Björn Lagerman ligger bakom prisvinnande bolaget BeeScanning. Fotograf: Alex Wild

Intervju

Svensk innovation: Så kan AI lösa bidöden

Artificiell intelligens kan vara lösningen på bidöden. Det tror BeeScanning, företaget som nyligen vann pitchtävlingen under Foodtech-dagen 2019.

Mänskligheten är beroende av pollinerare. Utan dem – inga frön och frukter. Bin är oslagbara pollinerare eftersom de lever många i stora samhällen.

För trettio år sedan orsakade människan (se faktaruta längre ner) att våra honungsbin fick parasiten Varroa Destructor. Den lever av biets kroppsfetter och sprider ett virus som gör att bina föds med deformerade vingar och dör. För att bekämpa viruset besprutas bisamhället med medel som är tuffa för bina att klara av (se faktaruta).

”Den teknologiska utvecklingen de senaste två åren har varit enorm”

Björn Lagerman, biodlare och grundare av startupen BeeScanning, berättar att han märkte av de första parasitangreppen på sina egna bin 2005, men att de antagligen hade funnits där sedan 2003. Sedan dess har han jobbat med att utveckla en lösning för att rädda honungsbiet. Först nu stödjer tekniken det han länge har velat uppnå.

– För två år sedan var teknologin bakom artificiell intelligens inte tillräckligt utvecklad för att ta fram den data Beescanning använder idag. Den teknologiska utvecklingen de senaste två åren har varit enorm, berättar han.

Direkt nytta för biodlare

Hur funkar BeeScanning? Björn Lagerman förklarar:

BeeScannings servrar kan analysera tusen bilder i sekunden och kan direkt räkna ut hur många procent av bina i ett samhälle som är angripna av parasiter. Allt över tre procent kräver omedelbar åtgärd. Det betyder att den direkta nyttan för biodlare är uppenbar.

”Appen blir som en tränad läkare”

På längre sikt hoppas Björn Lagerman att man ska kunna odla fram bin som är motståndskraftiga mot parasiten. Idag använder 3 000 biodlare appen och varje dag tillkommer 10 nya användare. Informationen om appen sprids huvudsakligen via sociala kanaler.

I takt med att data från användare världen över kommer in blir databasen allt bättre på att hitta avvikelser (exempelvis deformerade vingar), men även beteenden som tyder på skyddsmekanismer mot parasiten. I förlängningen kan även svamp-, bakterie- och  andra angrepp upptäckas och stoppas i tid.

– Appen blir som en tränad läkare, men med skillnaden att den här läkaren har tillgång till en ofantlig mängd data. Dessutom kopplar den datan till geopositioner, vilket betyder att man på sikt kan se skillnader i olika länder och bisamhällen, säger Björn Lagerman.

Användas i fler odlingssystem

Han berättar att tekniken på sikt kan användas inom alla typer av odlingssystem. Dessutom kommer helt andra branscher ha nytta av ett system som kan ta en stor mängd bilder som man kan markera avvikelser i.

– Vi blir numera kontaktade av olika forskningsprojekt som inte alls har med parasiter och bin att göra. Forskningsvärlden ser potentialen i det här och i framtiden kommer vi nog att se ännu fler användningsområden för tekniken, avslutar Björn Lagerman.

Varifrån kommer parasiten?
För trettio år sedan exporterades västerländska honungsbin till Sydostasien. Där fanns tidigare endast biarten Apis Cerana som är motståndskraftig mot parasiten Varroa Destructor. De västerländska honungsbina hade inte samma skydd, vilket gjorde att parasiten spreds till dem. När sedan honungsbisamhällen exporterades vidare till andra delar av världen från Sydostasien följde parasiten med och spreds över världen.

Hur sprider sig parasiten bland bin?
Varroakvalstret lever av binas kroppsvävnad. För att fortplanta sig kryper honan ner i en biyngelcell innan bina täcker över den med vaxlock. Där lägger parasiten ägg och då det vuxna biet kryper ut följer också parasiten med.

Hur påverkar parasiten biet?
Parasiten sprider ett virus som påverkar biet i dess yngelstadium och ger outvecklade vingar och förkrympt bakkropp. När biet har fått viruset blir det försvagat och om det dessutom utsätts för pollen som blivit besprutat med neonikotinoider (växtskyddsmedel) kan det tappa lokalsinnet och får svårt att hitta hem. När bisamhället blir angripet av parasiter utbryter stress och då väljer många bin att söka sig till ett nytt, friskt bisamhälle och sprider på så vis smittan vidare.

Hur bekämpar man parasiten?
Det minst skadliga för biet och honungen är att bespruta med mjölksyra och myrsyra, men många gånger rår man endast på uppåt 90 procent av parasiterna. Om det redan finns tusentals parasiter överlever en allt för stor andel. De blir dubbelt så många på bara 12 dygn. Det finns även starkare kemiska bekämpningsmedel, som tar bort fler av parasiterna, men som är mycket tuffare för bina att klara av. Dessutom har det visat sig att parasiterna kan bli motståndskraftiga mot den här typen av medel. På sikt måste bin med egen motståndskraft utvecklas, vilket även är det långsiktiga målet med BeeScanning.

Läs mer:

Artificiell intelligens: Robotforskarens tips till techbolag

Tema: Data och jordbruk

Djupdykning: Fossilfri gödsel – är det möjligt?

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev!  👉 Signa upp dig här

AIBeescanningPollinerare

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!