Äggplantor, vete eller tomat – oavsett vad du odlar finns det många åtgärder för att öka skörden. Foto: Istock

Intervju

12 sätt att öka våra skördar

Många forskare pekar på att ökade skördar behövs för att föda världens växande befolkning. Men hur ska det gå till? AGFO listar möjliga vägar framåt – och några spektakulära projekt.

Att gödsla smart och eventuellt bevattna när det går är ju en sak, men vad mer kan man göra på liten eller stor skala?

Smarta ljusrecept

Foto: Istock

Alla växter har sitt eget ljusrecept, alltså i vilken typ av ljus som de växer och frodas bäst i. Med utvecklingen inom LED-belysning går det som odlare att förändra smak, tillväxt och kvalité på sina grödor.

I Sverige jobbar bland annat Heliospectra som utvecklar ljusteknologi för växthusodling med detta och inomhusodlingarna på Grönska, som tagit in 1,6 miljoner kronor från Jordbruksverket för att ta fram ett särskilt ljusrecept.

Läs mer om ljusrecept här och hos SLU här.

Bättre växtföljd

Raps och andra oljeväxter är smart att odla innan vete. Men det går inte att odla oftare än vart femte, sjätte år. Foto: Istock

Att variera vad man odlar kan ge högre skördar, bättre jordhälsa, motverka sjukdomar och ge lägre läckage av kväve.

Att blanda in olje-, baljväxter och vall mellan spannmålen är därför en vinst på många sätt. Det är också ett sätt att hålla ogräsen i schack och öka mullhalten i jorden.

En smart växtföljd är lika viktigt även om man bara odlar på balkongen eller i trädgården.

Källa: Greppa Näringen, Odling i balans

Fotosyntesen

Foto: Istock

Forskare är i full färd med att ”knäcka” fotosyntesen, alltså att förstå hur fotosyntesen hos växter kan förbättras. Det kan ge kraftigt ökade skördar. Vissa har till och med kallat det för en helig graal inom växtförädlingen. Tester som har gjorts visar skördeökningar på mellan 30-40 procent.

Här går det att läsa mer om det.

Högre skördar med elektricitet?

Foto: Istock

Det låter som science fiction. Men i växthus i Kina har man fått mellan 20 och 30 procent högre skördar genom att ha koppartrådar ovanför odlingen. Koppartrådarna leder ström och ska på något sätt döda bakterier och växtsjukdomar. Elektricitet i växthusen ska även snabba på fotosyntesen och upptaget av koldioxid, enligt World Economic Forum.

Vi kan inte hitta några liknande försök i Sverige, men hör av dig om du vet något mer.

Växtförädling

Foto: AGFO

Växtförädling har människan gjort i urminnes tider och handlar om att ta fram grödor med goda egenskaper eller exempelvis som ger högre skördar. Förutom ovan nämnda fotosyntes går det enligt forskare att förbättra effektiviteten i växters utnyttjande av kväve och fosfor. I ett föränderligt klimat krävs också grödor som kan stå emot både torka och väta och som är motståndskraftiga mot sjukdomar.

Läs mer om genteknik i AGFO:s temaartikel.

Fler sorter

Soja är en av världens mest odlade grödor. Foto: Mostphotos

Det behövs fler sorter och grödor att odla. Av de 30 000 olika ätbara grödor som finns har 6000-7000 odlats för mat. Men idag odlas bara runt 170 grödor på större skala. 75 procent av den mat vi äter kommer från endast 12 grödor, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

En mångfald av grödor är bra på liten och stor skala. Vid sjukdoms- eller skadeingrepp eller torka kan vissa grödor klara sig bättre än andra och samtidigt gynnas olika organismer av en mångfald i landskapet.

Det är också bra med en genetisk mångfald. Där spelar genbankerna en viktig roll i att förse oss med ovanliga frömaterial. Och som kan vara viktigt i att klimatsäkra grödor i ett föränderligt klimat. Läs mer om det hos genresurscentrat Nordgen här.

Smart bevattning

Foto: Kristina Wirén

Det finns bevattning och sen finns det – riktigt smart bevattning. Lantbrukaren Bertil Aspernäs klarade sig bra i sommartorkan jämfört med många andra. Tack vare sitt system för reglerad dränering kunde han få ut 77 procent av normal skörd medan andra i närheten fick hälften av en normal skörd.

Systemet fungerar så att avrinningsvattnet från dräneringen i åkern samlas i en konstgjord damm under vinterhalvåret. Under sommaren används samma rör för att bevattna grödorna underifrån. Bertil Aspenäs kan då reglera bevattningen utifrån vad grödorna behöver. Mer om systemet går att läsa i tidningen ATL här.

Kvantkalkylering kommer förändra allt

Foto: Istock

Kvantkalkylering – det finns ännu inte, men det kommer att bli enormt. Det menar Deborah Nas, professor vid TU Delft.

Kvantkalkylering handlar mycket förenklat om databehandling på en ofattbar nivå jämfört med vad dagens datorer mäktar med. En kvantdator anammar de fysiska lagar som gäller för partiklar som fotoner eller elektroner. Kvantkalkylering kommer att förändra branschen för mineralgödsel och göra det möjligt att designa personaliserad gödning.

Samodla mera

Foto: Istock

Att kombinera två grödor i en samling har i flera försök visat sig ge ökad skörd och en mer miljövänlig växtproduktion, enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I tester har man odlat baljväxter och spannmål ihop i flera olika ekologiska odlingssystem i Europa.

Totalskörden ökade med 27 procent i samodlingen som odlades ekologiskt, jämfört med om man odlade de två arterna separat. Det har även gjorts tester på majs och åkerböna, läs mer här.

Gynna pollinatörer

Foto: Mostphotos

Bin, humlor, dagfjärilar och även blomflugor och vissa skalbaggar pollinerar blommor, även om honungsbin och humlor är de viktigaste pollinatörerna för lantbruksgrödor i Sverige.

I trädgården kan solitära bin ha stor betydelse, enligt Jordbruksverket. En bra pollinering i höstoljeväxter kan öka skörden med 15 procent och upp till 20 procent i våroljeväxter. Genom att gynna mångfalden på det man odlar gynnar man även pollinatörer.

Sverige har liksom många andra länder är Sverige med i ett internationellt avtal, konventionen om biologisk mångfald, där vi förbundit oss att vårda den biologiska mångfalden och använda den på ett uthålligt sätt.

Mer precis odling – som i precisionsodling

Foto: Istock

Att precisionsodla går att göra både i en trädgård och på stor skala. Det handlar om att marken, fältet eller täppan inte är enhetlig och att förutsättningarna för odling kan vara väldigt olika. Precisionsodling är att ta hänsyn till det och anpassa insatserna för att hjälpa grödan och se till att inget hamnar på fel ställe. Att ge varje gröda exakt rätt mängd näring, inte för mycket så man övergöder, men inte heller för lite.

Att gynna varje planta och ge vad den behöver ger större skördar och är mer resurssnålt. Det gynnar både miljön och ekonomin. Man blir smartare i sin odling helt enkelt.

För att se hur det kan se ut i liten skala, kolla in Farmbot i videon nedan. Den håller koll på markens fuktighet, när varje enskild gröda behöver näring eller om det krävs ogräsrensning.

Än är mycket teknik dyr och lite omständig än så länge, men det utvecklas hela tiden. Läs mer om precisionsodling i vår temaartikel.

Ökad mullhalten ger större skördar

Foto: Istock

Mullhalten kan man öka genom att välja rätt grödor, odla vall och så kallade fånggrödor, använda sig av stallgödsel och att lämna halm på fältet eller på täppan. Mull bidrar till att marken fungerar som kolsänka och kan binda in mer koldioxid från luften, vilket kan öka skörden.

FN:s klimatpanel IPCC konstaterade i höstas att kolinlagring är den billigaste metoden med den största potentialen för att minska koldioxiden i atmosfären. I Sverige har kolhalten i åkermarken, till skillnad mot många andra länder, ökat över tid. Det är för att det odlas vallväxter på större ytor. Däremot minskar halterna på vissa platser i spannmålsbygder.

Vid tester har man sett att det går att få tillskott på nästan 400 kilo kol per hektar och år. För marker med mullhalt under 3,4 procent ger det en 5 procentig skördeökning i växtföljden på tio års sikt.

Alldeles färsk rapport om markens potential som kolsänka finns här.

Tipsa gärna om fler sätt att öka våra skördar eller intressanta projekt att skriva om, mejla oss här.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Läs också:

Djupdykning: Nyckeln till att mätta en växande befolkning

Intervju: Så kan hållbarhet bli en lönsam affär

Norge: Därför frodas norsk agtech – grannlandet växlar upp

kolinlagringPrecisionsodlingskörd

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!