I kalkylen för jordgubbar ingår att i stort sett hälften kastas. Foto: SLU och iStock

Intervju

Så skapades det sjuka matsvinnet

Hur har vi hamnat i en situation där matsvinn och matavfall står för lika mycket utsläpp som hela cementindustrin? AGFO går till botten med det onödiga matsvinnet.

För att förstå matsvinnet måste vi titta på samspelet mellan kundbeteende och försäljning.

De senaste 30 till 40 årens ökade tillgång till varierad och billig mat har skapat matsvinnet. Maten har tappat sitt värde helt enkelt. Det menar Mattias Eriksson vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar på hur livsmedelssystemet kan bli mer hållbart genom minskat matsvinn.

– Vi hjälps åt att skapa ett systemfel. Konsumenten kräver perfektion till ett lågt pris och producenter, grossister och handlare ser till att det är överfyllt – som ett buffébord – i butikerna. Då handlar vi mer, men vi handlar långt ifrån allt i hyllorna, säger Mattias Eriksson.

Mattias Eriksson, forskare vid SLU. Foto: SLU

Ingår i kalkylen att slänga

Enligt honom ingår det också i kalkylen för vissa mer känsliga varor att uppåt hälften slängs då de hinner bli för gamla innan de säljs. Något som syns på priset till kunden.

För handeln vore det förstås mycket enklare att hantera ett litet antal varugrupper som man sålde mycket av.

– Logistiskt är det en mardröm, men ur marknadsföringsperspektiv är det lysande. Genom att ta in nya spännande varor i butiken ger man kunden känslan av att det händer mycket nytt. Det skapar en dynamik som behåller kunder och lockar nya, säger Mattias Eriksson.

Det här beteendet, både från konsumenten och livsmedelsbranschen, är anledningen till problemet. Men hur blev det egentligen så här?

– Antagligen började det när vi fick råd. I och med inträdet i EU på 1990-talet sjönk matpriserna. Utbudet blev allt större och bieffekten blev ett allt större matsvinn, säger Mattias Eriksson.

Maten har helt enkelt tappat sitt värde.

Prisjämförelse

Ett kilo kassler kostade 114 kronor per kilo 1993. 2014 kostade ett kilo kassler istället 84,90 kronor kilot. Detta enligt en prisjämförelse för matvaror 1993 och 2014, gjord av Konsumentföreningen.

Svenskens disponibla inkomst från 1950-talet kan du se i Ekonomifaktas graf här.

Halverat brödsvinn

En livsmedelskedja som går mot strömmen är Lidl. De slimmar sina beställningar till grossisterna.

– Det är en svår balansgång att ha tillräckligt på hyllorna och samtidigt minimera svinnet, men med ett målmedvetet arbete med nyckeltal per butik har vi kommit långt. Målet är att inte ha något svinn alls, men än så länge är vi inte där, säger Petra Whitehead, press- och pr-ansvarig på Lidl.

”Målet är att inte ha något svinn alls, men än så länge är vi inte där”

Ett exempel för att minska matsvinnet är Lidls och brödproducenten Fazers speciella uppgörelse. Den innebär att Lidl-butikerna övertar helhetsansvaret för allt bröd från Fazer. Det gängse är annars att bageriet äger brödet till dess att det säljs och gör prognoser, lägger order och bestämmer över butikernas utbud och kvantiteter.

– Vi har halverat brödsvinnet sedan det nya systemet infördes, säger Petra Whitehead.


Petra Whitehead, press- och pr-ansvarig på Lidl. Foto: Lidl

Bagerijätten Pågen, som har närmare 40 procent av den svenska marknaden, vill däremot behålla retursystemet. De anser att det är det bästa för miljön. Av det returnerade brödet producerar de bland annat jäst.

Efter frukt och grönt är bröd det livsmedel som svinnas mest i butik.

När matsvinnet har uppstått

Långt ifrån alla handlare har en strategi för hur de ska ta hand om sitt matsvinnet, enligt Mattias Eriksson på SLU.

– De flesta skickar sitt matavfall till kommunens biogasanläggning. Kostnaden för att avfallet ska hämtas av kommunen är liten. Ska man istället börja jobba med att förädla matsvinnet kostar det både arbetskraft, tid och lagring – pengar som man kanske inte är villig att satsa.

Han konstaterar att mat är så pass billig att det inte spelar någon roll för en medelinkomsttagare om den slängs. Därför måste matens värde höjas, menar han. Kanske genom ökade matpriser, men också genom att förädla maten.

– En viss skinka kan bli en premiumprodukt om vi lagrar den och kallar den parmaskinka. En ost som lagras ökar även den i värde. Det är så vi måste börja jobba tror jag, säger Mattias Eriksson.

Brödsvinnet

Uppskattningsvis bakas 80 000 ton bröd per år som aldrig hamnar i våra magar, enligt en rapport från i somras där en aktör deltog. Butikerna beräknas stå för 28 000 ton av brödsvinnet.

Läs även

Dagligvaruhandelns dolda matsvinn upp till ytan

Ökad e-handel kan bli en matsvinnsfälla

AGFO Talk om det dolda matsvinnet: ”Våra politiker är så mesiga”

Tema: 12 artiklar om matsvinn

Det senaste AGFO Talket handlade om det dolda matsvinnet. Här kan du se ett sammandrag:

 

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

matens prismatsvinnSLU

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!