”Halva min tid går åt till att uppfostra och utbilda byråkrater”, säger Niklas Wennberg. Foto: Unsplash

Intervju

”Då är miljömärkningen ett stigma”

Dyra tillstånd, snårig certifiering och tre stora stoppklossar hindrar den svenska landbaserade fiskodlingen. Entreprenören Niklas Wennberg skräder inte orden.

Intresset för fisk odlad på landbacken är stort – både för akvaponiska* odlingar och ren fiskodling i bassänger inomhus. Alla, såväl politiker som myndigheter, verkar överens om att dessa odlingar är en viktig del av framtiden och bör frodas.

Men den som vill starta en landbaserad fiskodling i Sverige får ha tålamod. Mycket tålamod. För Sverige dras fortfarande med föråldrade regelverk som inte har hängt med in i 2010-talet. En av pionjärerna inom landbaserad fiskodling, Niklas Wennberg, Pond Fish & Greens, kan prata länge om problemen som kan drabba vattenbrukare. 2014 satte han igång en landbaserad akvaponisk fiskodling i Göteborgs gamla slakthusområde.


Niklas Wennberg, Pond Fish & Greens

– Halva min tid går åt till att uppfostra och utbilda byråkrater. Egentligen skulle jag vilja uppmana alla att krama en byråkrat så att de växer och får styrkan att arbeta mer pragmatiskt, kanske en bit utanför regelverket. Att avliva en insekt (ingrediens i fiskfoder) på samma sätt som en gris, som lagen kräver, kanske är att ta i.

Niklas markerar att han själv haft turen med bra handläggare. Men under 2019 lade två landbaserade odlingar på Västkusten ner, eftersom regelverket kring slakt omöjliggjorde fortsatt drift.

– Slaktregler med extremt vag koppling till verklighet sänkte mina vänners odlingar.

Misstro mellan myndighet och näringsidkare bedömer han med andra ord som ett stort problem.

– Många företagare vågar inte berätta vad de gör. De flesta verksamheter på livsmedelssidan måste på någon punkt bryta mot regelverket. Det är svårt att föra ett resonemang, det blir jag mot dem och jag har ingen advokat. När det sedan inte passar kan handläggaren dra sig undan i stilla ohörsamhet. Det är verkligen brutaldåligt!

Slut på regelkrångel lovar regeringen

Ett examensarbete inom miljöteknik vid KTH definierar tre teman som de största stoppklossarna för vattenbruket, nämligen 1) hur lagar tolkas, 2) obekantskap med nya odlingstekniker och 3) utmaningar under prövningsprocessen och handläggningen.

Förra året fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att göra en utredning av förutsättningarna för att förenkla för vattenbruket.


Izabela Alias, Jordbruksverket

Utredningen skulle vara klar i december i år men enligt Izabela Alias, vattenbrukssamordnare på Jordbruksverkets fiskerienhet, kommer det att dröja till april 2020.

– Det beror på att vi har identifierat ännu flera hinder och problem som finns i dagens system, berättar hon och fortsätter:

– Just nu tittar våra jurister på de författningsförslag vi tagit fram i arbetet med uppdraget. Det är många regelverk som berörs och bakom nästan varje tillstånd står EU- eller nationella bestämmelser. Det innebär att det är ett mycket omfattande arbete.

Efter granskningen ska en konsekvensanalys göras av förslagen. Under tiden har en digital checklista tagits fram. Den tar inte bort några steg i den krångliga ansökningsprocessen, men ger en välkommen överblick över hela processen. Och visar också på kostnaderna för ansökningar – mellan 3 till 5 miljoner kronor.

Tabellen ovan från Swemarcs rapport från 2017 (sidan 7) visar hur omfattande ansökningsförfarandet för vattenbruk är i nuläget.

Bakvänd miljömärkning

Förutom svårigheten att få tillstånd finns ytterligare hinder för den landbaserade odlingen. Niklas Wennberg på Pond Fish & Greens anser att även certifieringen är bakvänd i det nuvarande systemet.

Ett exempel är EU-förordningen för ekologisk produktion av vattenbruksdjur och alger som säger att landodlad fisk varken kan eko- eller KRAV-märkas. Det beror på att en fiskodling på land tar fisken ur dess naturliga levnadsmiljö.

”På så sätt blir miljömärkningen inget att eftersträva”

Även om fisken fortfarande lever i sitt rätta element, vatten, gör avsaknaden av jordkontakt att systemet inte kvalificerar sig för vare sig eko- eller KRAV-certifiering.

– Om du ska odla fisk på land, så måste den odlas i en så kallad jorddamm för att kunna bli miljömärkt. Detsamma gäller grönsakerna vi odlar, de får inte heller kallas ekologiska eftersom de inte odlats i jord. Att vårt system är slutet, klimateffektivt och minimerar risken för utsläpp till våra vattendrag, spelar ingen roll, säger Niklas Wennberg på Pond Fish & Greens.

Han tar MSC-märkt havskräfta som exempel.

– Det går åt 7-9 liter diesel för att fånga ett kilo kräfta. Den produkten är det inga problem att miljömärka eftersom MSC negligerar klimataspekten. På så sätt blir miljömärkningen inget att eftersträva för RAS-odlare, som tar klimatfrågan på stort allvar, utan ett stigma.


Linda Sörnäs, MSC Sverige

Linda Sörnäs, PR- och marknadsansvarig på MSC Sverige, bemöter Niklas Wennbergs uttalande och påpekar att MSC endast certifierar vildfångad fisk och skaldjur, vilket gör en jämförelse med exempelvis odlade kräftor omöjlig. Däremot förklarar hon hur man tänker kring certifieringskraven.

– MSC jobbar för att vi ska ha fisk i framtiden, men för att miljömärket ska få så stor effekt som möjligt på livet i våra hav, måste man ha realistiska krav på fisket. För att kunna bli MSC-certifierad måste själva fisket ha minsta möjliga inverkan på havsmiljön och dessutom ska fiskbeståndet vara livskraftigt. Hur mycket bränsle enskilda båtar drar ingår idag inte i MSC:s standard.

Ingen har ansökt

Inger Melander, marknadschef för ASC Norden, MCS:s motsvarighet för odlad fisk och skaldjur, berättar att det ännu inte finns någon landbaserad fiskodling i Sverige som är ASC-certifierad – men att det beror på att ingen har ansökt.


Inger Melander, ASC Norden

– Det finns ASC-certifierade landbaserade RAS-odlingar i bland annat Nederländerna och Polen. Varför ingen svensk landbaserad fiskodling har ansökt kan jag inte säkert svara på, men det kan eventuellt bero på att detta är en relativt ny odlingsmetod så många av odlingarna kanske inte är redo ännu att fokusera på certifiering. Olika odlingsmetoder har olika påverkan men även olika fördelar. Det viktiga för ASC är att den enskilda odlingen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och att både dess miljö- och sociala påverkan minimeras, vilket är vad våra standarder kräver, säger hon.

ASC:s basprinciper för certifiering:
– Följa nationella och regionala lagar
– Skydda och bevara omgivande ekosystem och biologisk mångfald
– Undvika användning av antibiotika
– Minska användning av bekämpningsmedel och kemikalier
– Minska mängden foder och säkerställa ingrediensernas ursprung
– Använda naturresurser med försiktighet
– Motverka spridning av sjukdomar och parasiter
– Förhindra att odlade arter rymmer
– Bevara vattenkvaliteten
– Inte anlägga odlingar i skyddade områden
– Social välfärd och rättvisa

Första certifieringen i Sverige

Svenskt Sigill är en aktör som har börjat certifiera landodlad fisk. Från och med september i år finns certifieringen IP Sigill Fisk & Skaldjur.


Maja Forsell, Svenskt Sigill

– Många producenter har upplevt en otydlighet, så det vi har gjort nu innebär en sammanställning som är viktig. Certifieringen omfattar miljö, djuromsorg, foder och livsmedelssäkerhet, säger Maja Forsell på Svenskt Sigill som har lett en projektgrupp bestående av bland annat Gårdsfisk, företrädare för dagligvaruhandeln, djurskyddsorganisationer och WWF.

Går även att klimatcertifiera

Utöver fiskcertifieringen finns det enligt Maja Forsell även ett tillval för klimatcertifiering. Då måste företaget kunna visa att energiåtgången har minimerats och att näringsämnena kväve och fosfor återanvändas i en akvaponik eller sprids på åkermark samt att vattenanvändningen begränsas. Vidare ska användningen av fiskmjöl och -olja  vara ytterst sparsam.

Johan Ljungquist och Mikael Olenmark Dessalles driver det integrerade jord- och vattenbruket Gårdsfisk. Foto: Gårdsfisk

Landbaserad fiskodling

De något större landbaserade fiskodlingarna i Sverige är så kallade RAS-odlingar (recirkulerande akvatiska system). Mekaniska och biologiska filter hjälps åt att rena och återanvända vatten så att man kan odla mer fisk men förbruka mindre vatten.

Vissa av RAS-odlingarna drivs i kombination med en växtodling och kallas då för *akvaponiska system, där fiskens spillprodukter blir till näring för växterna.

Ser AGFO Talk om cirkulär matproduktion där Niklas Wennberg sitter med i panelen:

Läs också:


ListaHär är de svenska landbaserade fiskodlingarna


Så illa ställt är det i våra hav


Tema: Alger och landbaserad fisk


De utmanar svenskens älskling laxen

Tema: Cirkulär matproduktion och kolinlagring

Forskaren om cirkulär matproduktion

Foodhills ska bli bäst i Europa på cirkulär matproduktion

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

akvaponikASC Nordenfiskodlinglandbaserad fiskodlingMSCNiklas WennbergrasStadsjordsvenskt sigill

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!