EAT-Lancet förespråkar växtbaserat protein. Foto: Unsplash

Intervju

Nordisk diet på tapeten

Stockholm Resilience Center var snabba med att ge den globala EAT-Lancet-rapporten ett nordiskt perspektiv. Kajsa Asp Jonson, Leg. dietist, var på plats på Chalmers när forskare diskuterade en svensk anpassning till EAT-Lancet.

Hur kan vi, i Sverige, äta för hälsans och planetens bästa? Det diskuterades vid ett seminarium på Chalmers tekniska högskola i oktober.

Bland talarna fanns Amanda Wood, forskare vid Stockholm Resilience Center och Rikard Landberg, professor i Food and Health vid Chalmers. I det avrundande panelsamtalet fanns även representanter från LRF, Livsmedelsverket, RISE med flera.

De var eniga om att hälsa, klimat och miljö går hand i hand och konstaterade att det är mer realistiskt och effektivt att möta individen där hen är och ta små steg i rätt riktning, än att sätta för höga mål.

”Om vi kommer till rätta med maten
löser vi många globala utmaningar”

– Mat berör oss på många sätt, från molekylerna i kroppen till frågor om framtid, miljö och klimat. Vi har kopplat ihop de olika dimensionerna, sade Amanda Wood.

Ohälsosamma matvanor är en betydande grund till ohälsa i världen, undernäring såväl som fetma. Matproduktionen driver en stor del av klimat- och miljöpåverkan och är samtidigt sårbar för förändringar som stigande medeltemperatur och torka.

– De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, vilar på en solid vetenskaplig grund, och Sverige var först med att inkludera klimathänsyn i kostråden. Modellen för hur de tas fram är en förebild i övriga världen, men de uppdateras sällan. Vår nordiska anpassning av EAT-Lancet stämmer till stor del överens med NNR men är mer specifik kring proteinkällor och hållbarhet.

– Om vi kommer till rätta med maten löser vi många globala utmaningar, menade Amanda Wood.

Lunchen till seminariedeltagarna. Foto: Kajsa Asp.

Mer fullkorn är viktigast

Även Rikard Landberg lyfte fram metodiken och den gedigna vetenskapliga basen i de nordiska näringsrekommendationerna. Arbetet med EAT-Lancet-rapporten har inte haft samma kunskapsbredd och transparens. Han föredrar istället generella råd framför exakta mängder av specifika livsmedel och näringsämnen.

Kost och hälsaområdet är komplext men det Rikard Landberg kallar ”A planetary health diet” har positiv effekt på såväl hjärt-kärlhälsa, typ 2-diabetes och cancerprevention, som hållbarhet.

– Växtbaserat dominerar och vi behöver äta mer varierat. Att äta mer fullkorn är troligtvis den enskilt viktigaste förändringen, poängterade han.

Kritik mot EAT-Lancet-rapporten

Sedan rapporten lades fram i januari 2019 har den fått en del kritik, bland annat:
– Antalet forskare, 37 stycken, anses för lågt med tanke på den bredd som rapporten spänner över.
– Huvuddelen av forskarna är specialiserade på klimat- och miljöfrågor och få på nutritions- och hälsofrågor. I den nordiska översikten saknas nutritions- och hälsoforskare helt.
– Rapportens rekommendation på 0-200 gram rött kött i veckan utgår inte från nutritionsaspekten utan från hållbarhetsaspekten.
– Det krävs ytterligare beräkningar av vatten, kväve- och fosforanvändning samt förlust av biologisk mångfald för att kunna bedöma den nordiska kostens miljöutrymme.

Här kan du läsa ett sammandrag av EAT-Lancetrapporten i nordisk kontext. Och här skriver Livsmedelsföretagen om EAT-Lancet-rapportens styrkor och svagheter.

Målgruppsanpassa budskapet

EAT-Lancet förespråkar växtbaserat protein. Panelen diskuterade hur hållbart det är att äta nötter, frön, baljväxter, grönsaker och frukt 365 dagar om året på nordliga breddgrader. Vår konsumtion ger inte bara miljöpåverkan i Sverige – påverkan på jordar och vatten i andra delar av världen är svårare att mäta.

Några paneldeltagare poängterade risken med sämre biotillgänglighet, det vill säga förutsättningar för att näringen ska tas upp i kroppen, när köttmängden minimeras. Ungdomar, fertila kvinnor och äldre personer behöver mycket protein och mineraler, för andra är det positivt att äta mindre kött.

Panelen konstaterade också att hållbarhetsfrågan utöver ändrade matvanor även kräver ett kulturellt skifte och mer kunskap om beteende, innovation och produktutveckling.

Mat inom gränserna

De planetära gränserna som tas upp i EAT-Lancet är klimatförändringar, kväve, fosfor, vattenanvändning, markanvändning och biologisk mångfald. Professor Christel Cederberg lyfte i sin presentation fram hur odlingsmöjligheterna och jordmånen försämras av erosion, utarmade jordar och växtskyddsmedel.

– Globalt är uppemot 25 procent av odlingsområdena drabbade, det är allvarligt och alarmerande. Pesticider och kemikalier påverkar även vattnet, mångfalden i naturen och insekterna, sade hon.

Att ha koll på jordkvaliteten och hur marken brukas är minst lika viktigt som uppgifter om hur mycket land som används. Christel Cederberg konstaterade också att vi i dagsläget inte kan mäta hur konsumtionen i Sverige påverkar jordmånen i andra delar av världen och att vi vet för lite om hur olika faktorer påverkar varandra.

Läs mer om seminariet här.


Kajsa Asp Jonson
Leg. dietist och journalist

Läs mer


Rockström: Vi håller på att misslyckas


Rapporterna som ger dig koll

Eat LancetKajsa Asp JonsonStockholm Resilience Center

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!