Inom regenerativt jordbruk låter man betande djur sätta fart på fotosyntesen. Foto: Pixabay

Intervju

Svar på tal om regenerativt jordbruk

Vårens sista AGFO Talk handlade om regenerativt jordbruk – ett ämne som väcker många frågor. Under talket ställde publiken frågor och de som inte hann besvaras har paneldeltagaren, Anke Herrmann, SLU, gett svar på här.

Hela AGFO Talk om regenerativt jordbruk går att se i spelaren ovan.

 

Hur ser avkastningen och miljöhänsyn i kombination ut, jämför regenerativt/ekologiskt/konventionellt enligt tester och forskning?

– Det där är just den frågan som egentligen alla vill, men inte har, svaret på.

Reds. anm: Märta Jansdotters svar på AGFO Talk om regenerativt jordbruk var att den enda som har försökt räkna på detta är amerikanen Gabe Brown som är ett stort namn inom regenerativa odlingsmetoder. Han hävdar att man skulle kunna öka gårdens lönsamhet med 300-500 procent – beroende på utgångsläget. Tydligt är att det behövs mer forskning och exempel. Läs intervjun med Märta Jansdotter här.

Anke Herrmann, SLU.

Är regenerativt Eko 2.0?

– Jag jag skulle nog säga det, men samtidigt är det två odlingssystem i olika förpackning. Jag vill dock påpeka att syftet framåt måste vara att vi utvecklar hållbara odlingssystem. Vad vi kallar dem är av mindre betydelse. Odling och markanvändning måste vara anpassat till platsen för att man ska få tillräcklig avkastning och minskning av odlingens miljöpåverkan. Vi kommer ingenstans om vi uteslutande använder ett visst odlingssystem framför ett annat på alla platser.

Regenerativt jordbruk

Betydelsen av ordet ”regenerera” kan vara att återbilda eller förnya. Det är vad regenerativa jordbrukare försöker göra genom att minimera plöjning, ha jorden beväxt och inte bar, odla fleråriga grödor och framför allt genom att låta betande djur sätta fart på fotosyntesen via sitt gödsel och betande. Vissa kallar det regenerativa jordbruket för ekologiskt 2.0.

Håller du med Rockström, när han säger att regenerativt jordbruk kan vara vägen framåt som får slut på striden mellan ekologiskt och konventionellt?

– Jag håller med, det handlar inte om ett korståg mot det ena eller det andra, utan snarare om att titta på de fungerande bitarna i ett odlingssystem. Ett exempel är hur en begränsad mängd mineralgödsel faktiskt kan få igång växterna i ett tidigt skede. Ekologisk odling säger helt nej till mineralgödsel med risken att plantan aldrig kommer igång och växer. Själv tycker jag att det är okej att använda mineralgödsel även i regenerativt lantbruk för att få tillräcklig avkastning. Men man måste begränsa användningen av mineralgödsel för att minska miljöpåverkan när man odlar grödorna på åkrarna.

Hur ser ni på Sveriges:
1) importberoende när det gäller livsmedel – speciellt fisk och grönsaker.
2) möjlighet att använda full livscykelanalys vid bedömning av hållbarhet.

– Självklart ligger det i vårt intresse att bli självförsörjande, men frågan är om vi kan vara det. Transporter måste vägas mot hur grödan har odlats och så vidare. Livscykelanalyser är en väg att gå för att kunna göra en bättre bedömning.

Hur ser utvecklingen av perenna (fleråriga) grödor ut i dagsläget?

– Den ser bra ut och det finns flera lovande projekt, bland annat Kernza University i Minnesota. Det pågår som sagt mycket forskning och jag tror definitivt att perenna grödor är en del av lösningen.

Reds anm: Förra hösten publicerade ATL en intervju med Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling vid SLU, om ett svenskt Kernza-projekt. Hon säger att hon tror att man inom tio år ska ha fått fram ett utsäde för en tåligare och mera hållbar växtodling i Norden. Läs hela artikeln här (betallänk). Dessutom odlar faktiskt många lantbrukare perenna grödor i form av vall som används till hö och djurfoder, men när det gäller livsmedel till människor är grödorna ännu ofta ettåriga.

Finns det mått för att mäta jordhälsa där man skulle kunna etablera målbilder att styra mot?

– Ja, inom EU håller man nu på att ta fram en mall för hur man ska kunna mäta biologiska och kemiska indikatorer. Än så länge är Sverige inte med. Men även om man tar fram en mall, så måste man vara medveten om att jorden på en och samma åker kan skilja sig stort. Det finns ingen universallösning.

Det låter som att det delvis är avsaknad av forskning som är problemet?

– Det måste till mycket mer forskning, men även i framtiden måste man acceptera att det är ett mycket komplext system. Vi kan inte tro att det finns några enkla lösningar att ta till. Det som är rätt för en plats är kanske fel för en annan. Man måste inse att jorden skiljer sig på olika platser och att det kräver ett odlingssystem anpassat för just den platsen.

👉Läs även en tidigare intervju med Anke Herrmann där hon ger sin syn på om ett klimatpositivt jordbruk är möjligt.

läs mer om regenerativt jordbruk

”Vi har inte riktigt förstått hur vi ska maximera fotosyntesen”

Regenerativt jordbruk – nästa jordbruksrevolution?

Ett klimatpositivt jordbruk möjligt

 

Anke Herrmannregenerativt jordbruk

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!