De tror på det svenska proteinskiftet, men ännu är det en bit kvar. Foto: Pixabay.

Intervju

Experterna: Detta hindrar ett svenskt proteinskifte

Varför är svenska ärtdrycken Sproud tillverkad av franska ärter – och när finns en svensk superböna som mognar snabbare? AGFO:s Linda Linnskog Rudh går till botten med det svenska proteinskiftet.

När AGFO granskade det svenska proteinskiftet i juni förra året visste vi inte att sommaren skulle bli den torraste och varmaste i mannaminne. Hur går det för Sveriges odling av baljväxter så här ett år senare och har de svenska råvarorna i vegoprodukterna ökat? Växtforskare, livsmedelsföretagare och affärsutvecklare ger här sin bild av utvecklingen.

Framtidens åkerböna tas fram

I ett helt nystartat projekt ska flera hundra olika åkerbönssorter från hela världen kartläggas för att hitta egenskaper som kan användbara för förädling i Sverige. Det berättar Åsa Grimberg, SLU-forskare vid institutionen för växtförädling, som leder projektet Framtidens åkerböna för mat och foder.

I år väntas den odlade arealen av baljväxter minska markant sedan förra året, men Åsa Grimberg tror att svenska baljväxter har stor potential att öka eftersom den bara odlas på tre procent av arealerna.

– Åkerbönan är en baljväxt vi redan odlar och använder, men nästan enbart till djurfoder. Den odlas framförallt i Götaland och Svealand men kan odlas ända upp till mellersta Sverige. Ju längre norrut man kommer, desto mer sällan hinner dock bönan mogna av, och istället skördas då hela växten, säger hon.

Åsa Grimberg, SLU

Växtförädling av en gröda är nödvändigt för att se till att det finns friska sorter som ger god och jämn kvalitet. Men i Sverige har det inte funnits någon växtförädling av åkerbönan sedan 1990-talet, enligt Åsa Grimberg.

– Nu när man i livsmedelsstrategin från regeringen säger att vi ska ha en större självförsörjningsgrad, då satsas det igen på växtförädling, bland annat på proteingrödor.

Smaken viktig

Det forskarna vill ta fram är en åkerböna som mognar av tidigare, eftersom odlingsperioden för åkerböna är relativt lång. Ett annat mål med förädlingen av åkerböna för humankonsumtion är låga halter av antinutritionella ämnen som tanniner samt konvicin och vicin som vissa med en genetisk åkomma inte tål.

– Att ta fram sorter med ett växtsätt anpassat för färskskörd av bönor (så som vi skördar gröna ärter) är också ett intressant mål. Och så är smaken viktig såklart, berättar Åsa Grimberg.

– Många är intresserade av att använda svensk åkerböna i livsmedelssammanhang, men det är en utmaning att få fram hög och jämn avkastning av rätt kvalitet. Det hoppas vi på att bidra till under de här fyra åren som projektet pågår.

Viktiga insikter efter extremsommaren

Jesper Lindström är fristående företagsutvecklare och livsmedelsexpert. Förra året drev han ett odlingsprojekt med åkerböna, men torkan och skadeinsekten bönsmyg gjorde att skörden blev bedrövlig. Samtidigt gav det viktiga insikter om glappet mellan lantbrukare och livsmedelsindustri.

Jesper Lindström, företagsutvecklare och livsmedelsexpert.

I projektet bjöds rådgivare på producentsidan och representanter från livsmedelsindustrin in och fick frågan om vilka kvalitetsmått de hade.

– Primärproduktionen svarade avkastning och härdighet medan industrin sa att de ställer krav på smak, jämn bönstorlek och rätt konsistens. Glappet mellan produktion och funktion är för stort för att de ska kunna mötas, säger Jesper Lindström.

Han anger även den extrema prisfokusering som livsmedelssegmentet dras med som en hämmande faktor för att gynna utvecklingen av nya livsmedel.

– Men samtidigt ser vi en utveckling mot mer medvetna konsumenter som bygger den personliga identiteten med hjälp av medvetna matval.

Fransmännen levererar proteinet

Ett av de nya svenska företagen som vill förädla baljväxter till vegoalternativ i handeln är We Make Brands. Deras ärtbaserade dryck Sproud har rönt uppmärksamhet och ska nu gå på export. Företagets vd Maria Tegman säger att man i dagsläget använder franska gula ärter som förädlas till proteininsolat – i Frankrike – och sedan skickas till Sverige, där drycken tillverkas.

Hon säger att det går att få tag på svenska ärter, men att det inte finns någon anläggning i Sverige som kan utvinna protein ur ärter.

Maria Tegman, We Make Brands.

– Nej, det verkar inte som att någon ännu vill investera i en proteinanläggning i Sverige och just nu kan vi inte själva göra det. Men vi välkomnar självklart ett helsvenskt alternativ.

Öländska ärter blev östgötska

Ett företag som har lyckats använda svensk råvara rakt igenom är Swedish Temptations i Karlshamn. Deras produkt Bärta består av fermenterad, svensk, ekologisk ärta. Här används hela ärtan och produkten kräver inte att råvaran först förädlas till proteinisolat.

Pia Qvarnström, företagets vd och grundare, berättar att de har fått känna på hur svajig den svenska produktionen kan vara.

Pia Qvarnström, Swedish Temptations.

– Vi satsade på att använda hundra procent öländska ärter – något som vi kommunicerade på våra produkter. Men det visade sig att kvaliteten på en del leveranser var ojämn och till sist blev det nödläge när förra årets skörd inte funkade alls. Som tur var kunde Lantmännen leverera östgötska ärter. För oss innebar det att vi fick ändra på alla förpackningar. Att vara så jättespecifik när det gäller råvarans härkomst funkade alltså inte, säger hon.

Pia Qvarnström berättar samtidigt att de östgötska ärterna blev billigare, så rent ekonomiskt var det ingen kris. Att dessutom arbeta med torkade ärter, som går att lagra under längre tid, är en säkerhet i sig.

Konsumenternas efterfrågan på svenska råvaror är stor, men Pia Qvarnström anser att flera viktiga länkar i kedjan från jord till bord fattas.

– Vi får ibland förfrågningar från lantbrukare som vill leverera ärter till oss och vårt råd till dem är att först ha koll på hur råvaran ska rensas, sorteras och packas. Som producent måste man börja tänka som en industri. Men samtidigt måste industrin fråga sig hur man kan ta in och hantera mindre batcher. I förlängningen bör även butiker titta på hur de skulle kunna hantera säsongsprodukter och tillfälliga produkter.

En svensk proteinfabrik

Det finns ett projekt som möjligen på sikt kan bli lovande för framställning av proteinisolat i Sverige, nämligen proteinfabriken i Alnarp. Professor Eva Johansson vid SLU, bekräftar att de bygger en proteinfabrik, men säger samtidigt att man i första hand ska utvinna protein ur grön biomassa, som blad och gräs.

Eva Johansson, SLU.

– Men det är klart att när man är uppe i fullskalig användning bör man även kunna plocka in potatis, raps och andra typer av protein, säger Eva Johansson.

Projektet som drivs under två år får pengar från Vinnova. Målet är att bygga en grön fabrik med ett systemtänk. Fabriken ska byggas ihop med en biogasanläggning där lantbrukets restprodukter blir biogas.

 Skörden av baljväxter 2018

Den totala skörden av ärter och åkerböna blev 43 respektive 70 procent mindre än året innan på grund av torkan.

I år har arealen med baljväxter minskat med 22 procent jämfört med 2018 och odlas preliminärt på 44 100 hektar.

Källa: JordbruksverketSCB

Läs mer

AGFO-spaning: ”Hjulen har börjat snurra i proteinskiftet”

Därför ratas den svenska bönan

På jakt efter det svenska proteinet

Fem hinder för svensk sojaodling

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev med spaning, nyheter och global eventkalender, signa upp gratis här.

åkerbönorÅsa GrimbergbaljväxterEva JohanssonJesper LindströmMaria TegmanPia Qvarnströmproteinskiftetväxtbaserat

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!