Är framtidens mjölk cirkulär, klimatneutral, sönderreglerad? Panel debatterade mjölksektorn 2030 på SLU. Foto: Istock, AGFO, Privat

Intervju

”Vi behöver en mer offensiv hållning”

Hur ser den svenska mjölksektorn ut år 2030? Det var temat när Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bjöd in till en heldag.

På plats fanns forskare och branschföreträdare. Dagen inleddes med en trendspaning (se slutet av artikeln) och ett panelsamtal. Deltog gjorde mjölkproducenten Anders Birgersson, frilansjournalisten Ann-Helen Meyer von Bremen, mjölkproducenten Hans Samuelsson samt vd:n för Startup People of Sweden, SUP46, Samir El-Sabini.

Synen på hur den svenska mjölksektorn ska utvecklas var både optimistisk och pessimistisk i panelen.

– Det finns en uppgivenhet hos många av de stora mjölkproducenterna i Sverige. Vi behöver få en mer offensiv hållning, det här behöver upp på riksdagsnivå kring vår självförsörjningsgrad och livsmedelsproduktion, sade Anders Birgersson som driver en mjölkgård i Östergötland.

Enligt livsmedelsstrategin ingår att den inhemska livsmedelsproduktionen ska öka samtidigt som de nationella miljömålen uppfylls. Att den svenska produktionen är i världsklass och har betydligt lägre utsläpp än EU-snittet lyftes som som en skevhet när mjölkgårdarna i Sverige blir färre och mat med högre utsläpp importeras. Även näringstätheten i mjölk framhölls.

– Mjölk är näringsrikt och ett alldeles fantastiskt livsmedel. Vi är för dåliga på att lyfta fram det, sade Hans Samuelsson från Kalset Mjölk.

Från vänster: AGFO:s Lovisa Madås, Samir El-Sabini på SUP46, mjölkproducenterna Hans Samuelsson och Anders Birgersson samt frilansjournalisten Ann-Helen Meyer von Bremen.

Mjölken har haft en särställning i svenska hem under generationer och den utmanas nu av nya aktörer som vill vara ett alternativ.

– Mjölken har länge varit ett dominerande livsmedel och då är det inte konstigt att den blir utsatt för alternativ. Om det länge inte varit möjligt att välja ett alternativ och så gör det det nu – ja, då är det klart att folk kommer vilja testa nåt annat, sade SUP46:s vd Samir El-Sabini som tidigare jobbat på Arla Foods.

Han menar att människor som vuxit upp med eller har en nära relation till mjölk har en annan syn till den än övriga.

– Om man ska försöka tänka på mjölken 2030 måste man sätta in sig i tankesättet oavsett vilken relation till den, sade han.

Vi har kommit för långt från maten

Frilansjournalisten Ann-Helen Meyer von Bremen menar att distansen från hur vi producerar mat är ett stort problem.

– Var fjärde tysk har aldrig träffat en bonde och vi har nog motsvarande siffra i Sverige. Därför behövs det fler gårdar så att folk får en bättre relation till maten, framhöll hon.

Ekonomiska stålbad

1990 hade Sverige runt 30 000 mjölkgårdar. Sedan dess har mjölksektorn genomgått flera ekonomiska stålbad. I dag är antalet 3 477. Färre men större gårdar.

Frilansjournalisten Ann-Helen Meyer von Bremen målade upp ett 2030 med fler mjölkgårdar, inte färre. Ett 2030 där man har förstått att lantbruket är viktigt för att skapa ett hälsosamt och klimatsmart samhälle med bra livsmedel och betande kor som ökar kolinlagringen och den biologiska mångfalden.

– Mjölken är hjärtat i allt det. Vi behöver stimulera de positiva saker som görs i branschen, sade Ann-Helen Meyer von Bremen.

Även för sysselsättningen finns en positiv drivkraft för landsbygden. Varje mjölkgård sysselsätter fem personer utanför gården, har en rapport tidigare visat.

Ohållbar ekonomisk situation

Att utfodra korna på gräs och biprodukter lyftes. Bland annat har forskningsprojekt genomförts på just det temat. Vissa förespråkar gräsuppfödning helt och hållet istället för att utfodra med spannmål.

Hans Samuelsson lyfte att priset på spannmål sätter allt pris på livsmedelsproduktionen. Att så länge det är billigt att ge korna spannmål så gör man det.

– Det är en kostnadsfråga.

Svenska lantbrukare får samma betalt för mjölken som på 1980-talet samtidigt som alla insatsvaror har ökat. Ekonomin är en nyckelfråga för produktionen framåt. I en nyligen publicerad rapport konstaterades att den svenska bondens andel av försäljningsvärdet på all mat som säljs i butikerna nästan har halverats under de senaste 20 åren.

9 procent av köpesumman hamnar hos bonden. Staten tar 11 procent, i moms, och 32 procent handlar hos handlaren och grossisten. Den svenska livsmedelsindustrin tar 11 procent.

Panelsamtalet som AGFO höll i inleddes med en spaning:

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Läs gärna:

Här är framtidens mjölk

🥛Mejerijätten Valio, kretsloppstänkande Wapnö gård, LRF Mjölk och utmanaren Oatly ger sin syn på framtidens mjölk.


Utmanarna radar upp sig

Kolsyrad mjölk, mjölkliknande drycker gjorda på insekter, ärter eller hampa – aktörerna blir allt fler när det gäller alternativ till mjölk. AGFO listar 17 uppstickare som är mer eller mindre kända.

Frida Jonson

Lantbruksjournalist och bonddotter. Innehållsansvarig på AGFO.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!