Danish Food Clusters VD Lone Ryg Olsen. Foto: Istock och Danish Food Cluster

Intervju

Därför lyckas Danmark med sin matinnovation

Vårt grannland må vara litet till ytan, men som matland är de stora. AGFO pratar med Lone Ryg Olsen, VD på Danish Food Cluster, för att höra hur dansk agtech och foodtech mår.

– Branschen mår väldigt bra. Det är en av landets starkaste sektorer. Dansk matindustri producerar kring tre till fyra gånger mer mat än man behöver för att försörja sin egen befolkning, så matexporten är ett av landets största näringar, säger Lone Ryg Olsen.

Danish Food Cluster är en hubb som jobbar med att främja dansk matinnovation. De bygger broar mellan forskning, startups och etablerade aktörer inom livsmedelsbranschen.

Danish Food Clusters medlemmar, som för närvarande är cirka 170 stycken, står för mer än 75 procent av matindustrins omsättning i Danmark. I och med det täcker hela kedjan från jord till bord, men med tyngdpunkt på foodtech.

De har alltså många av Danmarks livsmedelsjättar under sitt paraply, men även startups. Danish Food Clusters uppgift att i mångt och mycket att koppla ihop olika aktörer.

”De är i desperat behov av allt”

Vad behöver startups när de kommer in som medlemmar hos Danish Food Cluster?

– De är i desperat behov av allt. Det första vi gör är att ta reda på vad som är mest angeläget. Om de kommer från forskningssidan behöver de ofta hjälp med affärsbiten och tvärtom om de redan är entreprenörer men behöver ingångar i forskarvärlden, säger Lone Ryd Olsen.

Hon menar att startups i Danmark har ett globalt tänk, vilket är nödvändigt. De siktar högt från början, men sedan kommer verkligheten ifatt. Bristen på pengar stjälper ofta även duktiga entreprenörer och bankerna är inte speciellt sugna på att låna ut pengar till riskprojekt. I det här stadiet handlar det om att komma förbi att ”family, fools and friends” lånar ut pengar och understödjer affärsidén.

🇳🇴Läs även: Norge en tungviktare inom agtech

– Man har ett litet tidsfönster då det gäller att komma ut på marknaden och bevisa både koncept och affär. Men ofta är pengarna slut när marknadsförings- och försäljningsprocessen ska gå igång. Här behövs investerarna och det är något vi jobbar mycket med.

Danish Food Cluster bjuder in till flera events för att visa utländska investerare att danska startups är intressanta att investera i. De vänder sig bland annat till Israel och USA.

Precis som i Sverige är det ofta de större aktörerna på marknaden som kan hjälpa igång startups. Ett exempel som Lone Ryd Olsen tar upp är danska Naturli som hittade vägen ut på marknaden genom att gå upp i Orkla. Deras växtbaserade köttfärs finns nu i många länder och de utökar sitt sortiment med andra växtbaserade produkter.

Dansk agtech blomstrar

Ett av företagen inom agtech som Lone Ryg Olsen vill lyfta är Agrointelli, som förvisso inte längre är en startup.

De ligger långt fram i fråga om maskiner och programvara inom precisionsodling. Deras självkörande fältrobot, Robotti, går att använda som bland annat såmaskin och gräshack. Och den gör jobbet förarlöst.

Foto: Agrointelli


Fieldsense är det andra danska agtech-företaget som Lone Ryg Olsen nämner. Företaget levererar data från jordobservationssatelliter och väderstationer och ger jordbrukare ett beslutsunderlag för när det är lämpligt att så, skörda och utföra andra åtgärder på fälten.

Tolkar reglerna olika

På foodtech-området tycker Lone Ryg Olsen att man ska titta lite extra på Seaman Seaweed Chips. De har en hälsoprofil och producerar chips med hållbara råvaror från havet.

 

Foto: Seaman

 

Det är tydligt att den svenska och de danska och svenska matinnovatörerna tampas med samma problem i mångt och mycket, trots att det danska ekosystemet för livsmedel är mer utbyggt än det svenska. När det gäller regleringar för nya livsmedel hänger sällan regelverket med.

”Innovationstakten inom livsmedelssektorn är hög”

– Det är inte så konstigt eftersom innovationstaken inom livsmedelssektorn är så hög. Men vi är många aktörer som arbetar för att se till att stänga det gapet, säger Lone Ryg Olsen.

Samtidigt är det tydligt att Sverige och Danmark ofta går olika vägar när det gäller att tolka EU-direktiv. Ett exempel är insektsindustrin. Där stötte båda länderna på hinder när produktionen av insekter som livsmedel kom igång för ett par år sedan. Medan svenska myndigheter stängde dörren helt, lyckades de danska tolka EU-reglerna annorlunda och därmed stötta producenternas produktion och försäljning.

Lone Ryg Olsen nämner det danska insektföretag Enorm som har lyckats få ut sina produkter hos ett stort antal återförsäljare i Danmark och siktar på att växa globalt.

Foto: Enorm

Danmarks livsmedelssektor

Danmark är ett jordbruksland med ett gynnsamt klimat – men samtidigt är det ett litet land med begränsade naturliga resurser. Därför har man historiskt varit tvungen att samarbeta och vara innovativa. Den danska livsmedelssektorn har också varit bra på att anpassa sig till vad utländska konsumenter efterfrågar, för att främja exporten.

Dessutom arbetar Danmark målmedvetet med sektorsöverskridande samarbetsorganisationer (ett exempel är Danish Food Cluster) som fångar upp mindre aktörer och matchar dem med större spelare som redan finns på marknaden.

Källa: Rapport från tillväxtverket

Läs mer

AGFO-spaning: Derfor lykkes Danmark

IntervjuNorge en tungviktare inom agtech

AGFO-spaning: Grannlandet springer förbi oss

AGFO talk: Hur kan innovation skapa ett hållbart matsystem?

AGFO talk, tema: Vad hindrar svensk matinnovation?

AGFO talk: Startups + storbolag = sant?

agtechDanish Food ClusterFältrobotfoodtech

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!