Många intressanta event under juni månad – AGFO delar med sig insikter från fyra av dem.

Intervju

Insikter från månadens spännande event

Sweden Foodtech Big Meet, Eat Food Forum, Slätte ekodagar och Borgeby fältdagar – juni har varit en späckad eventmånad. AGFO bjuder på insikter från varje event.

👉 Missa inga kommande insikter, signa upp dig gratis på AGFO weekly

Foto: Frida Jonson

 

💥 Sweden Foodtech Big Meet

Arrangeras av Sweden Foodtech i Stockholm. Eventet innehöll bland annat pitchar från startups, talare som molekylärbiologen Howard Yana-Shapiro från Mars, Anna Richtert från WWF och Johan Swahn från Sense Lab.

Fyra insikter från dagen:

🌎 Det krävs en kombination av åtgärder för att få ner klimatpåverkan i matsystemet.

Om någon säger att de har svaret på allt – tro dem inte. Många vill agera, men företag gör det inte alltid utifrån vetenskapliga belägg. Som entreprenör: Utbilda dig själv, bestäm dig för något du vill lösa – för du kan inte lösa allt.

💪 Det räcker inte med att bara förändra hur vi producerar livsmedel i världen.

Vi måste även förändra vår diet för att klimatkalkylen ska gå ihop, enligt Eat Lancet-rapportens Brent Lokens.

👊 Varumärken måste ta ställning och stå för något för att vara relevant idag.

Som ny entreprenör kan du inte svika dina användare (som t.ex att lägga till socker i Färskings hälsomüsli). Då kommer de aldrig lita på dig igen. Det sade Amanda Larsson på startupbolaget Färsking.

🚜 Innovationer närmre bonden lockar investerarna i Europa.

Investeringar i robotar på gårdsnivå ökade med runt 500 procent mellan 2017 och 2018, enligt Agfunders senaste investeringsrapport. Frankrike leder utvecklingen.

Gunhild Stordalen invigningstalar under EAT Forum 2019. Foto: Johan Lygrell

💥EAT Food Forum

Arrangeras av Eat Foundation och gick av stapeln i Globen i Stockholm. Eventet innehöll bland annat föreläsningar av miljöprofessorn Johan Rockström, Mark Watts från C40 Cities, H.E. Mercedes Araoz vice president i Peru och Marie Haga från Croptrust.

Tre Insikter från eventet:

💚 Fler länder placerar klimatfrågan i hjärtat av beslutsfattande.

Ett exempel är Nya Zeeland. ”Vi har en stark identitet till vår jord och vårt land. Det är en känsla av sorg, folk pratar om vad de gjorde när de var små”. Sade Vicky Robertson vid Nya Zeelands miljödepartement om ett skäl till varför klimatfrågan blivit central. Per Espen Stoknes forskar på människors beteende relaterat till klimat. Enligt honom måste vi tona ner vad vi kan göra som individer eller globalt för klimatet och istället fokusera på vad vi kan göra som samhällen. Vetenskapen säger att de största förändringarna för klimatet lyckas i samhällen med runt 10 000 personer – och när de jobbar tillsammans.

🏃‍♀️ Miljöprofessorn Johan Rockströms svar på vad en primärproducent ska agera på efter att ha läst Eat Lancet-rapporten:

”Det har inte legat i uppdraget att ta fram. Det är nu upp till regeringar och beslutsfattare att se vad rekommendationerna innebär för exempelvis Sverige. Men som lantbrukare så går det att se att vi har pekat ut en riktning som vi måste gå emot och då krävs förändring. Läs hela svaret här.

🐝 Fler har fått upp ögonen för vikten av biologisk mångfald.

Som konsument får vi inte ta mat för givet, sade Marie Haga vid Croptrust. ”Som konsument kan du gå till affären och kräva diversitet. Det är ett sätt vi kan göra en förändring. Biologiskt mångfald kan skyddas och det behöver inte kosta mycket pengar.”

 

Forskaren Ola Arwidsson visar vårkornet Crescendo som behandlats med en bakterie för att öka hur mycket kväve grödan tar upp. Foto: Göran Berglund

💥Slätte ekodagar

Arrangeras av Ekoweb och Slätte gård. Eventet innehöll bland annat visningar av demoodlingar, maskiner samt föreläsningar av Nils Andersén från Splendorf Plantskola och växtodlingsrådgivaren Jon Orvendal.

Två insikter från dagen:

🌎 Jordens mikroliv allt högre på agendan.

För att öka kolinlagringen i marken – som ses som ett viktigt och billigt sätt att minska koldioxiden i atmosfären – krävs att vi bättre tar hand om mikrolivet som finns i jorden. Mullhalten ökar inte som förväntat i ekojordbruket vilket tyder på att något görs fel, menade rådgivaren Martin Beck.

🌱 Kväverevolution på gång? Bakterier kan öka upptaget av kväve i växten.

Genom att behandla spannmål med en vanligt förekommande bakterie, som normalt finns i baljväxters rotsystem, går det att öka hur mycket kväve grödan tar upp. Det ger bättre tillväxt och för konventionella lantbrukare innebär det exempelvis ett minskat behov av mineralgödsel. Nyheten presenterades på ekodagarna. Läs mer här.

Foto: AGFO

💥Borgeby fältdagar

Arrangeras av HIR Skåne.

Eventet innehöll bland annat föreläsningar, maskindemonstrationer och odlingsguidningar.

Fyra insikter från dagarna:

📱Ökad precision inom bevattning – och det går snabbt.

Kombinera markdata med väderprognoser, växtdata och ett bra bevattningssystem – det är vad som sker inom bevattning just nu. Exempelvis Lindsay International gör skräddarsydda bevattningsplaner utifrån data från varje fält samt grödans behov. Planen förändras ständigt utifrån väderprognosen och visar om grödan är torkstressad eller överbevattnad. Inga sensorer behövs. Och allt sker i mobilen. ”Litar på du tekniken är det bara att trycka på start”.

⚖️ Vi måste mäta och analysera våra jordar mer.

I jorden finns ett femtontal ämnen att mäta som fosfor, kväve, kalium och magnesium. För få svenska lantbrukare analyserar sina jordar. Därmed vet vi inte exakt vilka ämnen som vi har underskott eller överskott av inför sådden. Vi måste sluta gissa och öka precisionen, menar Per Odell, försäljningschef på LMI Jordnära experter.

🚰 Avdunstning är ett enormt problem.

2018 års extremsommar kommer att vara en medelsommar i slutet av seklet. Det innebär att avdunstningen ökar. Idag avdunstar uppemot 70 procent av all nederbörd och på sommaren är avdunstningen till och med större än nederbörden. ”För varje grads uppvärmning behöver vi tillskott på 5-10 procent mer nederbörd för att behålla samma markfuktighet som idag. Avdunstningen är en jättestor fråga”, sade Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI.

Det innebär att vi måste skapa buffertar såsom våtmarker eller reglerbar dränering för att hantera variationerna. Lönsamma företag som kan investera och förebygga variationerna är helt nödvändigt för detta, menade Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket.

🍅 Det kan löna sig att gå före.

Går det att göra ett erbjudande av att t.ex vara fossilfri kan det löna sig att ligga i framkant. Är man först i kommunen med att erbjuda fossilfri snöröjning eller fossilfria tomater eller jordgubbar kan det vara ett försäljningsargument som ligger rätt i tiden, menade David Varverud på Energifabriken som gör just fossilfritt drivmedel.

Läs mer:

Insikter från sex konferenser och event

Röststyrningens nästa steg, AI som problemlösare, regenerativt jordbruk och den växande lokala maten. Här är teams AGFO:s insikter från fem event under våren. Läs här

🌍 Global kalender

I vår ständigt uppdaterade kalender listar vi konferenser och events med sikte på framtidens matsystem. Se den globala kalendern här

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Borgeby fältdagarEat Food Forumfossilfri matproduktionfossilfrittSlätte ekodagarSweden Food Tech

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!