För billig för att rädda? Foto: IStock

Intervju

Dagligvaruhandelns dolda matsvinn upp till ytan

Matsvinnet i dagligvaruhandeln är troligen betydligt större än vad man tidigare har trott. För första gången levererar nu butikerna själva siffror på matsvinnet till den officiella statistiken.

Livsmedelsbutikernas matsvinn står för drygt 2 procent av allt matsvinn enligt Naturvårdsverkets statistik. Siffrorna bygger bland annat på stickprov i butik och hur korrekta de är har ifrågasatts. Nu görs inhämtningen om – och för första gången levererar Ica, Coop, Lidl och Axfood egna siffror på matsvinnet.

– Det ska bli intressant att se hur mycket det kommer att skilja på siffrorna nu när vi för första gången får matavfallssiffror direkt från dagligvaruhandelns egna system samlade, säger Ida Adolfsson, handläggare på Naturvårdsverkets återvinningsenhet.

Det är matsvinnssiffrorna för 2017/2018 som i dagarna lämnas in till Naturvårdsverket. Förhoppningsvis kan de presenteras i slutet av februari 2020.

– Tidigare år har vi vägt samman siffror från kommunernas matavfallsinsamling, Statistiska centralbyråns företagsregister och plockanalyser i butiker. Plockanalyserna görs som stickprovskontroller i ett antal butiker och skalas sedan upp för att få fram ett värde för hela rikets livsmedelsbutiker. Det är där det kan finnas en osäkerhet i siffrorna eftersom det är tänkbart att vissa butiker just den dagen som stickprovet utfördes inte slängde speciellt mycket, medan de dagen efter kan ha slängt mer, säger Ida Adolfsson.

Att tränga igenom Naturvårdsverkets matavfallssiffror för dagligvaruhandeln är ordentligt snårigt. Mycket beror på att man i vissa fall talar om matsvinn och i andra matavfall.

Skillnad på matsvinn och matavfall

Ingrid Strid, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, anser att begreppen måste redas ut så att alla börjar prata om samma sak.

Matsvinnsforskaren Ingrid Strid

– Naturvårdsverket tar med både svinn och matavfall i sina siffror, medan det i butiker handlar mest om svinn. Att kunna skilja på matavfall och matsvinn behöver komma upp på agendan. Jag tycker att det är en helt olika saker att slösa med kycklingben och apelsinskal kontra mat. Det finns inte så mycket egenvärde i att minska matavfallet. Då kanske vi ska växtförädla apelsiner så de får tunnare skal, men då finns risken för mer matsvinn. Vi kanske borde ha mer matavfall för att minska matsvinnet.

”Det finns inte så mycket egenvärde i att minska matavfallet”

Karin Amnå, hållbarhetsstrateg på Ica Sverige, har precis skickat in koncernens matsvinnssiffror till Naturvårdsverket – men det är inget som AGFO får ta del av. Ica Sverige redovisar sitt matsvinn enligt en internationell standard* som används av företag i många länder, vilket gör en framtida jämförelse enklare.

2016 uppgick ICA Gruppens matsvinn till 1,65 viktprocent av den totala försäljningen. För varje ton sålda livsmedel var alltså matsvinnet 16,5 kg.

Karin Amnå, hållbarhetsstrateg på Ica Sverige. Foto: Ica Gruppen

Arbetet bakom butikshyllorna

Enligt Karin Amnå uppstår det största matavfallet i butiksledet och inte i logistikkedjan. Hon förklarar samtidigt att det bland annat är inköpsvolymerna som har påverkan på matsvinnet för deras del.

– Ett stort arbete just nu är att föra en diskussion med de stora leverantörerna. Varje leverantörsförpackning som vi köper in innehåller ett visst antal konsumentförpackningar, ibland fler än vi kan sälja. Så viktigast för oss nu är att se till att det blir rätt antal konsumentförpackningar per leverantörsförpackning.

För att bli av med det överskott som ändå uppstår jobbar Ica Sverige med kampanjer mot butikerna.

– Så snart vi ser att vi har fått för mycket eller att någon vara håller på att få kort datum sätter vi ihop en kampanj för att livsmedlet snabbt ska kunna säljas i butik. Vi har också många exempel på handlare som bygger tillagningskök och tillagar mat för att kunna sälja en lunchlåda till kunder på språng.

Specialvaror och nya produkter är annars exempel på sånt som blir kvar på hyllan.

– Vi måste ge nya produkter på marknaden en ärlig chans ute i butik för att se om de är försäljningsbara. Men det kan också innebära upphov till ett ökat svinn, säger Karin Amnå och berättar att den typen av varor ofta går till välgörenhet under en inkörsperiod.

”Jag tror att vi alla successivt måste tänka om”

Även försäljning i butik, till rabatterat pris på grund av kort datum, är en möjlighet för att bli av med varorna.

– Kunderna har börjat lära sig att gå ett extra varv i butiken för att se om det finns några röda varor med nedsatt pris. De 30-40 Icabutiker i landet som använder appen Karma säljer oftast snabbt slut på det de lägger ut.

Jordbruksverket öppnade nyligen upp för möjligheten att sälja blandad frukt och grönt som riskerar att bli svinn i en och samma förpackning. Det betyder enligt Karin Amnå en bättre chans för dagligvaruhandeln att hantera svinn. Tidigare skulle sort, ursprung och klass anges på var och en av de olika frukterna och grönsakerna i förpackningen. Nu räcker det att man märker förpackningen med ”Produkt avsedd för bearbetning”.

Mer lönsamt att slänga

Att rädda mat är förstås behjärtansvärt men kan samtidigt innebära en kostnad för butikerna.

– Det kan givetvis innebära vissa extra kostnader för butikerna i fråga om att packa, märka och lagra om varorna. Den insatsen bör inte vara oproportionerligt stor. Men, arbetet med matsvinn kan inte enbart vara en fråga om kronor och ören för varje enskild insats, det måste handla om att vi som stor aktör vill ta ansvar i en viktig fråga som påverkar människor.

Rent krasst kan det alltså vara mer lönsamt att låta billiga matvaror gå till en biogasanläggning än att försöka rädda dem. Med det i bakhuvudet kan man fråga sig om vi måste ha ett sånt överflöd i butikshyllorna. Karin Amnå:

– Jag tror att vi alla successivt måste tänka om där, men det är en balansgång. Om vi ska lyckas ändra normen måste livsmedelsföretagen gå ihop och utarbeta gemensamma mål. För Ica ligger dessutom svårigheten i att våra handlare bestämmer över sina egna butiker, vi kan bara gå ut med rekommendationer. Vi har som mål att matsvinnet från lager och butik ska halveras till 2025. Det kommer kräva mycket arbete både hos oss på ICA, men också samarbete över gränserna.

 

* Den internationella standarden heter Food Loss and Waste protocol. Sju globala institutioner gick samman 2013 och skapar sedan dess innehåll, strategisk riktning och kvalitetskontroller för den internationella standarden, vilket ska ge företag, regeringar och städer stöd i arbetet med att motverka matsvinn.

Matsvinn och matavfall
I begreppet matavfall inkluderas både oundvikligt matavfall (exempelvis skal och kaffesump) och onödigt matavfall (exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar) – ofta kallat matsvinn.

Svenskt matavfall
Hushållen står för uppåt 75 procent av det svenska matavfallet, medan jordbruk och fiske står för knappt 8 procent och livsmedelsbutikerna för lite drygt 2 procent, enligt Naturvårdsverkets senaste siffror från 2016.

Det senaste AGFO Talket handlade om det dolda matsvinnet. Här kan du se ett sammandrag:

 

Läs även:

Ökad e-handel kan bli matsvinnsfälla

Så skapas det sjuka matsvinnet

AGFO Talk om det dolda matsvinnet: ”Våra politiker är så mesiga”

Tema: 12 artiklar om matsvinn

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

ICAmatsvinnSLU

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!