Foto: Istock

Omvärld

IPCC: Så kan utsläppen minska

Minska skördegapet och matsvinnet – det är två åtgärder som lyfts fram av FN:s klimatpanel för att minska utsläppen och motverka klimatförändringarna. AGFO listar några verktyg ur rapporten.

För att hålla oss under tvågradersmålet måste växthusgasutsläppen från alla sektorer, inklusive skogs- och matsektorn, minska. Det konstaterar IPCC-rapporten som släpptes häromveckan.

– Om man inte hanterar klimatutsläpp från markanvändning kan världen inte komma ner hela vägen till nollutsläpp. Samtidigt innebär klimatförändringar betydande effekter på livsmedelssäkerhet, på ekosystem och på den biologiska mångfalden, allt som vi är beroende av, sade Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI nyligen i en TT-intervju.

När klimatet förändras påverkas matsystemet och livsmedelssäkerheten direkt. Klimatförändringarna innebär att skördar och näringsnivåer i grödorna kan förändras, och matpriser till konsumenter och inkomster till jordbrukare bli mer rörliga. Men i marken och växtligheten finns också en möjlighet.

Läs även AGFO-Fridas spaning: Den rätta matsanningen

– Jordbruk, skogsbruk och andra marktyper står för 23 procent av växthusgasutsläppen. Samtidigt absorberar naturliga landprocesser koldioxid motsvarande nästan en tredjedel av koldioxidutsläppen från fossila bränslen och industrin, sade Jim Skea, en av medordförandena för en av IPCC-grupperna vid pressträffen.

Långsam process

Problem och potential på samma gång. Att binda kol i marken är positivt för klimatet och jordarna blir mer produktiva. Med förväntade häftigare regn och mer torka behövs friska jordar som kan stå emot jorderosion. En begränsning är att det är långsamma processer att binda kol. IPCC lyfter också att hur klimatförändringarna påverkar kolinlagringen är oklart.

Åtgärder som lyfts i IPCC-rapporten som kan minska utsläppen*:

Minska matsvinnet idag svinnas en tredjedel av all mat bort. Mellan 2010-2016 motsvarade matsvinnet 8-10 procent av matsystemet totala utsläpp. För varje kastad brödbit har all påverkan tidigare i ledet varit till ingen nytta. IPCC nämner även minskad överkonsumtion.

Ät en blandad kost – IPCC ger inga kostråd men konstaterar att vissa matval kräver mer land och vatten och orsakar mer utsläpp än andra. Genom att äta fullkorn, baljväxter, frukt och grönsaker och animalier producerade i system som släpper ut mindre växthusgasutsläpp kan utsläppen minska. Hur stora minskningar det kan ge beror på, enligt IPCC.

Diversifiera – det vill säga odla fler grödor för mångfaldens skull och för att vara mindre sårbar vid exempelvis torka. Ha integrerade system med djur och växtodling och använd en bred genetisk resurs vid växtförädling.

Marknaden och efterfrågan – efterfrågan på mat formar det som odlas, var det odlas och hur mycket som odlas. Således kommer växthusgasutsläpp från jordbruket till stor del från draget på efterfrågesidan, konstaterar IPCC. I de mildrande och anpassande åtgärderna ingår även förändrad marknad och förkortade logistikkedjor.

Lokala lösningar – det gäller att göra rätt åtgärder på rätt plats, poängterar IPCC, och att använda lokal kunskap för att öka resiliensen.

IPCC nämner även återställande av våtmarker och ökad biologisk mångfald och riskhantering lyfts. Liksom att väga in miljökostnader i mat och betala för ekosystemtjänster.

Både inom djurhållningen och växtodlingen finns åtgärder som minskar utsläppen som IPCC lyfter.

Inom växtodling, alternativ med hög potential att minska utsläppen:

Öka kolinlagringen i marken, minska utsläppen från risodlingar och vid tillverkning av mineralgödsel. Minska även skördegapet, det vill säga skillnaden mellan potentiell och verklig skörd. Bevattning och ökad gödning kan ge skördeökningar på mellan 45-70 procent globalt sätt vilket skulle påverka miljoner människor.

Insekter, odlat kött och växtbaserat kött kan hjälpa till vid en övergång till en mer hälsosam och hållbar diet men deras utsläpp och acceptans är oklar, skriver IPCC.

Ökad mullhalt, fleråriga grödor, fånggrödor, agroforestry, reducerad jordbearbetning, god växtföljd, uppsamling av regnvatten och precisionsodling nämns också.

När koldioxidhalten i atmosfären ökar kan det ge skördeökningar vid låga temperaturhöjningar men däremot påverkas biomassan och näringskvaliteten negativt. Exempelvis vete odlat i 546-586 ppm koldioxid (vi har nu 415 ppm koldioxid i atmosfären) innehöll 5-13 procent mindre protein, zink och järn.

Inom djurhållningen som har potential att minska utsläppen mycket:

Bättre betesstrategier, förbättrad gödselhantering, högre foderkvalitet, minskning i utsläpp per enhet.

Hela IPCC-rapporten finns att läsa här.

21 åtgärder för svenska jordbruket

Linköpings universitet har sedan tidigare i en rapport sammanställt 21 åtgärder för svenskt jordbruk att bli mer hållbar.

Bland annat nämns ökad energi- och produktionseffektivitet och återvinning av näringsämnen. Greppa Näringen har sammanställt listan här.

Fakta:

Rapporten har tagits fram av 107 experter från 52 länder från hela världen. Experterna har tittat på klimatförändringarna i relation till markanvändning och landområden, bland annat ökenspridning, markförstöring, hållbar markanvändning och livsmedelssäkerhet.

Syftet är att belysa kunskapsläget och visa vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen och anpassas till klimatförändringarna.

Källa: IPCC

* Här lyfter vi fram åtgärder som är relevanta ur ett europeiskt perspektiv. Skogens användning och kolinlagring är viktig men vi har fokuserat på maten i dessa exempel.

Läs även:

Matsystemet står inför stora hållbarhetsutmaningar och det kräver samarbete, skriver Frida Jonson i veckans spaning. Foto: Istock, Peter Rutherhagen

Läs även AGFO-Fridas spaning: Den rätta matsanningen

 

AGFO guidar till rapporter om framtidens matsystem.

Rapporterna som ger dig koll

Vi guidar till svenska och internationella rapporter med fokus på framtidens matsystem.

💚Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

IPCCklimat

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!