Professor Amy Loutfi vill att man håller utkik efter högriskprojekt. Foto: Örebro universitet/Istock

Intervju

Robotforskarens tips till foodtechbolag

Artificiell intelligens i kombination med mat – hur ska entreprenörer lyckas? Professor Amy Loutfi ger sina bästa råd.

Artificiell intelligens kan vara lösningen på en del av livsmedelssystemets utmaningar. Det tror Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och robotforskare vid Örebro universitet.

Att det hon säger stämmer vittnar exempelvis startupen Beescanning om. De använder AI och maskininlärning för att hitta parasiter som angriper bin och vann häromveckan pitchtävlingen under Dagens industris foodtech-konferens i Örebro.

”De bästa idéerna passar inte in i en deadline”

– Inom foodtech finns en stor potential där AI kan användas, speciellt när det handlar om att få processer att funka i bakgrunden. Men jag inser också att till exempel jordbruket är konservativt, oftast på grund av stora investeringar i specialiserade produktionsinriktningar. Samtidigt är det en framåtsträvande bransch som vill nå hållbara mål, säger Amy Loutfi som ger två råd till alla foodtech-aktörer som rör sig i spannet mellan forskning och näringsliv.

1. Våga satsa på högriskprojekt

– De projekt jag har sett inom AI och som har lyckats, är högriskprojekten. Där handlar det om forskning i framkant som möter redan befintliga företag med en hög teknologisk profil. Ett bra exempel är hur Google köpte upp DeepMind, ett brittiskt AI-företag, säger hon.

Men om man är ett litet startup-bolag ser det lite annorlunda ut. Även här tror Amy Loutfi att man måste våga satsa på hög risk och då är finansiärer avgörande i ett tidigt skede.

– Här är till exempel Vinnovas roll viktig och jag anser att man borde snabba upp processerna och ta beslut om högriskprojekt löpande. De bästa idéerna passar inte in i en deadline. Redan när idén är i sin linda bör man kunna söka stöd direkt, tycker Amy Loutfi.

2. Testa och våga misslyckas tillsammans

Amy Loutfi anser att akademin och bolagen som sedan utvecklar produkterna borde mötas i miljöer där man vågar misslyckas. Testbäddar till exempel. Där kan forskningsidéer testas tillsammans med aktörerna som har behovet. Dessutom vill hon se starkare kopplingar mellan akademi och innovativa företag.

– Jag vill se en konstant kommunikation och kontakt med forskningen hela livet, inte bara under de år man utbildar sig vid universitetet. Det borde handla om ett livslångt lärande och ett kontinuerligt utbyte mellan akademi och näringsliv, avslutar hon.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Läs MER:

Spaning: Att lyckas som startup på megamässan

Guide: Här finns pengarna att söka

Rekordår för investeringar

AGFO-tema: 📡 Data och jordbruket

AGFO-tema: 🤖 Robotar

AGFO-tema: 💡 Innovation och mat

AGFO-tema: ♻️ Cirkulär matproduktion och kolinlagring

AGFO talks:

AIfoodtechÖrebro universitetVinnova

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!