Det finska livsmedelssystemets utvecklingskurva pekar brant uppåt. Foto: iStock, Nordic FoodTech VC, Åbo Universitet och VTT.

Intervju

Finland har bäddat för innovation

Kapitalet växer och finsk foodtech är på frammarsch, visar AGFO:s rundringning. Tre aktörer listar sju intressanta företag i Finland.

En sak står ut när man pratar innovation med aktörer inom det finska livsmedelssystemet – de ser inte Finland som sin huvudmarknad.

– Vi kan inte begränsa oss till att jobba inom landet, det är vi för små för. Finska startups måste gå direkt ut på den europeiska eller asiatiska marknaden, säger Mirva Lampinen, co-creation manager på den teknologiska forskningscentralen VTT* i Finland.

Mirva Lampinen, VTT.

Hon är ansvarig för den kommande etableringen av EIT Food Fan acceleratorprogram i Helsingfors, vilket är ett steg i landets uttalade strävan att ingå i ett europeiskt livsmedelssystem. I januari 2020 öppnas ansökningen till 2020 års acceleratorsprogram. Totalt 60 startups ska vaskas fram i Europa. De kan finnas inom exempelvis livsmedelssäkerhet, alternativa proteiner, maskininlärning, funktionella livsmedel och effektiviseringar inom livsmedelskedjan.

EIT Food Fan startade för tre år sedan och finns i Tyskland, Spanien, Israel och Schweiz och nu även i Finland. Förutom VTT ingår Helsingfors universitet och mejerijätten Valio som partners.

Det finska livsmedelssystemet har påbörjat sin innovationsresa med en brant utvecklingskurva. Enligt Mirva Lampinen är det ännu en överdrift att påstå att det blomstrar, men nu är ett helt system som ska se till att öka innovationstakten inom det finska livsmedelssystemet, på plats.

Investerarna börjar titta på mat

AGFO pratar med Mika Kukkurainen, en av medgrundarna till Nordic FoodTech VC, som just nu samlar in riskkapital som ska investeras i matsektorn i hela den nordiska regionen, inklusive Baltstaterna. Målet är att nå 50 miljoner euro och på ett år har de nästan nått halvvägs. Inom ett par månader gör de den första investeringen.

Mika Kukkurainen, Nordic FoodTech VC.

– Vi kommer att titta på företag som på ett revolutionerande sätt kan göra genomgripande förändringar i livsmedelssektorn inom både foodtech och agtech, säger Mika Kukkurainen.

Enligt honom har de stora investeringarna i matsystemet tidigare uteblivit eftersom nordiska investerare har ansett att det inte går att tjäna pengar där. Men nu har vindarna vänt.

– Vi har det rena vattnet, de långa sommarnätterna och en diet som har rankats av WHO som en av världens mest hälsosamma. Det har blivit dags att kapitalisera på det. Det sektorn behöver nu är kapital, säger Mika Kukkurainen.

Det som trendar störst i Finland är precis som i Sverige hållbarhet och hälsa. Ett område med god utvecklingspotential enligt Mika Kukkurainen är marknaden för kött- och mjölkersättningsprodukter.

– Där ligger vi långt fram och intressant nog har det varit en konsumentdriven process. Kött har efterhand ersatts med lokalt producerade växtbaserade produkter, som inhemsk havre, ärtprotein och bondbönor. I detta har också traditionella köttföretag varit aktiva i utvecklingen av köttersättning, berättar han.

Han nämner bland annat Atria, som har lanserat det vegetariska varumärket Vegyu och Pouttu, som också är ett traditionellt köttföretag, med sitt nya varumärke Muu.

Forskning och näringsliv möts

Ännu en viktig spelare i det finska matsystemet är universitetet. Innan semestrarna 2019 sjösatte Åbo universitet något de kallar för Food Tech Platform Finland. Plattformen ska föra samman forskare, startups och etablerade företag inom matsystemet för att lyfta innovationsnivån i landet.

Laura Forsman är forskningskoordinator vid Functional Foods Forum vid Åbo universitet och ansvarig för satsningen.

Laura Forsman, Åbo Universitet

– Det är viktigt att titta på utmaningarna ur olika perspektiv. Industrin har hittills mest plockat de lågt hängande frukterna, genom att ta fram nya matvaruprodukter, men det är dags att bearbeta problemet på en djupare plan.

Laura Forsman och hennes kollegor har därför definierat fyra huvudteser att arbeta efter:

  • Teknikutvecklingen är motorn i arbetet med ett nytt livsmedelssystem. Det gäller för både primärproduktion och produktutveckling.
  • Samarbeten mellan tidigare osannolika aktörer kan ta fram nya konsumentvärden. Och det nya värdet för konsumenten är inte en till lyxig produkt utan en möjlighet att göra skillnad och nytta.
  • Matsystemet måste omformas i grunden, från att vara linjärt till att bli cirkulärt.
  • Städerna måste integreras i matsystemet. En av de viktigaste frågorna är hur man kan få ut mesta möjliga av områdena i och kring städerna.

Laura Forsman säger att finansiering, samarbeten och nätverk har börja komma på plats inom den finska livsmedelssektorn. Nu ligger utmaningen i att hitta kombinationen av företag som kommer med disruptiva lösningar i nya former av samarbeten.

– Vi har gott om duktiga ingenjörer i Finland eftersom vi har bra tekniska utbildningar, men våra ingenjörer har svårt att omsätta sina idéer i företagande. Det gör att vi historiskt sett inte har varit lika bra på att ta fram lösningar för slutkonsumenten, förklarar hon.

Finsk agtech

I fråga om den finska agtech-utvecklingen hänvisar Laura Forsman till Business Finland som ägs av den finska staten och erbjuder finansiering och affärsutveckling till startups och innovatörer.

De skriver så här om finsk agtech: ”Finland är ett litet land, där det är lätt att dela kunskap. Finländska agtech-företag har nära samarbeten med lokala jordbrukare när de utvecklar nya produkter och tjänster. Att involvera slutanvändaren i produktutvecklingsprocessen är dessutom förvånansvärt enkelt i Finland. Läs mer om det här.

Det finska jordbruket

Efter andra världskriget fick 450 000 evakuerade karelare en liten jordlott var i Finland. Det skedde samtidigt som de flesta andra länder i Europa gick mot färre och större gårdar. Finlands geografiska läge gör att den finländska bonden har de högsta produktionskostnaderna inom EU. Vid förhandlingarna om EU-medlemskap var de finländska politikerna tydliga med att man ville värna det egna jordbruket. Genom jordbruksstödet når stora penningströmmar ut till glest befolkade områden och påverkar många byars och mindre kommuners livskraft. Källa: Land

Den finska startup-scenen

AGFO ber de tre aktörerna vi intervjuat tipsa om finska startups och företag som ligger i framkant. Här är deras hetaste kandidater.

Green Automating


Green Automating automatiserar i stort sett hela produktionsförloppet för växthusodlingar.

Planui

Foto: Plantui

Plantui har tagit fram en hydroponisk allt i ett-odling för hemmet som ska förse användaren med färskt bladgrönt året om. Plantui omsatte 562 000 euro 2017, vilket var en ökning med 27 procent jämfört med 2016.

Solar Foods

I stället för framställa protein från djur och växter, tar Solar Foods fram sitt protein ”solein” genom en bioprocess som använder luft, vatten och elektricitet. Målet är att producera produkten kommersiellt 2021. Nyligen mottog de ett av världens största designpris, Index Awards, som stöds av danska staten. Prissumman är 100 000 euro.

Soilfood


Foto: Soilfood

Soilfood Ltd är ett finskt företag som grundades 2015 och tar vara på sidoströmmar från skogsindustrin, bioenergi, livsmedelsindustri, gruvdrift och kemisk industri. Av detta producerar de gödselmedel och markförbättrare till jordbruket. 

Pulled Oats

Foto: Gold & Green

Gold & Green of Helsinki heter företaget som tagit fram bland annat Pulled Oates. Pulled Oats tillverkas i Finland och är gjort på havregryn, baljväxter, gula bönor, kallpressad rapsolja och salt. Gold & Green Foods Oy omsatte 4.7 miljoner euro under 2018.

Beanit

Foto: Verso Food

Norgeägda Kavli förvärvade under 2019 finska Verso Food och stärkte på så vis sin position inom växtbaserad mat. Verso food har snabbt blivit marknadsledande i Finland med sitt varumärke Härkis. Bondbönebaserade Beanits råvara är 100 procent finsk. Kavli meddelade i ett pressmeddelande i maj 2019 att de har planer på att lansera produkterna på sina övriga hemmamarknader, bland annat Sverige. Men ännu kan man inte köpa Beanit i Sverige. Verso Food omsatte ca 5,5 miljoner euro 2018.

Fazer

Fazer är det största livsmedelsföretaget i Finland. De ser växtbaserade produkter som ett av sina viktigaste strategiska tillväxtområden. Ett exempel är hur de i början av 2019 investerade 400 miljoner kronor i produktionen av xylitol med havre som råvara. I september 2019 gick Fazer in i ett samarbete med Solar Foods i syfte att stödja resan mot ett nytt protein.

 

*VTT är ett statligt forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle, ungefär som Rise i Sverige.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

 

Läs mer

Tema: Grannländerna – varför så bra?

EIT Food FanFood From FinlandFood Tech Platform FinlandNordic FoodTech VCVTT

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!