får veta mera om hur livsmedelskedjan ser ut och arbetar och hur maten produceras. Detta är möjligt redan i dag och handlar mera om aktörernas vilja än om teknik.

”Globaliseringen är bra för den globala ekonomin, men vad gör den egentligen med miljön?”

Flera av dem som AGFO talar med, pratar om baksidan av näthandeln – alla transporter.

– Någonstans är det alldeles för billigt att transportera saker över hela jorden. Globaliseringen är bra för den globala ekonomin, men vad gör den egentligen med miljön? Jag hoppas i stället att vi återupprättar mer odlingsbar mark Sverige och att vi blir självförsörjande igen. Och där hoppas jag att ett nytt tekniksprång kan spela en stor roll, säger Magnus Leonhardt.

Utvecklingen av röstassistenter tros också sätta fart på allvar, inte minst när det gäller inköp och tillagning av mat.


Amer Mohammed, Coop.

– Vi kommer föra dagliga konversationer med virtuella assistenter. Du kanske tränade hårt i går, känner dig lite hängig i dag, är allergisk mot vissa saker och då får du tips på vad du ska äta, säger Amer Mohammed, chef för affärsområde digital hos Coop.

Kamera beställer toapapper själv

Liksom många andra i branschen tror Amer Mohammed att morgondagens butik inte kommer innehålla så mycket toapapper och andra basvaror. De kommer vi beställa från nätet för hemleverans, kanske med hjälp av elektriska drönare. Vi kommer heller inte behöva hålla reda på när toapappret tar slut, det kommer i stället den nya tekniken ta hand om. En lösning är att videoanalys, en datastyrd kamera i förrådet med toapapper som kan ”se” när pappret håller på att ta slut och skicka en beställning till butiken.

I stället ska de fysiska butikerna ägna sig åt det som handeln sagt att man ska göra i åtminstone 20 år, upplevelser och matglädje.

– Jag ser framför mig en saluhall där personalen är lika kunniga som sommelierer på sin kategori. Den som ansvarar för olivoljan ska veta precis allt om olivolja. Det är ingen hållbar affärsmodell i nuläget, men om vi lyckas automatisera ett antal andra tjänster, får vi möjlighet att göra just detta, säger Amer Mohammed.

Och även Magnus Leonhardt hoppas att framtidens matinköp kommer handla mer om kvalitet än kvantitet och en comeback för forna tiders specialbutiker som bagerier, slakterier, fiskaffärer och grönsakshandlare.

– Jag kanske är romantisk, men jag hoppas att det blir så, säger han.

Kanske är de riktigt stora framtidsdrömmarna analoga.


Skribent: Ann-Helen Meyer von Bremen

Läs mer

Spaning: ”Med smak på 5G”

Det krävs för en lyckad digitalisering av jordbruket

Tema: Data och jordbruk

Vem äger egentligen din data

💚  Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

5Gagtechartificiell intelligensCoope-handelICAPersonaliserad matprecisionsjordbrukTelia

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!