Ett fullsatt AGFO Talk på temat det dolda matsvinnet. Foto: AGFO

Intervju

”Våra politiker är så mesiga”

För billig mat, snåriga regler och överproduktion lyfts som några av orsakerna till det dolda matsvinnet. En knivskarp panel satte fingret på flera skevheter i systemet under AGFO Talk.

🎥 Se hela inspelningen i slutet av artikeln

Höstens första AGFO Talk ringade in flera av matsvinnets huvudfrågor. På minglet efteråt var det tydligt att många fått med sig insikter som de ville diskutera. Dagen till ära serverades juice räddad av Foodloopz – vissa flaskor med bäst föredatum 2018 – inget som märktes på smaken.

AGFO:s Julia Marcopoulos berättade i sin inledande spaning (här kan du se den presentationen) att matavfall och matsvinn står för 8-10 procent av världens växthusgasutsläpp. Att jämföra med exempelvis flyget som står för 2-3 procent (4-5 procent om höghöjdseffekten inkluderas). 

Det rör sig om ett enormt resursslöseri.

– Det går åt mängder av resurser för att odla och föda upp maten vi äter. Om maten inte äts upp har resurserna gått åt helt i onödan med en negativ miljöeffekt dessutom, sade Louise Ungerth från föreningen Matsvinnet.

AGFO:s matsvinnspanel. Från vänster: Karin Amnå, Ica Sverige, Louise Ungerth, Föreningen Matsvinnet, Ingrid Strid, SLU, Kjell Ivarsson, LRF. Foto: AGFO

Ingrid Stridh, matsvinnsforskare vid SLU, hade med sig en ost för att illustrera matsvinnsproblemet.

– Vi förstår att osten kan orsaka svinn i hemmet och i butiken, men vi ser inte att produktionen skapar stora mängder vassle som går som svinn. Nu har det blivit populärt med kvarg och det är ju bra eftersom den tillverkas av vassle. Det vi inte heller ser är att cirka 18 procent av djuren på gården dör av skador och sjukdomar. Det köttet går som matsvinn. Lägg fodersvinn till det, när exempelvis ensilage möglar och måste slängas.

Finns det en affär?

Kjell Ivarsson hänger på och betonade affärsperspektivet.

– Vassle blev tidigare grisfoder, nu har det blivit en gymprodukt – då blir det en affär. Men man ska heller inte se det som en katastrof om man exempelvis plöjer ner grönsaker i jorden. Jorden behöver också näring och det är bättre att plöja ner grödan på plats än att ta upp den, frakta, lagra och därefter slänga den.

Han menar att man på förhand måste bestämma sig för om det finns en affär längre fram. Ett bra exempel är till exempel småpotatis, som tidigare plöjdes ner i jorden men som nu kan säljas som delikatesspotatis till ett högre pris.

Samtidigt menar han att systemet mellan producent och handel förändras och efterlyser en bättre affärssed.

– Man borde inte kunna beställa frukt och grönt och sedan göra sena avbeställningar, det blir omöjligt för bonden att balansera och ta höjd för det, säger han.

Utmaningarna i butik

Är maten för billig undrar Lovisa Madås, som modererar panelen. Karin Amnå, vill inte riktigt gå så långt som att säga för billig men säger att matens värde borde höjas.

– Idag lägger vi en betydligt mindre del av vår disponibla inkomst på mat än vi gjorde för några år sedan. När en liter mjölk bara kostar 10 kronor är det lite väl enkelt att hälla ut den när den närmar sig bäst före-datum.

AGFO:s Julia Marcopoulos inledde med en spaning om det det dolda matsvinnet. Foto: AGFO

Matsvinnet beskrivs ofta som en känslig fråga. Få företag vill faktiskt visa att man har problem med svinn. Lovisa Madås frågar Karin Amnå på Ica om matsvinnet är en känslig fråga för stora företag.

– Nej, det skulle jag inte säga, men tidigare har vi faktiskt inte haft koll på hur mycket det är. Nu rapporterar vi in våra siffror till Naturvårdsverket och får en helt annan bild. Vi måste synliggöra matsvinnet. Ica Sverige har satt mål att halvera matsvinnet till 2025.

Fullt, fräscht och frontat

Louise Ungerth tar upp displayproblematiken i butikerna.

– Fullt, fräscht och frontat, det är så det ska se ut i butikshyllan. I en ICA Maxi-butik hittade jag 107 olika packade brödsorter. Jag anser att ett brett sortiment gör att det svinnas mer.

Karin Amnå kontrar:

– En ofrontad hylla kan också skapa svinn. Kunden tycker inte att det ser fräscht ut och avstår från att köpa. Vi tittar istället på olika hyllösningar i vilka man kan bulla upp med annat undertill för att det ska se fräscht ut. Och många butiker har faktiskt slutat med ”två för en”-konceptet.

Ransonering och regelverk

Lovisa Madås undrar om det är dags för ransoneringstider, men riktigt så illa tror inte panellisterna att det måste bli.

Kjell Ivarsson menar dock att förra årets torka hade en pedagogisk effekt när vissa varor inte längre gick att få tag på.

– Många började förstå jordbrukets problem och produktion, säger han.

Matsvinn och matavfall står för 8-10 procent av världens växthusgasutsläpp. Foto: AGFO

Panelen fick även fundera ett varv kring regelverk som en möjlig bromskloss för matsvinnslösningar. De enades om att ett steg i rätt riktning var när Jordbruksverket och Livsmedelsverket numera tillåter handlare att packa olika grönsaker i en kasse som får säljas med märkningen ”för beredning”.

Men samtidigt kvarstår problem som att så snart du delar en rotselleri i två delar, måste du datummärka och då blir bäst före-datumet en matsvinnsrisk. En hel rotselleri får däremot säljas utan datummärkning.

Regler som att ägg måste avlägsnas från butikshyllan en vecka före bäst före-datumet är exempel som kan driva svinn.

”Jag tror inte på lagstiftning”

Borde vi lagstifta mot matsvinnet som i Frankrike? Frågan ställs till samtliga i panelen.

– Ja, men med vissa modifikationer. Jag har skrivit tio rekommendationer i en policybrief till regeringen. Där menar jag att alla aktörer måste har en plan B med matsvinnet. Vi ska nog inte bestämma exakt vad, men det borde vara nolltolerans för svinn. Det är såna hårda krav vi behöver, svarar Ingrid Strid.

– Möjligtvis kan en lag behövas, men jag tror snarare på morötter och kunskap, säger Kjell Ivarsson.

– Jag tror inte på lagstiftning, vi har egna mål som vi vill jobba mot och som känns närmare, svarar Karin Amnå och berättar att Ica har som mål att till 2025 ha halverat svinnet.

Louise Ungerth tycker i sin tur att det borde vara lag på donationer för att utrota matfattigdomen.

– I England satsar politiken stora pengar och resurser för att minska matsvinnet. Våra politiker är så mesiga. Frågan finns knappt för dem.

Mät i klimatavtryck istället för i ton

En annan aspekt som lyftes är om vi mäter fel. Borde vi mäta matsvinn i fler nyckeltal, exempelvis i klimatavtryck istället för i ton och kilo?

Slutligen en intressant publikfråga:  Tänk om det inte alltid är bättre att mat äts upp. Om maten äts upp av någon som överäter ­– då blir maten ett hälsoproblem.

Ingrid Strid förklarar att termen är metaboliskt matsvinn. Frågan är på tapeten och forskning finns, men ännu har man inte kommit så långt.

Hela Julia Marcopoulos inledande presentation finns att se här

Mer i samma ämne:

Så skapades det sjuka matsvinnet

Ökad e-handel kan ge matsvinnsfälla

Nu kommer dagligvaruhandelns dolda matsvinn upp till ytan

Tema: 12 artiklar om matsvinn

Fakta AGFO talks:

Trendspaning och panelsamtal varje gång. Nästa gång är 19 november, anmäl dig här

🙏 Tack till våra partners LantmännenFazer och LRF Media som möjliggör höstens AGFO talks.

Agfo TalkICAmatsvinnSLU

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!