En fjärdedel av allt marint liv på jorden finns i anslutning till korallrev. Foto: Unsplash

Omvärld

Fiskproblemet större än många tror

Utfiskning, döende korallrev och en starkt stigande efterfrågan på det blå proteinet – det ser inte ljust ut för världshaven. Vad är problemen framåt och vilka lösningar finns i sikte?

Fisk och skaldjur är – trots att man kanske inte tror det – den sektor för protein som är snabbast växande. Den årliga tillväxten överstiger, enligt FAO allt landbaserat animaliskt protein hopräknat.

Sjömat står för 17 procent av animaliska proteinet som konsumeras i världen vilket är en fördubbling jämfört med 1961, enligt organisationen.

Samtidigt är det allmänt känt att inte står något vidare till med världshaven. 90 procent av världens fiskbestånd redan utnyttjats till fullo, alternativt är överutnyttjade eller utarmade, enligt organisationen Friends of Ocean Action, med bland annat Sveriges vice statsminister Isabella Löwin i styrgruppen.

Havet.nu, en sajt som drivs av flera av de större universiteten som bedriver forskning på haven, menar i en artikel att diskussion om biologisk mångfald och artrikedom släpar efter när det gäller haven. ”När en skog huggs ner är det många som ser det men skador på ett korallrev är inte lika tydliga”, skriver sajten.

Korallreven som dör

En fjärdedel av allt marint liv på jorden finns i anslutning till korallrev. När korallreven dör påverkar det i förlängningen samtliga av världens marina ekosystem.

Om den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grad finns en viss möjlighet för bland annat korallreven att anpassa sig även om stora delar dör. 2,0 graders uppvärmning antas betyda att 98 procent av alla korallrev i världshaven bleks och dör redan 2050, enligt FN:s klimatpanel IPCC*.

Det finns dock forskning som visar att vissa korallrev nära ekvatorn kan anpassa sig till högre vattentemperaturer i större utsträckning än man tidigare trott var möjligt. Den största största studien som någonsin gjorts på korallrev visade 2014 att överfiske och sjukdomar också är ett stort hot mot korallreven. Marina sjukdomsutbrott är också förknippade med temperaturökningarna eftersom alger och bakterier trivs bättre i värme och gör att sjukdomar lättare sprids.

Utvecklingsländerna beroende av fisket

World Economic Forum räknar med att uppåt 200 miljoner människor arbetar direkt eller indirekt inom fiskerinäringen. Speciellt för utvecklingsländerna är fiske en livsviktig näring i och med att 54 procent av världens fisk och skaldjur kommer därifrån. 97 procent av alla fiskare i världen lever dessutom i utvecklingsländer. Det betyder att ett hållbart fiske är avgörande för att miljarder människor i kustområden världen över ska kunna försörja sig.

Lösningen då?

Budskapet är tydligt – haven måste avlastas. Sedan slutet av 1980-talet har därför vattenbruk varit en starkt växande näring. FAO visar att sedan sent 1989 har andelen odlad fisk och skaldjur ökat från 12 miljoner ton till 80 miljoner ton 2016.

Samtidigt har andelen vildfångad fisk legat tämligen konstant sedan dess. Idag står odlad fisk för 47 procent av totalen och vildfångad fisk för 53 procent.

 

Grafen visar andelen vildfångad (orange) och odlad (blå) fisk i världen 1950-2016. Siffrorna är framtagna av The State of World Fisheries and Aquaculture, 2018

Vattenbruk i öppet vatten

Problemet är bara att även odlad fisk och skaldjur i öppna kassar i havet har en negativ inverkan på havsmiljön. En färsk rapport från FAIRR** tar upp att flera av de problem som traditionella fiskodlingar står för drabbar havet:

– Fodret. Odlad lax och räkor behöver fiskmjöl och fiskolja i fodret, vilket i nuläget gör fiskodling beroende av vildfångad fisk.
– Övergödning. När fiskarna äter fiskfoder släpper de via avföringen ut kväve och fosfor.
– Antibiotikaanvändning. Chilensk laxproduktion beräknas använda upp till tio gånger mer antibiotika än vad som används i kycklingproduktion.
– Sjukdomsutbrott och parasiter som sprider sig till resten av det lokala ekosystemet.

**FAIRR grundades av Jeremy Coller, en känd filantrop med intresse i att lyfta alternativa proteinkällor.

Bra foder, skydd mot sjukdomar och bristen på innovation och tekniska lösningar är alltså tre utmaningar för vattenbruket i världen.

Musslor minskar övergödningen

Det finns idag många projekt som jobbar för att återställa ekosystem som människan har skadat på ett eller annat sätt.

Ett svenskt exempel är IVL Svenska Miljöinstitutet som gjort lyckade försök med att restaurera blåmusselrev i Västerhavet. Projektledaren Åsa Strand säger till Extrakt att musslorna filtrerar bort näringsämnen ur vattnet och minskar övergödning, då de binder och stabiliserar sediment så att vattnet blir klarare och förhindrar erosion av bottnarna.

Vattenbruk på land

Landbaserad fiskodling i så kallade recirkulerande system har efter hand seglat upp som en lösning på flera av de problem som odlingar i öppet vatten har visat sig ha. I ett recirkulerande system kan näringsämnen tas om hand och i vissa fall användas i odlingar, och vid sjukdomsutbrott kan smittan isoleras.

Den landbaserade fiskodlingen har också utmaningar – bland annat höga investeringskostnader och hög energiförbrukning – vilket gör det svårt att få kalkylen att gå ihop. Samtidigt är foderfrågan lika svår att lösa, oavsett om odlingen är land- eller vattenbaserad.

Norges miljö- och biovetenskapliga universitet, NMBU, har gjort framgångsrika försök med att utfodra odlad lax med jästsvamp som produceras på rester från matindustrien. Samma forskningslag tittar på möjligheten att blanda in odlade insekter som en betydande del i fiskfodret.

Svenska Foodhills har som mål att kunna starta en cirkulär verksamhet där grönsaksodling kombineras med fiskodling samt odling av insekter. Fiskarna ska äta insekterna som äter avfall från grönsaksodlingen och och fiskavfallet blir gödning till odlingarna.

* IPCC-rapporten går att läsa här. Klicka på kapitel tre och gå till rubriken Ocean Ecosystems.

Läs mer här: 


”Då är miljömärkningen ett stigma”


ListaHär är de svenska landbaserade fiskodlingarna


Tema: Alger och landbaserad fisk

Gårdsfisk, fr v: Mikael och Johan vid en av de tio bassängerna. Foto: Björn SolforsDe utmanar svenskens älskling laxen

fiskodlingIPCClandbaserad fiskodling

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!