Framtidens mat smakar som nutidens – men gör gott för planeten. Foto: Thomas Kolbein Bjørk Olsen

Intervju

Future Market-grundaren: ”Tråkig mat är framtiden”

Tråkigast vinner. The Future Market i New York har skapat över 40 prototyper på matprodukter som kan dyka upp inom 5-25 år. Nu satsar de på att lansera de minst spännande av dem.

– I dag kan folk göra sina individuella preferenser hörda som aldrig förr, så det enda jag är helt säker på är att framtiden kommer att vara ännu mer komplex och fragmenterad. Det gör att det blir allt svårare att svara på hur framtidsmat kommer att se ut, säger Mike Lee.

Trots sin utsago har grundaren av The Future Market som mål att göra just det. För fyra år sedan följde han drömmen om att skapa en verksamhet som verkar för att både skala upp och göra hållbart jordbruk till något vardagligt.

I dag arbetar ett team på fyra personer med allt från föreläsningar och strategiska konsultuppdrag åt matföretag, till popup-middagar och utställningar där The Future Market presenterar sina idéer för framtidens matvaror.

”Det största problemet med hur hållbar mat marknadsförs i dag är att konsumenten inte lockas på rätt sätt”

Det är fint väder efter flera dagars regn när vi möts utanför Brooklyn Larder, en kvartersbutik med den typ av småskaliga, lokala och miljövänliga matvaror som de hippa brooklynborna älskar och där The Future Markets framtida produkter mycket väl kan komma att pryda hyllorna.

Bland företagets fyrtiotal prototyper finns snacks gjorda på grödor som kernzagryn, en kusin till vete, vilka kan bli verklighet inom fem år. Längre kommer det att dröja för produkter som Custom Culture, en yoghurt med personligt skräddarsytt näringsinnehåll som kanske först dyker upp om 11-25 år.

– Vissa av dem är ännu science fiction. Men många går att tillverka redan nu. Ett koncept som vi håller på att producera för försäljning är våra Crop Crisps, det vill säga grödchips. Det är helt enkla, goda snacks, inget läskigt eller konstigt. Men när man tittar närmare på ingredienserna är det gryn och baljväxter från producenter som odlar sina grödor i växelbruk*, vilket motverkar monokulturer, berättar Mike Lee.

Chipsen är gjorda på totalt 8 olika grödor, som vete, gul ärta och bönor, som de köper in från flera olika lantbrukare. De använder så många grödor för att de vill skala upp ett system, inte en viss ingrediens, enligt Mike Lee.

Chips gjorda på grödor som odlats i växelbruk lanseras inom kort. En viktig del i arbetet är att kunna kommunicera till konsumenter varför det är bra att odla med en god växtföljd där olika grödor avlöser varandra. Foto: Thomas Kolbein Bjørk Olsen

 

Valet att göra vad han själv kallar en “tråkig” produkt är högst medvetet. Enligt hans erfarenhet är det första kriteriet för att folk ska vilja äta något att det smakar bra och känns ofarligt. Först därefter kan man förklara varför produkten är snäll mot jordhälsan, till exempel.

– När vi gjorde en middag på temat Proteinets framtid hade vi skaffat en massa insektspulver och ställde oss frågan vilken den allra tråkigaste produkten vi kunde göra av det?. Det slutade med att vi serverade spaghetti bolognese, bara det att pastan var gjord på på insektsmjöl och köttfärsen kom från mjölmaskar. Det tror jag är framtiden, familjär mat som är välkomnande – även om ingredienserna är nya, säger han.

Mike Lees vision för the Future Market är att hållbart odlad mat ska bli vardagsmat. Foto: Thomas Kolbein Bjørk Olsen

Det största problemet med hur hållbar mat marknadsförs i dag är att konsumenten inte lockas på rätt sätt just i det ögonblicket de köper en produkt, konstaterar Mike:

– Människor är känslostyrda när det gäller mat, så vi gör ganska själviska val. Man måste servera något riktigt gott, det är första målet. Så: Hur skapar vi mat som är lika bra för planeten som den är njutbar? Det är frågan som får oss upp på morgnarna.

Skribent: Eva Paulsen

* Fakta: Grödor och odlingssystem

Monokultur syftar på att odla endast ett växtslag på ett fält eller i ett jordbrukssystem.

Växelbruk innebär att man roterar vilka grödor som odlas på ett fält. Ena året odlas potatis för att nästa säsong vara vete, oljeväxter eller någon annan gröda. Rotationen av grödor kan ske i allt från fyraåriga till längre växtföljder. I Sverige är vi relativt bra på att odla med en god växtföljd. I certifieringar som Svenskt Sigill och Krav finns det regler på att växtföljden ska vara varierad och med grödor från flera olika växtfamiljer.

Enligt FN:s organisation för mat och jordbruk, FAO, kommer i dag runt 75 procent av världens mat från tolv växtslag och fem djurarter. Att ha en bra växtföljd kan förebygga utarmning av jordar, minska behovet av besprutning och skapa ett habitat för pollinatörer och djur som äter skadedjur

Källa: Jordbruksverket, FAO

Läs mer:

De sätter startups på handelns hyllor

 

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

kernzalivsmedel

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!