Potentialen är stor för att utöka odlingen i norra Sverige, menar Hulda Wirsén vid Hushållningssällskapet. Foto: Istock

Intervju

Guldläge för norrländska grödor

Midnattssol, fantastiska odlingsjordar och ett förändrat klimat. Det finns stora möjligheter att öka odlingarna av bär, grönsaker och spannmål i norra Sverige. Men det är samtidigt ingen enkel uppgift – och det är inte bara det kyliga klimatet som bromsar utvecklingen.

Under de senaste 30 åren har Norrbotten tappat mer än en femtedel av sin jordbruksmark och ungefär så ser det ut även i de övriga norrländska länen.

När det gäller trädgårdsodlingen med frukt, bär, grönsaker och blommor på friland i de fyra nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, så har den minskat från 349 till 280 hektar under de senaste tio åren. Däremot är växthusarealen stabil på totalt 16 hektar.

”Fantastiska odlingsjordar”

Men den norrländska odlingen skulle kunna öka betydligt, menar några av de rådgivare som Agfo har talat med.

– Vi behöver fler aktiva lantbrukare här uppe för det finns fantastiska odlingsjordar och mycket areal som inte brukas aktivt. Det finns en stor potential, säger Hulda Wirsén, rådgivare på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.

Lämpar sig för klimatet

Mycket av det som odlas på de norrländska fälten är vall, eftersom det lämpar sig väl för klimatet.  Även den mesta spannmålen och de baljväxter som odlas, är främst för djurfoder.

Hulda Wirsén är rådgivare på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.

 

– Ska man odla spannmål är det viktigt att skörden blir tillräcklig och att man kan sälja till en uppköpare inom rimligt transportavstånd för att det skall vara lönsamt. Bäst lönsamhet är om du har egna djur och ett eget foderbehov att tillgodose, säger Hulda Wirsén.

Fältkrassing till biobränsle

Det pågår olika insatser för att öka spannmålsodlingen eftersom det köps stora mängder foderspannmål från Mellansverige, men det finns också en efterfråga på närodlat spannmål som livsmedel. Idag odlas det framför allt vårkorn och någon gång lyckas man även få havre moget för tröskning.

Grödor som vårrybs blir troligen vanligare i takt med att klimatet blir varmare. Foto: Mostphotos

 

Det testas även en del grödor som sås på hösten, främst höstvete, eftersom grödor som etablerats under hösten kan utnyttja försommarens långa dagar bättre. Men då krävs det att grödan klarar vintern.

Det odlas också en del vårrybs vilket troligen kommer att öka i takt med att klimatet blir varmare. En annan oljeväxt för det norrländska klimatet som har diskuterats under många år, är fältkrassing som skulle kunna användas som biobränsle, HVO. Efter att oljan utvunnits finns en proteinrik rest kvar som kan användas till djurfoder.

Svårt med trendgrödor

Trendgrödor som quinoa, gråärt och andra baljväxter som livsmedel är främst något som är aktuellt för entusiastiska hobbyodlare, anser Wirsén. Detta eftersom osäkerheten är för stor givet de odlingsförutsättningar som finns med kort säsong.

Klimatet är bara en faktor som styr jordbrukandet, ekonomin är minst lika viktig.

– Det finns behov av mer norrländsk spannmål men det finns också begränsningar som att stödsystemet har gynnat vallen och lett till att man monterat ner delar av sin maskinpark och förlorat kunskap. Det krävs också god avkastning för att få lönsamhet och vi kommer inte upp i de sydsvenska skördarna, men det finns en potential att öka skördarna även här.

Hoppas på ny grön våg

Bristande lönsamhet märks även i andra delar av kedjan. Tidigare odlades mycket av den svenska utsädespotatisen i norr, men den mesta av den odlingen har flyttats utomlands av konkurrensskäl.  Av samma skäl sker heller ingen växtförädling för norrländska förhållanden när det gäller trädgårdsodlingen, vilket är ett stort problem.

– Vi behöver också en generationsväxling bland trädgårdsodlare, men det säljs inga gårdar här uppe och det är svårt för yngre att arrendera eller ta över gårdar. Vi hoppas på en ny grön våg, säger Elisabeth Öberg, trädgårdsutvecklare på länsstyrelsen i Norrbotten.

Hon menar att bristande entreprenörskap, odlingskunskap och en politik som inte värnar det närodlade är minst lika stora hinder som klimatet.

De långa dagarna gör rotfrukter och bär extra söta. Foto: Istock

Långa dagar gynnar sötma

Klimatmässigt har Norrland även fördelar. Ett kallt klimat ger ett lägre smittryck och färre skadedjur.

De långa dagarna får många grödor att mogna snabbare och trycker även upp sötman i exempelvis rotfrukter och bär. När det gäller de medeltidiga sorternas grönsaker så kan det mesta odlas, utmärkt för kål av alla slag, däremot inte sena grönsaker som är tänkta att lagras länge, som vinterkål.

Skribent: Ann-Helen Meyer von Bremen

 

Källa: Trädgårdsproduktion 2017, SJV, Utveckling av trädgårdsnäringen i Norrbotten och övriga Norrland, Hushållningssällskapet i Norrbotten-Västerbotten, Rådgivarkrönika, Hulda Wirsén, Arvensis nr 8 2018.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!