Ellinor Eineren är vd för Agricam vars tekniska lösning tidigt upptäcker sjuka djur. Foto: Istock, Agricam

Intervju

Experterna: Det här är framtidens djurhälsa

Reglerna för antibiotika skärps inom EU och djurskydd kommer allt högre upp på agendan. Nu digitaliseras djurhälsan i allt högre utsträckning – och de svenska företagen ligger långt framme.

Djurhälsa hamnar allt högre upp på dagordningen och i takt med det utvecklas nya lösningar som bygger på artificiell intelligens, maskininlärning, sensorer och appar. Digitaliseringen gör det möjligt att övervaka djuren på ett helt nytt sätt.

Svenska startupbolaget Agricam löser en av mjölkbranschens mest kostsamma sjukdomar, nämligen juverinflammation eller mastit som det heter. I samband med mjölkningen kan deras värmekamerasystem upptäcka juverinflammation två till tre dagar innan den bryter ut och slå larm. Åtgärdsförslagen är anpassade efter gårdens djurbesättning och dessutom kan en så kallad strategiveterinär nås på telefon dygnet runt, ungefär som en Kry-app.

– Ur lantbrukarens perspektiv handlar det om att tjäna kronor och ören på djuren och på mjölken. Om till exempel ett djur efter att ha kalvat inte producerar mjölk som det ska, ja då förlorar man stora pengar. Lantbrukare vill därför göra hållbara och lönsamma investeringar. När vi pratar om djurhälsa kopplat till tekniska lösningar gäller det att upptäcka mikrotendenser i tid. Vi är alltid på tå och jobbar med minutiös intrimning – det är där har vi vårt existensberättigande, säger Ellinor Eineren, vd på Agricam.

”Det är omöjligt att ta grannens teknik rakt av, alla gårdar ser olika ut.”

Kan behandlas tidigt

Incitamentet för lantbrukaren att investera i ny teknologi är med andra ord ekonomiskt men man sparar samtidigt djuren lidande, eftersom de kan behandlas i ett tidigt skede.

Ellinor Eineren betonar vikten av att som lantbrukare skaffa sig tekniska lösningar som fungerar på den egna gården.

– Det är omöjligt att ta grannens teknik rakt av, alla gårdar ser olika ut, men en bra idé är att göra studiebesök utanför den egna regionen och till och med det egna landet. Det gör att man kan plocka russinen ur kakan.

Antibiotika och griskultingar

Djurhälsa är ordentligt på tapeten i Europa. År 2021 skärps reglerna i EU för bland annat antibiotikaanvändning på djur och reglerna blir mer likartade till vad Sverige har haft länge. Ett talande exempel för komplexiteten kring antibiotika är hur griskultingars knorrar kuperas.

Anledningen till att man klipper knorren av griskultingar är att grisar kan bita svansen av varandra när de inte mår bra. Då blir akut antibiotikabehandling nödvändig. Istället för att avhjälpa problemet med svansbitning genom att ge grisarna större utrymme och en stressfri, stimulerande miljö med gott om strö och halm, kuperas svansen på grisarna när de är små.

Tips på konferens: Det digitala djuret 

Redan 2001 förbjöds kupering av griskultingar men endast Sverige, Finland och Litauen låter grisarna undantagslöst behålla knorren. De flesta andra EU-länder ger undantag från förbudet och har alltså fortsatt med kupering. Således behandlas symptomen istället för grundorsaken till problemet. Men nu vaknar intresset ute i Europa och Sverige lyfts fram som ett föredöme, bland annat i italiensk tv. Djupare kunskap om smittskydd och ett systematiskt arbete för att inte få in smittämnen i djurbesättningarna intresserar allt fler.

God djurhälsa på export

Ellinor Eineren menar att vi svenskar ska satsa på att exportera vår goda djurhållning men också vår framförhållning.

– Vi har låg antibiotikaanvändning i Sverige, men det beror förstås på att vi har skaffat oss goda förutsättningar och regleringar tidigt. Det finns goda förutsättningar att exportera vårt förhållningssätt till djurhälsa, som bygger på att tidigt upptäcka och behandla djur som är på väg att bli sjuka.

Jörgen Lindahl, överveterinär på Distriktsveterinärerna, har under många år jobbat i både Sverige och Danmark. Han håller med om att vi är bra på djurhälsa i Sverige, men säger också att det inte på något sätt är unikt.

– I Danmark finns många besättningar med ytterst strama regler, där smittsäkerhet har lyfts till en ny nivå, men det ställer oerhört stora krav på djurägaren, säger han.

Jörgen Lindahl, distriktsveterinär. Foto: Distriktsveterinärerna

Han anger bland annat omgångsuppfödning som en viktig djurhälsofråga, speciellt när det gäller gris. Det innebär att grisar från samma grupp får följas åt under hela livet. Inga nya individer, som kan föra in smittor, tas in i gruppen. Det är inte ovanligt att man i andra länder flyttar upp individer som växer bra till en grupp grisar som är äldre, men även flyttar ner djur som inte klarar sig bra. Det är riskabelt med tanke på smittorisken.

– Nyssjuka hos gris är ett exempel på en smitta, det är en bakterieinflammation som angriper grisens tryne. Genom att inte blanda olika ålderskategorier av djur, samt att ha ett nationellt kontrollprogram, hindras spridning av sjukan.

”Vi får aldrig glömma att vi pratar om levande djur. Deras välmående kan man inte fixa bakom en dator.”

Utrota smittsamma sjukdomar

Jörgen Lindahl anser att branschen kan jobba ännu mer metodiskt med att på nationell nivå utrota vissa sjukdomar, som dysenteri och vissa lunginflammationer. Samtidigt försvåras arbetet mot smittspridning mellan länder av EU:s regelverk. Frihandeln inom unionen värderas högt, såpass högt att man röstat nej till obligatorisk provtagning på levande djur när de tas in i landet. Sverige får alltså inte ställa krav på obligatorisk provtagning. Sverige har länge arbetat för att utrota bland annat paratuberkulos och PRRS, och lyckats, medan till exempel grannlandet Danmark fortfarande har båda sjukdomarna.

Teknik och etik

När Jörgen Lindahl får fundera över hur han ser på digitaliseringen och djurhälsa säger han så här:

– Vi får aldrig glömma att vi pratar om levande djur. Deras välmående kan man inte fixa bakom en dator. Tvättrobotar och övervakningssystem i all ära, men ta den tid du sparar in med hjälp av tekniska lösningar till att ha en bra kontakt med djuren. Och det står ju faktiskt i lagstiftningen att man ska titta till sina djur minst en gång per dag. Faran är att man litar blint på tekniken, som ju faktiskt kan gå sönder. Ny teknik måste gå hand i hand med god etik och ett genuint intresse för djurhälsa.

Smittbekämpningens abc

Vägar för smittan
Inköpta djur, foder, besökare, maskiner som används på flera gårdar, kontakt mellan olika djurgrupper.

Smittförebyggande åtgärder i ladugården
Sjuka eller nya djur ska ha egna avdelningar, djurgrupperna ska vara mindre, det ska finnas god möjlighet att tvätta händer och stövlar, redskap ska stanna på ett och samma ställe i stallet.

Viktigt för att djuren ska bygga upp en motståndskraft mot smitta
En stressfri och god närmiljö som främjar djurens naturliga beteende, att djur som just fått ungar blir extra omhändertagna och sist men inte minst att djuren får vatten och foder av god kvalitet.

Källa: SVA

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här.

Läs också:

Tema: Data och jordbruk

Tema: Cirkulär matproduktion och kolinlagring

AgricamAntibiotikaanvändningdjurhälsa

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!