Intervju

Så kan marknaden gynna biologisk mångfald

Biologisk mångfald är en förutsättning för att nå miljömålen. Men hur kan marknadens mekanismer gynna biologisk mångfald?

AGFO vänder sig till Cecilia Mark-Herbert som är universitetslektor vid SLU med kunnande inom marknadsföring för hållbar utveckling inom livsmedel. Enligt henne krävs ett sätt att arbeta med och kommunicera runt det. Hon jämför med hur hållbarhetsfrågan lyftes till agendan med mätning av koldioxidekvivalenter som en hållbarhetsbarometer.

– Nu har vi insett att biologisk mångfald och carbon footprint inte alltid går hand i hand. Då måste vi nyansera hållbarhetsbegreppen och där är biologisk mångfald ytterligare en dimension, men inte den sista. Det innebär att vi måste hitta ett språkbruk som marknadsföringen kan använda, säger hon och tydliggör att här bär alla i livsmedelssystemet ett ansvar.

Det är en tydlig konkret bild av vad biodiversitet kan vara

Ny dimension

Matsvinn och hållbarhet är tydliga frågor som livsmedelsbranschen jobbar aktivt med idag. Nya företag, som Karma, har kommit in i branschen och bidrar till ett mer effektivt livsmedelssystem. Cecilia Mark-Herbert ser gärna sett att biologisk mångfald också blir en sådan fråga.

Vad vill du att dagligvaruhandeln gör?

– De är på många sätt duktiga idag och det finns bra initiativ som Hållbar Livsmedelskedja exempelvis. Kan vi få livsmedelsproducenter, förädlare, dagligvaruhandeln och även restauranger att tydligt kommunicera kring biodiversitet får konsumenterna ännu en del att basera sina livsmedelsval på. Varumärket Från Sverige är ett exempel på ett samlat varumärke som ger information om livsmedels ursprung.

”Kräv mångfald”

Vid Eat Food Forum i Stockholm häromveckan sade organisationen Croptrusts vd Marie Haga att vi som konsumenter inte får ta mat för givet. Hon menar att biodiversiteten kan skyddas och det behöver inte kosta mycket pengar. Som konsument kan du gå till din butik och kräva mångfald.

– Politiken gör för lite. Men det som verkligen funkar är att människor utövar påtryckning, sade hon.

Att utöva makt som konsument är en sak. SLU:s Cecilia Mark-Herbert menar också att vi behöver tillmäta livsmedel andra sorters värden för att få ett mer hållbart livsmedelssystem. Värden som inte speglas i vår lagstiftning idag.

– Vi har utvecklat ett företagande i linjära system som bygger på finansiella värden. Vi behöver ställa om tanken till ett cirkulärt system med en värdeproduktion som även är social och miljömässig med ett annat värdeskapande till mat, säger hon.

Transparenta system

Cecilia Mark-Herbert menar att vi måste hitta nya sätt att göra saker på som kompletterar storskalig livsmedelsproduktion. Hon nämner att utveckla produkter i open source där man jobbar tillsammans. Stadsodling, andelsjordbruk, rekoringar där kund möter producent eller transparenta system med tekniska lösningar där konsumenter får veta mer om maten genom en QR-kod.

– Ibland kan en blick utanför vår direkta närhet öppna ögonen för det vi tar för givet. Biodiversitet är en sådan sak, säger hon och nämner en film från Asien där en man i vit overall går omkring och pollinerar blommorna eftersom pollinerarna har dött.

– Det är en tydlig konkret bild av vad biodiversitet kan vara, då blir det tydligt för allmänheten.

Läs också:

Rockström: ”Vi håller på att misslyckas”

Experten: ”Klimat och biologisk mångfald måste gå hand i hand”

Företagande: Klimat och biologisk mångfald måste integreras

Spaning: Den biologiska mångfalden tar plats

Tema: Klimatmärkning

Här kan du läsa alla våra artiklar, spaningar och rapporter om klimatmärkning.

biodiversitetbiologisk mångfaldSLU

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaFölj på Twitter