Gästspanaren Kjell Sjelin delar med sig av sina visioner. Foto: Istock/Privat

Spaning

Mer än ett klimatneutralt lantbruk

Från hyperloop till proteinkoncentrat – hur kan ett klimatreparerande jordbruk se ut? Gästspanaren Kjell Sjelin delar med sig av sina erfarenheter och visioner.

👉 Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig gratis här 

Jord- och skogsbrukets två roller är att förse oss med mat, fibrer, rik biologisk mångfald och samtidigt reparera livsuppehållande system som tex att lagra in kol för ett stabilt klimat.

Jag är glad för att kunna bruka en diversifierad eko-gård norr om Uppsala, där jag kan fundera och göra en del kring lantbrukets hållbarhetsfrågor. Vi har bland annat en handfull olika demonstrationsodlingar av matproducerande mångåriga växter, perenner, som i dag är fler än 150 stycken under fortsatt utökning.

”Storskalig möjlighet att samla in växthusgasen koldioxid från atmosfären och lagra in den i växter och i marken”

Vi inom jord- och skogsbruket, som använder fotosyntesen i våra växter har en unik, storskalig möjlighet att samla in växthusgasen koldioxid från atmosfären och lagra in den i växter och i marken. Den kolinlagringen bör vara vida större än det utsläpp av klimatgaserna lustgas, koldioxid och metan som odlingen och livsmedelssystemen i övrigt ofta innebär idag.

Hur kan då ett klimatreparerande lantbruk se ut? Här följer min vision i några punkter:

  • Odla fleråriga växter till livsmedel och foder eftersom de kräver mindre mängd jordbearbetning och kvävegödsling. De lagrar in kol i sitt stora rotsystem och om det är vedartade växter även i stam och grenverk.
  • Återför samhällets föroreningsfria växtnäringsrest, toaavfall, och djurens gödsel på ett förlustfritt sätt till växterna.
  • Lägg gödseln där den skapar störst växtlighet i stället för att koncentrera den till vissa gårdar och marker.
  • Solinstrålningen är enormt stor och på en kvadratmeter motsvarar den cirka 100 liter olja per år. Använd solkraften till den energi vi behöver.
  • Påskynda utvecklingen av kolfria energibärare, som vätgas, till tunga fordon. Vätgas kan också användas för energilagring.
  • Använd pyrolysering av biomassa (biokol) för kolinlagring, bördighetshöjning i marken och för att få restvärme.
  • Lagra vinterns kyla till sommaren och sommarens värme till vintern.
  • Introducera vakuumisolering till våra hus och kyllager för att skilja på värme och kyla.
  • Introducera ETT, även kallad Hyperloop, för transport av livsmedel till städer och för återföring av restnäring till odlingar.
  • Utveckla bladproteinkoncentrat LPC som görs genom att hetta upp vätskan som pressas ut ätliga blad.
  • Utveckla stadsodlingen.
  • Laga och återbruka redan tillverkade maskiner och konstruktioner.
  • Betala lant- och skogsbruket för nettokolinlagring.


Kjell Sjelin är ekolantbrukare och veckans gästspanare

Läs också:

🌱Tema: Regenerativt jordbruk

 22 teman om framtidens mat

Nyfiken på AGFO Weekly? Här kan du kolla in tidigare nyhetsbrev

Djupdykningar: Här är rapporterna du vill läsa

regenerativt jordbruk

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!