Astrid Walles-Granberg och Anna Jansson. Foto: Press och Istock

Intervju

“Den fallgropen har vi redan ramlat i”

Insektsbranschen växlar upp inför ett godkännande av insekter som livsmedel inom EU. Samtidigt är det inte så lätt som att bara sätta igång försäljningen – och flera frågetecken behöver forskningen räta ut.

Vad säger myndigheterna och forskningen om utvecklingen för insekter som livsmedel och foder? AGFO frågar Astrid Walles-Granberg, utredare på Livsmedelsverket, samt Anna Jansson, professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Livsmedelsverket

Vad säger myndigheterna?

Astrid Walles-Granberg, utredare på Livsmedelsverket: Om det blir ett godkännande för vissa insektsarter, finns det några hinder från svenskt håll?

– Nej, vi har gemensam EU-lagstiftning och ett godkännande på EU-nivå har omedelbar verkan i Sverige. Just nu jobbar vi med att se över hur vi kan vägleda och stötta insektsföretagen så att de är förberedda när en insektsart eventuellt blir godkänd, och precis som Nils Österström på Insektsföretagen säger för vi en tät dialog med dem, säger Astrid Walles-Granberg, utredare på Livsmedelsverket.

Är det bara att sätta igång och sälja om man har grundkraven för verksamheten på plats?

– Det är inte riktigt så enkelt. Som i all livsmedelsverksamhet måste företaget registrera sig eller godkännas av en kontrollmyndighet. Exakt vilket regelverk som insektsodling kommer att omfattas av är ännu inte helt klart. Viktigt att komma ihåg är att alla livsmedelsproducenter måste kunna visa att de producerar säkra livsmedel – ansvaret är alltid företagens.

Vad tror du om möjligheterna att EU godkänner insekter som livsmedel och när sker det i så fall?

– Det finns flera ansökningar som för närvarande utvärderas av Efsa (EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet). Resultatet av någon utvärdering borde vara färdigt kring årsskiftet. Om ansökan inte blir godkänd så ser jag ändå att incitamentet att forska kring insekter är så stort att man kommer hitta sätt att producera arter på ett säkert sätt – och därmed få godkänt i en ansökan, säger Astrid Walles-Granberg, utredare på Livsmedelsverket.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

..och vad säger forskningen?

Anna Jansson professor vid SLU, vad är det vi inte vet om insekter som livsmedel idag?

– För det första att se vilka livsmedelssäkerhetsrisker som finns, exempelvis om bakterier förekommer i vissa insekter. Hittills har vi inte hittat något orosmoln, men det är ett livsmedel som ska hanteras med varsamhet, det behöver upphettas och ska inte lämnas framme. Det andra rör allergier där det finns indikationer att folk med skaldjursallergier kan reagera på insekter. Sedan har vi själva uppfödningen och hur ett storskaligt system kan vara vettigt och rationellt. Valet av foder är viktigt för hur klimatsmart livsmedlet blir, säger Anna Jansson, professor vid SLU.

Givet att mycket forskning saknas, oroas du över att de första insektsarterna inom det närmsta året kan bli godkända inom EU?

– Jag bedömer att Efsa (EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, reds.anm) gör ett så väl underbyggt beslut som det kan vara. Det är inte heller ett nytt livsmedel. Två miljarder människor äter insekter, så praktiskt erfarenhet finns. Jag känner mig trygg med att det fungerar om rekommendationerna följs.

”Det är en fördel om insekterna äter sådant vi inte kan äta själva”

Vad tittar forskningen på för insekter som foder till andra djur?

– Dels vad är det för material som insekterna kan födas upp på utan att det medför risker längre ner i produktionssystemet. Dels hur bra fodret är för exempelvis fisk och om det kan fungera som ett fullvärdigt foder så att fisken får alla nödvändiga aminosyror. I nästa steg kan det handla om smaken på fisken.

Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön, skrev flera SLU-forskare i en debattartikel nyligen. Hur då?

– Om man inte tänker till cirkulärt kring vilket foder som används så kan påverkan på miljön bli onödigt stor. All livsmedelsproduktion påverkar miljön, det går inte att komma undan men det går att förbättra. I insektsproduktion behöver djuren ha 25 grader och uppåt och går det att ordna smart med exempelvis spillvärme så förbättras hållbarheten.

Vad ska man utfodra insekter med för att produktionen ska bli långsiktigt hållbar?

– Det är en fördel om insekterna äter sådant vi inte kan äta själva. Alla former av biprodukter från livsmedelsindustrin är intressanta som foder, men även från annan industri. Vi tittar i ett projekt på blommande växter som rödklöver som den svenska hussyrsan kan leva på. Att odla det gynnar pollinerare och kan efter skörd funka som fodermedel. Men det är om insekterna ska användas som livsmedel. Ska insekterna bli foder kan gödsel och matrester vara intressanta alternativ som behöver studeras vidare.

”Ett orosmoln är vilka konsekvenser det kan få när fler arter blir godkända och nya arter introduceras”

Idag är det lagligt att utfodra insekter till fisk, men inte höns. Vilken utveckling ser du för att fler djurslag äter insekter?

– Fler djur kan absolut äta den här typen av foder. Vad gäller hund- och kattmat så tycker jag att de ska, precis som de gör idag, äta biprodukter från vår egen livsmedelsproduktion. Ur hållbarhetsperspektiv är det mindre bra att föda upp djur enkom för att bli foder till hund och katt.

Cirkulär matproduktion är på mångas läppar och det pratas mycket om hållbarhet. Vilka fallgropar ska undvikas när en ny industrigren nu byggs upp?

– Den fallgropen har vi redan ramlat i. En stor del av odlade insekter idag globalt sett föds upp på kycklingfoder som soja och spannmål eftersom det fungerar väl som foder. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det mindre bra. Så länge försäljningen rullar på för att det är trendigt så kommer de undan med det.

Hur ser riskerna ut för att föra in smittor i systemet om vi pratar om att ha en cirkulär matproduktion?

– Man får snegla på andra djur och hur smittor överförs och föra över på det här. Mjölbaggelarv och hussyrsa finns redan i Sverige, men ett orosmoln är vilka konsekvenser det kan få när fler arter blir godkända och nya arter introduceras. För insekter rymmer alltid. Det måste Naturvårdsverket och Jordbruksverket ta ställning till.

Vad forskar du på nu?

– Vi tittar på om det går att få hussyrsa att hålla sig friska på växter som blommar och har en positiv effekt på vilda djur och pollinerare. Vi tittar också på insekters vattenbehov. Det drivs ganska hårt att insekter skulle ha ett lågt vattenbehov, men forskningsunderlaget är litet på det. Insekter behöver inte bara dricka, utan behöver även luftfuktighet. En annan grupp tittar på livsmedelshygien och letar efter patogener. Vi är mitt uppe i bearbetningen av resultaten så det är för tidigt att säga något om fynden än, säger Anna Jansson, professor vid SLU.

– Däremot har vi spännande resultat från vår forskning i Kambodja. Vi har visat att en Kambodjansk syrsa som är populär som livsmedel kan födas upp på en biprodukt från kassavaodlingen och även på ett ogräs. Det öppnar för fantastiska möjligheter för många människor i Kambodja som är fattiga och undernärda, eftersom syrsorna är mycket näringsrika.

Läs också:

AGFO-spaning: ”Är det nu det händer?”

Intervju: ”Insekter – mer än bara mat”

Tema: Matinsekter och pionjärer

Insekter: Viktiga val väntar för branschen

Investerare: Mjölkgigant satsar på insekter

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Linda Linnskog Rudh
reporter och marinarkeolog

Frida Jonson
Lantbruksjournalist och grundare

foderinsekterLivsmedelsverketSLU

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!