”Vi fokuserar på hållbarhet i allt vi gör men också på lönsamhet”, säger Jens Thulin. Foto: Mikael Gianuzzi

Intervju

Så jobbar supertalangen klimatsmart på gården

Han har rankats som en av Sveriges 101 supertalanger av Veckans affärer, fått epitet Sveriges klimatsmartaste nötköttsproducent och affärsstrategin är att ”hållbarhet säljer”. AGFO hälsar på hos lantbrukaren Jens Thulin för att se vad hållbarhet innebär konkret på gården.

– I dag är hållbarhet inte en trend utan snarare en förutsättning. Det gäller att ta det till sig, hitta möjligheterna och framförallt lära sig att sälja på det, säger Jens Thulin som tillsammans med sin sambo Matilda Jarbin och pappa Ingmar Thulin driver företaget Vismarlövsgården.

Nyligen var de finalister i Svenskt Sigill och White Guides tävling Årets klimatbonde 2019. Men i sydvästra Skåne har Vismarlövsgården kanske mest varit känd för sina köttlådor som säljs direkt till konsument. När det nya stallet står klart till nästa säsong kommer gården ha kring 55 kalvningar och 130-140 djur i omlopp per år. Där ligger max. Regionen har bland Sveriges mest produktiva jordar och möjligheterna att förse fler djur med betesmark är nu uttömda.

Omsätter kunskap i praktiken

Samtidigt är ambitionen att rörelsen ska bli större men inte i antal djur och köttlådor.

Som ett led i strategin att växa förvärvades för två år sedan Assartorps säteri med anor från 1700-talet. Tanken är att ordna företagsevent på säteriet men också bröllop och fester. Här finns också det egna bryggeriet.

– Vi fokuserar på hållbarhet i allt vi gör men också på lönsamhet och här såg vi affären, säger Jens Thulin.

”Vi har redan en vismarslövsburgare gjord på gårdens kött men vi ska ha en vegetarisk burgare också. Den är inte komponerad ännu men det kanske ska vara en rapsburgare. Jag tror att vi i framtiden kommer att äta mer raps i stället för som idag soja, som oftast är importerad”, säger Jens Thulin. Foto: Mikael Gianuzzi

Jens Thulin och sambon Matilda Jarbin är ofta ute på företag och föreläser om hållbarhet, mat, cirkulär ekonomi och resurshushållning. Nu ska de omsätta kunskaperna som en del i konceptet Assartorp säteri.

– Vi kan få förfrågningar om personalfest men då presenterar vi oss istället som konferensanläggning på landet. Kom hit en halv- eller heldag så föreläser vi om hållbarhet och cirkulär ekonomi, serverar en lokal meny med gårdens kött och grönsaker, bröd från byns bageri och egenproducerad öl, säger Matilda Jarbin.

”Därför kan vi jämföra år från år och sätta upp mål som handlar om att producera fler kilo kött per använd mängd energi”

Målgruppen är företag som vill jobba med miljö- och hållbarhetsfrågor.

– Och det är ju så gott som samtliga företag i dag. Vi har klimatcertifierad produktion och vi som driver Vismarlövsgården kan riktigt mycket om frågorna. Det ger också en ökad trovärdighet när det är samma personer som håller föreläsningen som också producerat maten, säger hon.

Jens Thulin och Vismarlövsgården har fått mycket uppmärksamhet för sin målsättning att bli landets klimatsmartaste nötköttsproducent.

– Hållbarhetsfrågan är högst aktuell och det är ju bra PR. Men vi har bara börjat, säger han.

Hur mäter ni att företaget blir mer klimatsmart?

– Certifieringen från Svenskt Sigill är en stämpel på att vi jobbar klimatsmart och det hade varit kul att kunna visa upp en livscykelanalys men det är för dyrt att göra och blir lite fluffigt. Vi mäter dieselförbrukning, energiförbrukning, hur mycket gödsel vi genererat till kvävebalansen och hur många kilo kött vi producerat. Därför kan vi jämföra år från år och sätta upp mål som handlar om att producera fler kilo kött per använd mängd energi, säger Jens Thulin.

I enlighet med certifieringen ska gården minska användningen av fossil energi. Svenskt Sigill vill helst att du ska gå ned i elanvändning också men eftersom gården själva producerar elen, med eget vindkraftverk och solceller, och har ett överskott försöker man istället att maximera användningen av förnybar elenergi och därmed minska dieselanvändningen.

– Till exempel hade vi förr en gammal dieselpanna till värmefläkten för att torka säden. Den drivs numera av vår egenproducerade el. Nästa steg blir en eldriven minilastare i ladugården för att utfodra korna, säger Jens Thulin.

Tillsammans med en extern forskare tittar de också på nya foderstater för att minska metanutsläppen. De är också nyfikna på om deras nudging mot kunderna gör någon skillnad.

– Gör de andra, mer medvetna val när de handlar exempelvis tillbehör till vårt kött, slänger de mindre mat från oss och så vidare?

”Tänk annorlunda. Kanske går det att använda grödorna på annat sätt. Vi odlar raps här och jag har börjat göra sallad på rapsbladen som smakar lite som kål. En äldre släkting som odlat raps i alla år hade inte ens smakat på bladen. Jag tänker att vi kan odla raps och förpacka bladen som man gör med rucola och sälja dem i påsar på Ica”.

Vad kan den andra lantbruksföretagare lära av er?

– Det är för lite affärstänk på de flesta håll vilket är paradoxalt med tanke på att lantbrukare överlag är oerhört arbetsamma och sliter 365 dagar om året. De jobbar mycket men värdesätter sin egen tid alldeles för lågt. Det är också en konservativ bransch där man gör som man alltid gjort och där bönder helst gör affärer med andra bönder, säger Jens Thulin.

Matilda Jarbin menar att det måste till en injektion med nytänkande, innovation och affärsmässighet. Något som kanske måste komma utifrån.

Hon satt till exempel i juryn när årets UF-företagare skulle koras.

– Ungdomar som vann hade en idé om att göra sugrör av halm. För bonden är halm ”bara halm” och något man har till djuren. Raw straw vann till och med UF:s europafinal och ingen av ungdomarna har lantbrukarbakgrund.

Hon berättar också om en utbildning hon gick tillsammans med andra unga lantbrukare.

– De flesta hade ärvt stora gårdar med mycket mark. Det borde innebära enorma möjligheter men de såg inte alls potentialen eftersom de växt upp med att det skulle var tufft. Hårt arbete och dålig lönsamhet. En mjölkbonde klagade på Arla och då sade jag att ni kanske skulle starta ett eget mejeri. Men han var inte riktigt med på noterna. Samma sak gällde tankarna på att starta ett eget slakteri. Det var lite sorgligt.

Vismarlövsgården har solpaneler och ett eget vindkraftverk. Foto: Privat

 

Jens Thulin menar att det vilar en blöt och tung ”offerkofta” över många aktiva inom branschen.

– Det är vädrets fel, antingen för torrt eller för blött, sedan är det myndigheternas fel, slakteriet eller EU:s fel. Och eftersom gårdarna går i arv, många gånger med sena generationsskiften, följer offerkoftan med.

Vilka strukturella hinder ser ni?

– Lantbrukarkåren måste föryngras. Generationsskiftena måste tidigareläggas för att få in nytt tänk, säger Jens Thulin som gärna skulle se en matchningstjänst där personer som vill bli lantbrukare matchas ihop med äldre gårdar där det inte finns någon som vill ta över. Jag tror att det finns ett stort intresse.

Vismarlövsgårdens fem råd till lantbrukare som vill jobba mer klimatsmart och cirkulärt (och tjäna pengar)

  1. Kartlägg nuläget
  2. Samla in kunskap
  3. Sätt upp en tydlig målsättning
  4. Börja mäta
  5. Kapitalisera

Klyftan mellan stad och land, eller mellan konsument och producent, är stor och växer. Likväl som konsumenten måste lära sig att köttbiten inte kommer från kyldisken måste bonden lära sig hur trenderna ser ut. Det måste till ett kunskapsutbyte.

Vad vill konsumenten ha? Varför betalar någon 15 kronor för en liten flaska vatten? Varför satsar dagligvaruhandeln på ekologiskt och närodlat? Gör en nulägesanalys utifrån den kunskapen. Vad gör vi bra på gården och hur kan vi göra mer av det, snarare än att identifiera vad vi gör dåligt och göra mindre av det. Ta in extern hjälp som kan se på din verksamhet med friska ögon.

Börja mät. Du måste ha en klar och tydlig målsättning som måste vara mät- och jämförbar. Ta fram data och se om detta år blev mer hållbart än förra. Det kan vara dieselförbrukning eller annat. Via fakturor vet du hur mycket som beställts hem. CO2-utsläppen hänger ihop med hur mycket du har kvar i plånboken.

Nu har du fått en bild av hur läget ser ut. Du har produkten och vet att marknaden är beredd att betala. Nu handlar det om att kapitalisera på det. ”Och det är inget snack om att vi kan sälja på hållbarhet”, säger Jens Thulin.

Mikael Gianuzzi
Skribent

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

Läs också:

Djupdykning: 22 teman om framtidens mat

Tema: Cirkulär matproduktion och kolinlagring

 

cirkulär ekonomiCirkulär livsmedelsproduktionhållbarhetklimatnötköttsproduktion

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!