AGFO talk-panelen: Claes Johansson, Anke Herrmann och Märta Jansdotter. Foto: Mikael Jansson/Brid

Intervju

Regenerativt jordbruk – nästa jordbruksrevolution?

Det tolfte Agfo talket stod med båda fötterna ordentligt nedkörda i myllan. Med rubriken ”Regenerativt jordbruk – nästa jordbruksrevolution?” sattes dessutom publikrekord.

🎥 Här kan du se hela inspelningen

Begreppet regenerativt jordbruk är tämligen okänt i vidare kretsar och många undrar vad det är. AGFO:s Julia Marcopoulos berättade inledningsvis att jordhälsa står i centrum inom det regenerativa jordbruket, men att det finns olika vägar dit.

Utarmad jord är ett problem, på vissa håll i världen större, och mindre akut i exempelvis Sverige. När mullhalten är lägre i en jord, växer växten inte lika bra och därmed minskas inbindningen av koldioxid. Enligt IPCC-rapporten från i höstas är just kolinlagring i mark den billigaste metoden med största potential för att minska koldioxiden i atmosfären.

Julia Marcopoulos drar grunderna i regenerativt jordbruk. Foto: Mikael Jansson/Brid

Betydelsen av ordet ”regenerera” kan vara att återbilda eller förnya. Det är vad regenerativa jordbrukare försöker göra genom att minimera plöjning, ha jorden beväxt och inte bar, odla fleråriga grödor och framför allt genom att låta betande djur sätta fart på fotosyntesen via sitt gödsel och betande. Vissa kallar det regenerativa jordbruket för ekologiskt 2.0.

Anke Herrmann, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, får frågan hur de svenska jordarna mår.

– Förhållandevis bra, jämfört med exempelvis de afrikanska, men allt är relativt. En tesked jord innehåller lika många mikroorganismer som det finns människor på jorden och markhälsan har försämrats även i Sverige. Den stora frågan är hur vi tar hand om dessa mikroorganismer, säger hon.

Publikrekord med över hundra personer i publiken. Foto: Mikael Jansson/Brid

Intresset för jordhälsa ökar stort

Claes Johansson, hållbarhetschef hos Lantmännen, är överens med Anke Herrmann om att man på många håll har industrialiserat sönder jordarna. Han ser dock ett allt större intresse bland lantbrukarna för mellangrödor och jordbearbetning som ska ge bättre jordhälsa.

– Halva Sverige odlas ju faktiskt redan perennt (flerårigt) i form av vall, men vi måste nyttja vallen till fler användningsområden. När vi sedan pratar om exempelvis flerårigt vete, så måste man vara medveten om att det är helt nya grödor med ny smak. Det är inte bara att byta ut rakt av, säger Claes Johansson.

En djurfri matproduktion

I samhället höjs röster för ett djurfritt matsystem, något som Märta Jansdotter, VD på Gröna gårdar, fnyser åt.

– Då kan vi väl lika väl sluta andas också!

Hon tror däremot att det behövs mer forskning för att på djupet förstå hur mycket kol exempelvis kor kan binda i förhållande till den metan de släpper ut i atmosfären. Samtidigt lyfter hon problemet med hur vårdslöst man hanterar ekosystemet.

– Det är en av våra viktigaste resurser och vi ser det som en individuell resurs, när vi borde se den som en mänsklig resurs. En kontroversiell tanke är att man kanske inte borde få äga mark, utan bara hyra den. Och brukar du den på ett destruktivt sätt får du inte betalt, säger Märta Jansdotter. (👉 Här kan du läsa en tidigare AGFO-intervju med Märta Jansdotter).

Storstäderna borde ligga i Norrland

Anke Herrmann, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, lyfter frågan om markanvändning.

– Vi använder mark åt mycket annat är jordbruk, till exempel att bygga städer. Problemet är att de ofta byggs på värdefull jordbruksmark, när vi kanske snarare borde bygga dem på mark som är svårare att odla på, exempelvis i Norrland.

Märta Jansdotter, Claes Johansson och Anke Herrmann diskuterar regenerativt jordbruk. Foto: Mikael Jansson/Brid

Det finns inga enkla lösningar

När det gäller regenerativt jordbruk är de tre panellisterna överens om att många av principerna är bra och att vi kommer att få se mer av dem i framtiden. Om det sedan kommer att heta regenerativt jordbruk eller något annat återstår att se.

Märta Jansdotter ser lantbrukarna som en experimenterande spjutspets som behöver stöd från forskningen, men även från företag som Lantmännen. Claes Johansson tror att Lantmännens största insats blir att systematiskt kartlägga insatser för allt från jordhälsa till lantbrukets energiförsörjning och utfasning av fossila bränslen. Anke i sin tur påminner om att allt hänger ihop i ett komplext system där svaren aldrig är svarta eller vita.

– Att gå ut i korståg för ett speciellt odlingssätt tror jag inte på. Alla jordar är olika och olika lösningar behövs, säger Anke Herrmann.

I panelen:

Märta Jansdotter, Gröna Gårdars VD sedan 2010. Gröna Gårdar har sålt ekologiskt och gräsuppfött kött i över 15 år. Märta Jansdotter och hennes far Jan Karlsson driver en egen gård med regenerativa förtecken.

Claes Johansson, hållbarhetschef Lantmännen, jobbar med att få ihop hållbarhetsarbetet rakt igenom Lantmännens organisation i hela kedjan från jord till bord.

Anke Herrmann, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och forskar på jordhälsa. Hon tittar på hur man kan använda organiskt material inom jordbruket med minsta möjliga miljöpåverkan och med mesta möjliga avkastning.


Fler foton finns här

Alla tidigare inspelningar från AGFO talks finns här

Här kan du se den inledande presentationen som Julia Marcopoulos hade:

 

AGFO talk: Regenerativt jordbruk – nästa jordbruksrevolution? from AGFO .se

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här.

Agfo TalkAnke HerrmannClaes JohanssonMärta Jansdotterregenerativt jordbruk

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!