Linda Linnskog Rudh
Reporter
Hur länge ska svenskarna vänta på att få äta insekter? Foto: Tebrito/Jennie Lindstrand
Insekter – mer än bara mat
Insekter på det svenska middagsbordet lär dröja ännu ett tag, men insektsföretagen jobbar på med flera andra spännande användningsområde för insekter.
Hallå Nils Österström, ordförande för insektsodlarnas branschförening Insektsföretagen. Hur mår svensk insektsodling?
– Den artar sig! Just nu ligger ansökningar för totalt sex olika insektsarter hos EU-kommissionen. EFSA, European Food Safety Authority, är utredande myndighet. Den ansökan som kommit längst är den på mjölmask. Det är svårt att säga när processen är klar, men tidigast i slutet av det här året skulle jag tro, men mest sannolikt under första halvan av 2020.
Hur kommer Livsmedelsverket att agera om/när det blir ett ja till insekter som livsmedel för människa?
– Redan nu har vi i Insektsföretagen pratat med Livsmedelsverket som välkomnar att akademi, myndigheter och vi som är i branschen sätter oss ner och tar fram fungerande riktlinjer. Viljan är god och man ser potentialen för den här typen av produkter.
LAGSTIFTNINGEN
Lagstiftningen har halkat efter utvecklingen kring insekter, och EU-länderna har tolkat lagen olika. Det har gjort att bland annat Danmark, Finland och Norge har tillåtit insekter som livsmedel medan Sverige har förbjudit det.
EU:s lagstiftning kring nya livsmedel förtydligades vid årsskiftet 2017/2018 och godkännande krävs nu från EU-kommissionen (med EFSA, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet som utredande myndighet) för att kunna sälja insekter som livsmedel inom unionen.
De företag som redan säljer i vissa EU-länder får dispens under ett par år. Sedan ska det bli lika för alla, enligt lagstiftaren.
KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET
Hur förbereder du ditt eget insektsföretag Tebrito?
– Vi är igång med produktionen och jobbar stenhårt för att möta efterfrågan som vi vet finns. Vi siktar på tusentals ton insekter per år till både mat och foder. Det kommer förstås att ta några år innan vi är där.
Kommer Tebrito vara producent, eller kommer ni att förädla era produkter?
– Vi ser oss främst som primärproducent och vill i möjligaste mån bli leverantör till grossister och livsmedelstillverkare, både för mat och foder.
”Viktig roll att spela mot en mer cirkulär ekonomi”
Vilka insekter satsar ni på?
– Mjölmask, den förekommer redan i den svenska naturen och är ingen ny art. Den kan odlas på sidoströmmar från spannmål och är lätt att hantera och skala upp.
Är det verkligen en bra affär att odla insekter?
– När vi når en 80-procentig automation kan vi konkurrera med traditionella animaliska proteinkällor om pris. Insekter kan produceras på betydligt mindre yta, de kan födas upp på billigare foder och har en enastående foderomvandlingsprocent. Ger man dem rätt mängd foder och följer regler för god hygien så möter man deras generellt sett enkla behov. De pickar eller biter inte heller på varandra och det finns ingen problematik med vingar och ben som bryts. Avlivningen kan också ske på ett humant sätt. Mjölmaskar går i dvala om man sänker temperaturen till fem plusgrader. Sedan kan de frysas eller kokas och utsätts på så vis inte för onödig stress.
Vilken föda kan insekter äta?
– Insekter kan äta restprodukter som till exempel mäsk, bröd och stjälkarna på majs. Vi ser stora möjligheter och har bara skrapat på ytan. Däremot är det en återvändsgränd att föda insekter på exempelvis soja, som man gör i stora delar av världen. Insekter ska odlas enligt min mening på sådant som inte vi kan äta, precis som kossornas gräs. På så sätt har de en viktig roll att spela mot en mer cirkulär ekonomi.
”Mjölmaskens frass kommer att säljas som växtgödning”
Kritiker säger att insektsodling är energikrävande och att nyttan äts upp av uppvärmning och hantering av insekterna.
– Det skiljer sig väldigt från art till art. Vissa insekter kräver mycket värme, men man kan till exempel placera insektsanläggningen med tillgång till restvärme. Mjölmasken trivs bäst i mellan 20 och 30 grader, men de producerar egen värme i sin metabolism, så det handlar faktiskt om att ventilera bort överskottsvärme i det fallet. Vid storskalig automatiserad produktion blir energianvändningen mer effektiv, då har insekter generellt sett en oerhört liten klimatbelastning.
Finns det andra biprodukter som går att använda?
– Något vi kikar på just nu är mjölmaskarnas frass (maskbajs). Man hettar upp frasset för att inte riskera att sprida smittor och sedan kan frasset användas som växtgödning. Det är en torr produkt som är lätt att dosera. Den kan hällas direkt på jorden i exempelvis en blomkruka. Frasset innehåller kväve som är bundet i kitin och i takt med att kitinet bryts ner utsöndras kvävet. Inom kort kommer vi att sälja frass till privatkonsumenter.
Hur stor är risken för smitta i odlingen?
– Den finns absolut och därför är en hög nivå av hygien väldigt viktig. Smittor är främst ett hot mot produktionssäkerheten. Ipiff, International Plattform for Insects as Food, har tagit fram ett dokument med bland annat hygienråd. I det dokumentet ingår även vad man får uppföda insekter på.
Vilken är de svenska insektsföretagens största utmaning?
– I och med Sveriges strikta tolkning av lagen har vi hamnat i ett vakuum i förhållande till grannländerna. I Sverige har insekter exempelvis bara varit godkänt som fiskfoder från mitten av 2017. Den svenska konkurrenskraften i EU har blivit lidande, det är ett problem.
Nils Österström var med i ett Agfo talk, på temat beteendeförändring och mat:
💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här
Läs mer
Tidigare intervju med Nils Österström
Hundmat på insekter – nu verklighet
Följ på TwitterAGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:
