Med gensaxen Crispr kan genmodifieringar göras snabbt och lätt. Foto: iStock

Omvärld

Inget nobelpris för gensaxen Crispr

Ännu ett år utan nobelpris för forskarna bakom gensaxen Crispr. Ända sedan upptäckten 2012 har de tippats som troliga kandidater för nobelpriset i medicin eller kemi. Här förklarar vi vad Crispr kan innebära för framtidens matsystem.

Människan har sedan urminnes tider korsat olika arter med varandra, både när det gäller djur och växter. Sakta men säkert har vi tagit fram nya egenskaper som passar våra behov. Som till exempel popcorn – en favorit som inte hade funnits utan förädling av majs.

Med gensaxen Crispr går det att snabba upp processen betydligt. Tekniken utnyttjar bakteriernas eget försvarssystem för att klippa och klistra i gener utan att tillföra främmande dna. Den har därför kallats gensax och används idag främst för att stänga av eller ändra gener.

Upptäckten gjordes i Umeå

Fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna är upphovsmän till CRISPR/Cas9, vilket är det fullständiga namnet. Metoden togs fram 2012 när Emmanuelle Charpentier var gruppledare vid MIMS, Umeå universitet. Den som sedan visade att Crispr även gick att använda på mänskliga celler var kinesen Feng Zhang.

Inom medicinforskning kan man med hjälp av Crispr skräddarsy organismer och på så vis framställa botemedel mot svåra sjukdomar. Inom matproduktion har tekniken i viss mån samma syfte, men här kan det även handla om att ta fram grödor med högre skördar utan att andra viktiga egenskaper går förlorade.

Ett exempel är hur forskare från Brasilien, USA och Tyskland med hjälp av Crispr på en generation har lyckats förädla en vildtomat med låg skörd och frukter i ärtstorlek till en modern tomatsort med hög skörd och frukter i storlek med körsbärstomater. Och detta utan att de positiva egenskaperna hos vildtomaten har gått förlorade.

Ett annat exempel är hur forskare från USA och Kina har använt Crispr för att utveckla ett ris som producerar upp till 31 procent mer riskorn i fält.

Några andra möjligheter är bland annat att ta fram torktålig majs, potatis med högre stärkelseinnehåll, grönsaker med längre hållbarhetstid och grisar med motståndskraft mot vissa virussjukdomar. Läs mer om det här (s 7).

Crispr-tekniken kan även göra processen att ta fram nya egenskaper hos råvaror snabbare och billigare än tidigare. Det gör steget att få ut en produkt på marknaden kortare. Inari, Precision BioSciences, Cibus, Calyxt, Inscripta, Benson Hill Biosystems och Acceligen är exempel på företag som använder antingen gensaxen Crispr eller annan genteknik på livsmedelssidan – och de blir hela tiden fler. Här hittar du AgFunders rapport på det senaste inom foodtech och agtech där genteknik är en del.

EU likställer Crispr med GMO

I juli 2018 slog EU-domstolen fast att en organism som tagits fram med exempelvis Crispr-tekniken, ska lyda under samma regelverk som en genetiskt modifierad organism, GMO, vilket betyder att den omfattas av mycket hårda regler.

14 forskare skrev i somras ett brev till svenska EU-parlamentariker och regeringen. De menar att lagstiftningen för länge sedan skulle ha reviderats i ljuset av ny forskningsdata och att dagens strikta regelverk gör att Europa hamnar på efterkälken. I andra delar av världen går Crispr inte under samma regelverk som GMO, vilket gör konkurrenssituationen skev menar skribenterna.

Forskarna som skrev brevet anser att man utan användning av exempelvis Crispr-teknik kommer att hamna i ett läge där man får använda mer bekämpningsmedel för att klara livsmedelsförsörjningen.

Etikfrågan

Samtidigt som tekniken höjs till skyarna för sina oändliga möjligheter, efterfrågas genomtänkta riktlinjer som förhindrar oönskade ekologiska, medicinska och sociala bieffekter.

Ekolantbruket säger ett tydligt nej till genetiskt modifierade organismer, liksom Crispr-modifierade.

Etikfrågan är ständigt närvarande. Hur långt får man gå? Och kan det gå fel?

Företaget Recombinetics i Minnesota använder Crispr-teknik för att hindra nötboskap från att utveckla horn, något de själva har kallat för precisionsuppfödning. Allt såg ut att vara en framgångssaga till i augusti 2019. Då uppdagades det att man vid genediteringsprocessen hade råkat addera DNA från en bakterie med antibiotikaresistens. Det är dock mindre troligt att bakterien kan komma att påverka djuret eller en människa som äter köttet. Den största farhågan är att den antibiotikaresistenta genen kan tas upp av någon av alla miljarder bakterier som finns i djurets kropp.

Händelsen visar att den tekniken kan föra med sig ännu okända konsekvenser.

Tema: Genteknik och mat

Här har vi samlat alla artiklar som vi skrivit om gensaxen Crispr, samt video från vårt AGFO Talk som ställde frågan ”Genteknik och mat – hur går det ihop?”.

Årets Crispr-nyheter:

Då kommer Crispr-mat till butikerna

14 november 2018: Bars på sojabönsolja🍫, som blivit genediterad med hjälp av gensaxen Crispr, kan bli först ut att säljas i amerikanska butiker under 2019. USA har valt en annan väg än EU som klassat tekniken som gmo. (AP News) Läs mer här ➔

Crispr-maten redo att serveras

20 mars 2019: Gensaxen Crispr möjliggör snabbare och mer exakt förändring av råvarans DNA. Under våren 2019 släpptes den första livsmedelsprodukten som ändrats med Crispr på marknaden. (Wired) Läs mer här ➔

Motstånd mot ny genteknik får dem att lämna EU

17 maj 2019: Lyckeby Starch har förädlat fram en stärkelsepotatis med hjälp av gentekniken Crispr. Om dödläget inom EU kring gentekniken inte bryts planerar de att flytta produktionen från Sverige. (Land Lantbruk) Läs mer här ➔

Nya tekniker och innovationer

Juli 2019: En ny rapport från Världsbanken och FN listar innovationer och specifika tekniker som kan bidra till att möta en ökad efterfrågan på mat samtidigt som utsläppen minskar. Rapporten lyfter till exempel fram Crispr.
📖 Hämta rapporten här ➔

Missa inte att titta på filmen från vårt AGFO Talk med rubriken: Hur förändras maten?

Det finns fyra sätt att genmodifiera råvaror på:

  1. Traditionell förädling: Metoden har använts av människor i tusentals år. Genom att odla och avla på grödor och djur som bäst fyller människans syften sker en stegvis genetisk förädling.
  2. Mutationsförädling: Människan skyndar på processen genom att tillsätta strålning eller kemikalier till en organism.
  3. Crispr: Människan ändrar befintlig DNA i en organism. Detta är en preciserad och riktad mutation där en viss gen stängs av.
  4. Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): Människan flyttar in en del av en gen i en organism från en besläktad organism för att till exempel öka motståndskraften mot skadeinsekter.

EU säger ja till kommersiell livsmedelsproduktion som använder nummer 1 och nummer 2, men i praktiken är det i princip nej till nummer 4. Endast en genetiskt modifierad majs odlas i EU.

Den 25 juli 2018 beslutade EU-domstolen att genom-editerade grödor (Crispr) regleras som GMO. ”Ridån ner för europeisk växtforskning”, skrev docenten inom växtfysiologi vid SLU, Jens Sundström, på twitter. Läs EU-domstolens beslut här

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

CRISPRGenteknik

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!