Per-Anders Langendahl vid SLU tipsar om vad lantbrukare kan göra för att jobba mer cirkulärt. Foto: Istock, Brid

Intervju

”Vi bygger hellre tekniska lösningar än att ändra på vanor”

Går det att kombinera en cirkulär matproduktion med export? Och hur ska man jobba mer cirkulärt som lantbrukare? Forskaren Per-Anders Langendahl ger svar på temat cirkulär matproduktion.

På 1990-talet var kretslopp på tapeten. Trettio år senare är alla överens om att ekonomin måste bli cirkulär. Men exakt vad det är och hur det ska gå till är oklart. Per-Anders Langendahl forskar på innovation, speciellt på ämnet cirkulär bioekenomi vid Sveriges lantbruksuniversitet och deltog vid AGFO talk om cirkulär livsmedelsproduktion. AGFO låter Per-Anders Langendahl besvara de publikfrågor som inte hann ställas under samtalet.

Vilken typ av forskning behövs om cirkulär livsmedelsproduktion? Grundforskning eller mer tillämpad forskning, alltså forskning som ger kunskap som har ett bestämt användningsområde?

– Forskning kan bidra till både och, dels naturvetenskaplig grundforskning men också forskning som bidrar till utveckling av nya produktionssystem. Dessutom kan forskning bli mer interdisciplinär och tvärvetenskaplig. Och sist men inte minst kan akademin spela en viktig roll i att delta i projekt som omfattas av relationer mellan akademi, industri och offentlig sektor (trippel helix).

Det urbana perspektivet måste stärkas eftersom systemen inte är synkade för cirkulärt flöde. I staden är kretsloppet brutet, i olika silor, det behöver slutas och regulatoriska hinder måste avskaffas. Hur gör vi det?

– Vi har en stark avfallshantering som vi har investerat mycket i, vilket kan göra det svårt att bryta ny terräng för avfallshantering. Idéer om cirkulära system förutsätter att avfall kan produktifieras och generera nytta. Vi är duktiga på att bygga tekniska lösningar som hanterar avfall, men vi kan göra mer för att förebygga avfall. Där kommer beteendeförändring in i bilden och det är den biten vi måste komma åt.

”Man måste fråga sig hur konsumenten inkluderas i cirkulära system”

Hur viktig är konsumenten?

– Konsumenten är jätteviktig, men man måste fråga sig hur konsumenten inkluderas i cirkulära system. Ofta när man ser illustrationer som beskriver cirkulära system ser man inga människor. Vi missar hur våra konsumtionsmönster med rutiner, vanor och traditioner påverkar systemet.

Är det inte ett stort problem i en cirkulär ekonomi att maten är för billig och att man lägger mindre och mindre av sin disponibla inkomst på mat? Hur ska det gå att få ett ekonomiskt intresse i branschen då?
– Livsmedelsbranschen har blivit allt mer produkteffektiv, vilket har gett oss billigare livsmedel och kunden är högst prismedveten. Ta till exempel fisk som odlats hållbart i akvaponiska system och därmed säljs till ett högre pris. Den blir en cirkulärt producerad premiumprodukt, som exkluderar många konsumenter. När det gäller det ekonomiska intresset i branschen har de stora investeringarna gått till de näringar som gynnar Sveriges sysselsättning och export. Där är inte den svenska livsmedelsindustrin eftersom vi producerar primärt för svenskar. Det är en stor utmaning att lösa.

Hur ser du på det fokus som läggs på tallrikens avskrapade matrester jämfört med överproduktion i leden innan? Är det toppen på isberg vi hellre tittar på än det som inte syns?

– Där har vi frågan om överskott igen. Vi bygger hellre smarta tekniska lösningar som tar hand om avfallet för att slippa ändra på vanor och rutiner. Jag tror att teknikutvecklingen måste börja fokuseras på förebyggande åtgärder. Annars ägnar vi oss mer åt frisering i kanterna av ett system som egentligen inte är cirkulärt.

Kan man kombinera en cirkulär ekonomi med export?

– Jag har inget tydligt svar på den frågan, men livsmedelsbranschen är en attraktiv bransch med en potentiell nationell tillväxt. Jag tror att vi snarare än att exportera råvaror kommer att exportera ny teknik med slutna system. Svenska entreprenörer är väldigt duktiga och därför tror jag på en svensk kunskaps- och tekniköverföring till andra länder.

Vad kan bönderna göra för att bli mer cirkulära i sitt produktionssätt?

– Också en svår fråga. Jag tror att de redan har mer kunskap om det här än de flesta, men om jag ska säga något så tänker jag på de outnyttjade ekonomibyggnader som finns på vissa gårdar. Det finns organisationer som förespråkar fiskodling i sådana byggnader och använda biprodukterna i jordbruket. Det kan funka som ett bra komplement till den traditionella livsmedelsproduktionen.

Fakta: Cirkulär ekonomi och matproduktion

Förbrukningen av naturresurser minskar dramatiskt i en cirkulär ekonomi genom att materialen som används cirkuleras. Det innebär att produkters värde bevaras och utvecklas samtidigt som förbrukningen av resurser minskar kraftigt. Cirkulering kan göras på fyra sätt; återanvändning, återställning, uppgradering och återvinning.

Källa: Rise, Sweden Food Arena, Wageningen universitet

En sammanfattning av panelsamtalet om cirkulär matproduktion går att se nedan:

👉 Missa inga kommande event och nyhetsbrev, signa upp dig gratis på AGFO weekly

Läs också:

Målsättning: Foodhills ska bli bäst i Europa på cirkulär matproduktion

Forskning: Tunga aktörer gör gemensam sak för att bli bäst i Sverige

Experterna: Det här är framtidens djurhälsa

cirkulär ekonomiCirkulär livsmedelsproduktionSLU

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!