Veckans gästspanare Ann-Helen Meyer von Bremen tittar närmare på hur gödseln kan bli fossilfri.

Spaning

Från mirakel till ifrågasatt

Konstgödseln var en fantastisk uppfinning för hundra år sedan. I dag har den blivit en belastning för miljö och klimat. Vilka är alternativen? Den här veckan spanar vi in två.

Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrevAGFO weekly, signa upp gratis här

Dagens konstgödsel, även kallad mineral- eller handelsgödsel, tillverkas av fossil energi i form av naturgas och är efter diesel till maskiner den näst största energiposten inom jordbruket. Tillverkningen och användningen av konstgödsel står också för en stor del av det svenska jordbrukets klimatpåverkan. Bara tillverkningen av kvävegödsel står för runt hälften av utsläppen vid veteodling.

Konstgödsel är också den största källan till att utsläppen av kväve har ökat så mycket att kvävecykeln har rubbats, vilket ger klimatpåverkan i form av utsläpp av lustgas, men också andra miljöproblem som övergödning, försurning osv. Rapporten European Nitrogen Assessment visade bland annat att hälso- och miljökostnaderna för ökade kväveutsläpp var större än jordbrukares ekonomiska vinster av kvävegödslingen.

Det finns alltså flera tunga skäl till att avveckla den fossila gödseln och det pågår en del forskning och utveckling kring detta. Agfo har tittat på två spår:

1. Fossilfri konstgödsel

Här handlar det om att använda förnyelsebara bränslen i stället för naturgas vid tillverkningen. Utvecklingen sker främst på energisidan och fokus är fossilfri ammoniak som kan vara ett intressant framtida bränsle och för energilagring. Ammoniak används också för att tillverka konstgödsel. Den fossilfria ammoniaken är just nu dyrare än den fossila och detta alternativ löser inte heller problemet med utsläppen av kväve.

2. Biologisk kvävefixering

Ett högt pris på gödning kan göra gammal teknik mer intressant och konkurrenskraftig, nämligen biologisk kvävefixering. Genom att odla baljväxter, klöver och lusern som i symbios med markbakterier fixerar kväve från luften, så göds även andra grödor som spannmål. Det är svårare att dosera mängden kväve med detta alternativ jämfört med konstgödsel. För att den biologiska kvävefixeringen ska fungera, krävs att hela jordbrukssystemet är designat för detta, med växtföljder, samodling med mera.

Konstgödsel eller biologisk kvävefixering ger helt enkelt två olika jordbrukssystem. Läs gärna mer när vi djupdyker i fossilfritt gödsel, du läser den här.

Ann-Helen Meyer von Bremen är veckans gästspanare. Till vardags journalist och författare.

…..
Veckans…

🎉 Första grattis: 

Food for Progress plockade hem inte mindre än tre priser på World Food Innovation Awards.

🎊 Andra grattis:

Årets vinnare av AgFunder AgriFood Tech Innovation Awards, se alla här.

🐔Träningsprofil:

Värphöns får egna fitnessarmband för att bland annat få larm tidigt om djuren blir sjuka, läs mer här.

✍️ Krönika:

AGFO-Frida skriver i tidningen ATL om matens komplexitet. Betallänk här.

🍲 Utmaning:

Sju matutmaningar under sju dagar, kolla här.

🎯 Prioritering:

Forskning och innovation för att nå målen i livsmedelsstrategin, enligt nytt förslag. Läs här.

👁️ Undersökning:

Klimatpanelen har svarat på hur de väljer mat utifrån klimatet, läs om resultatet här.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Ann-Helen Meyer von Bremenfossilfrittgödning

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!