Branschprofiler ger sin syn på framtidens mjölk. Foto: Istock/press

Intervju

Här är framtidens mjölk

🥛Vad blir viktigt för mjölkbranschen framöver? Mejerijätten Valio, kretsloppstänkande Wapnö gård, LRF Mjölk och utmanaren Oatly berättar hur de ser på framtidens mjölk.

Valio: ”Mjölken ska bli klimatneutral”

Den finländska mejerijätten Valio drar igång ett projekt som ska göra mjölkkedjan klimatneutral. Arbetet genomsyrar alla delar av deras mejerikedja, något som är väldigt tydligt när AGFO pratar framtidens mjölk med Anette Björnlund, Head of Media & Communication för Valio Sverige.

Vad är det som gör att ni drar på er ledartröjan?

– Vi har identifierat problemen kring produktionen, och vill ta vårt ansvar för att bli en koldioxidneutral mjölkkedja. 90 procent av utsläppen sker innan mjölkbilen lämnat gården. Utmaningen som vi mejeriföretag har är att sänka koldioxidutsläppen. Det första vi måste göra är att se till att markerna blir mer effektiva kolsänkor, att kapsla in koldioxidutsläppen från atmosfären.

Är mjölken vi dricker i framtiden växtbaserad eller animaliebaserad?

– Om man betänker vårt klimat och geografiska läge så finns stora arealer i Norden där man inte kan odla grödor som människan kan äta direkt. Kon kan däremot leva på gräsbaserat foder och kan dessutom behålla näringen över alla säsonger. Med hjälp av kon kan vi får en jämn tillgång till näring även mitt i vintern. Ur det perspektivet tror vi att båda behövs.

”Vi tror på en diversifiering av mejeriprodukterna”

Valio ägs av 5200 finska bönder, är det deras ansvar att skruva om produktionen?

– I vår verksamhet ligger en holistisk tanke om en långsiktig och hållbar verksamhet. Vi har en egen avdelning för farm services. Där jobbar vi med djuromsorg, foder, investeringar i nya ladugårdar och så vidare. Men vi tror inte att vi kan ställa om utan samverkan med forsknings- och miljöorganisationer.

Vad säger konsumenterna?

– Konsumenterna ställer högre krav och tar för givet att man jobbar med hållbarhetsfrågorna. Valio ligger bra till, vi har till exempel för femte året i rad fått bäst konsumentbetyg i finländska sustainable brand index. Vi jobbar allt mer med att informera konsumenterna om vårt arbete, som till exempel i somras då vi gick ut med kampanjen Soy No More på våra mjölkpaket och berättade att vi ger våra djur sojafritt foder.

Är man beredd att betala mer för en växtbaserad produkt? Er havremjölk Oddlygood kostar runt 30 kronor i butiken. En liter komjölk kostar runt tian.

– Vi tror på en diversifiering av mejeriprodukterna – vi ser olika typer av drycker som påminner om mjölk, vilket skapar en mångfald och en annan acceptans. När det gäller vår prisnivå så har vi förhållit oss till den gällande inom den växtbaserade världen.

Vilken produkt eller råvara vill ni ta in och utveckla framöver?

– Vi tycker att den nordiska havren är en fantastisk råvara som kan gå att utveckla ytterligare.

Berätta lite om er växtbaserade förpackning.

– Tillsammans med Tetrapak har vi tagit fram en yoghurtförpackning helt tillverkad av sockerrör istället för olja. Forskning pågår när det gäller mjölkförpackningar. Den stora utmaningen är fuktspärren. Våra mjölkförpackningar är idag växtbaserade till 97 procent.

Är racet för att ta fram den klimatneturala mjölken igång?

– Vi ser det inte nödvändigtvis som att mejeriföretagen tävlar mot varandra. Det handlar snarare om att vi med gemensamma krafter hjälps åt att stävja klimatförändringarna. Vi behöver ta vårt ansvar och sedan dela med oss av kunskapen, som till exempel i förpackningsfrågan.

🥛 Läs även: Mjölkutmanarna radar upp sig

Oatly: ”Regelverken måste ändras”

Oatly tas ofta upp som ett exempel när man pratar svensk innovation inom mat. Deras havredryck anses inte bara vara en produktutveckling, utan en innovation. Cecilia McAleavey, ansvarig för Sustainable Eating och Public Affairs på Oatly, ser hur klimatfrågan på allvar börjar påverka hur människor väljer livsmedel.

Vilka trender ser ni i fråga om konsumentval inom ert segment?

– Tidigare har valet av mat nästan alltid handlat om den egna hälsan. Men för första gången tar speciellt unga människor, och framför allt kvinnor, ställning och lägger om kosten för planetens skull. De har förstått att vad vi äter och dricker är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser.

Vem är ansvarig för att skruva om produktionen mot mer växtbaserat?

– Alla har ett stort ansvar ­men staten måste ge rätt förutsättningar. Hälso- och klimatforskningen visar tydligt hur viktigt och brådskande det är att vi ställer om i både produktionen och konsumtionen av livsmedel. Medvetna konsumenter går före och pekar ut en tydlig riktning, men politiken hänger inte med. Nu måste man sluta konservera gamla strukturer och ohållbara system, och ge rätt förutsättningar för nya initiativ. Man måste helt enkelt se över regelverket.

”Vi tittar på hur vi kan bidra i hela värdekedjan”

Hur bidrar Oatly till forskningen kring växtbaserade alternativ?

– 2 till 3 procent av vår omsättning läggs på forskning, utveckling och innovation. Normalt lägger företag i vårt segment 0,2 procent. Vi jobbar forskningsbaserat och samarbetar med bönder i projekt kring hållbar odling. Vi är en av aktörerna bakom Scanoats och finns också med i ett baljväxtprojekt samt i ett projekt kring hållbar konsumtion. Vi tittar på hur vi kan bidra i hela värdekedjan.

Ni är kända för att vara emot animalieproduktion i stort. Är tanken att vi ska ställa om helt?

– Vi har aldrig tagit ställning emot animalieproduktion. Däremot lutar vi oss på vetenskapliga fakta som pekar på det akuta behovet av en nödvändig omställning till en mer växtbaserad produktion och konsumtion för att möta globala utmaningar kopplade till klimat och folkhälsa. Vi vill underlätta och påskynda denna omställning.

Oatly brukar ange att man är ett fullgott alternativ till mjölk, men det sägs att den naturliga sockerhalten i Oatlys havremjölk är tre gånger högre än mjölkens. Är det så?

– Nej, det stämmer inte. Havredryck innehåller tvärtom en mindre mängd sockerarter än vad som finns i mjölk. I vår naturella havredryck finns 4 gram sockerarter, alltså maltos per 100 milliliter, vilket kan jämföras med den mängd laktos som komjölk innehåller, vilket är 5 gram per 100 milliliter. Att jämföra havredryck med komjölk kan vara missvisande, båda dryckerna innehåller fett, protein och kolhydrater, men i olika proportioner. Hälsomässiga fördelar med havredryck är exempelvis de omättade fetterna och de lösliga fibrerna, så kallade betaglukaner som balanserar kolesterolnivåerna i blodet.

”Havre är vårt ursprung och vår framtid”

Oatlys väg var inte spikrak från början, berätta.

– Rickard Öste var doktorand på Lunds universitet i slutet av 1980-talet. Han forskade på faktorerna bakom laktosintolerans och insåg vidden av att en mycket stor andel av världens befolkning inte tål laktos eller mjölkprotein. Rickard Östes forskarteam lyckades omvandla havre till en flytande bas. Lyrisk över resultatet gick han ut till flera mejerier och erbjöd dem att investera. Det blev kalla handen. I början av nittiotalet var Sverige ännu inte mottagligt. Havredrycken lanserades i Storbritannien 1995 som Mill Milk och året efter lanserades havredrycken i Sverige under Icas eget varumärke Solhavre. 2001 skapades varumärket Oatly och fler produkter lanserades, fortfarande huvudsakligen som alternativ för mjölkallergiker och laktosintoleranta.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Vad gjorde att ni lyckades bryta igenom till sist?

– När Toni Petersson klev in som vd 2012 satte han en helt ny plattform för vilka vi är. Från att ha varit en produkt för allergiker på en undanskymd hylla i butiken blev vi en tydlig värdebärare. De som väljer oss delar vår värdegrund och har samtidigt gjort ett livsstilsval. De ser våra produkter som ett sätt att uttrycka identitet. Titta bara på våra sociala medier – vi får enormt mycket uppskattning och kärlek, men också en hel del ilska riktat mot oss. Men det är en följd av att vi vågar stå upp för det vi tror på och det väcker starka känslor.

Hur ser framtiden för er produktion ut? Några nya produkter på hyllan eller användning av andra råvaror?

– Det där kan jag inte avslöja! Men ja, vi har nya produkter på gång som konsumenter efterfrågar. När det gäller råvaran så är havre vårt ursprung och vår framtid, men med det sagt så vet man förstås aldrig vad som händer.

🥛 Läs även: Mjölkutmanarna radar upp sig

Wapnö gård: ”Kon kan vara ett eget kretslopp”

Wapnö gård i Halmstad har under 20 års tid utvecklat ett eget ekologiskt kretslopp. På gården finns ett gårdsmejeri, korna är frigående och deras gödsel rötas till biogas som ger gården el, värme och kyla samt biogödsel till åkern. Lennart E. Bengtsson är vd för Wapnö gård och delar sina tankar om framtidens mjölk med AGFO.

Hur ser framtiden för mjölk ut?

– Mjölkkonsumtionen kommer att minska. Det är så pass tufft att arbeta i den här delen av lantbruket, som är utsatt för en så sträng översyn. Frågan är om de nya generationerna vill sköta besättningar på 50-60 djur varje dag – jag tror inte det. Dessutom diskuterar man ju mjölkens nyttighet för oss i västvärlden. Produktionsenheterna kommer också att bli större, och mycket av den svenska mjölken kommer att exporteras till länder som Afrika.

Men vad ska vi dricka då om vi inte dricker mjölk?

– Man kan dricka Wapnööl *skratt*. Skämt åsido, jag tror att det kommer att hända en hel del. Sedan är det förstås mängden man får fundera över, vi behöver ju bli lite smalare till mans. Jag har själv sneglat lite på havre eftersom vi har jordar som passar. Det är en produkt med flera fördelar; det går åt förhållandevis lite havre i produktionen och dessutom är produkten högpastöriserad och behöver inte kylas. Där kan energibesparingar uppnås. Det är helt klart en marknad att ha respekt för.

”Gårdar som inte haft djur under många år har utarmade jordar”

Kan mjölkproduktion på sikt bli klimatneutral eller till och med koldioxidneutral?

– Kon kan vara ett eget kretslopp och ja, jag tror att kon kan bli en mycket bättre klimataffär än den är i dag. Men det man hela tiden glömmer i debatten är att lantbruket producerar mat och alla är enormt beroende av det. Många som lyfter en enbart växtbaserad kost förstår inte att även den har en miljöpåverkan. Gårdar som inte haft djur under många år har utarmade jordar. Man pratar nästan bara om biologisk mångfald just nu, men vi behöver även djuren och vallen med dess kolinlagrande effekt.

Vem är ansvarig för att skruva om mjölkproduktionen?

– Vi producenter är ansvariga. Däremot finns en viktig skillnad – mejerijättarna kan gå in med kapital på ett helt annat sätt. De kan bara göra precis så mycket de behöver för att möta konsumenternas efterfrågan. De kan annonsera ikapp i efterhand om det skulle behövas. Vi som är små måste istället ligga steget före konsumenten. Men att skruva om … det kommer att ta tid.

Kommer klimatkompenserad mjölk att vara något som alla efterfrågar, eller blir den fortfarande något som bara vissa medvetna väljer?

– Vår målgrupp är idag ungefär 20 procent av befolkningen som inser miljöfördelarna med vår mjölk. Jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid att flytta hela befolkningen dit, minst 20 år, eftersom det handlar om en beteendeförändring. För oss handlar det om att få konsumenten till gården så att vi kan visa vad det är vi håller på med.

Hur ser det ut i butik, hur lätt är det att konkurrera med de stora aktörerna?

– Du får plats efter hur mycket du säljer, vilket gör det svårt att synas på hyllan om du är en mindre producent. Om du har 500 miljoner att lägga i reklam har du helt andra muskler. Sedan är märkningen Från Sverige ett fördärv för oss mindre. Det snarast motverkar mångfalden. Skillnaden mellan mejerijättarnas produkter och våra framgår inte. Kunden är nöjd med att köpa svenskt rätt och slätt. Så ser marknaden ut och man får acceptera det.

Hur ser prisbilden ut för Vapnös mjölk?

– Den ska ligga över ekomjölken i pris, eftersom det är en premiumprodukt.

Vad ska mindre gårdar tänka på, var ska man börja för att ställa om till en mer hållbar mjölkproduktion?

–Det handlar om att ta de små stegen, att använda det man har och försöka cirkulera det. Frökakan från rapsproduktionen är ett bra exempel.

Har ni någon ny produkt på gång på mejerisidan?

– För oss handlar det snarare om att renodla, det finns en fara i att ha för många produkter. Å andra sidan kan en ny produkt ge uppmärksamhet. Men nej, vi har ingen produkt som jag kan berätta om nu.

LRF Mjölk: ”Lantbrukarna ställer om”

LRF Mjölk jobbar på uppdrag av Sveriges mejerier, husdjursföreningar och mjölkföretagare med att skapa förutsättningarna för ett hållbart mjölkföretagande och en positiv attityd till den svenska mjölken. Monica Demorior, hållbarhetsexpert på LRF Mjölk, menar att man har alla förutsättningar att lyckas.

Kan mjölkkedjan bli koldioxidneutral?

– Ja, det tror jag. Det handlar om att lösa frågan om hur vi binder kol och hitta en hållbar balans i produktionen.

Speciellt unga människor identifierar sig mycket med det de äter och väljer bort mjölk till förmån för växtbaserade alternativ. Hur kan LRF möta dem?

– Vi anser att det är bra att fler blir medvetna om vad de äter. Det viktiga är att valet är välgrundat. Därför brukar jag säga att vad man än väljer – välj svenskt, ät varierat och efter säsong. Svensk produktion är mer klimatsmart. När det gäller svensk mjölkproduktion är den 20 procent bättre än EU-genomsnittet i fråga om klimatpåverkan.

Hur tänker bönderna kring omställningen och utmaningarna de står inför?

­­– Bönderna är ju de som blir drabbade i första ledet vid till exempel extrem torka som i somras, samtidigt som de är en del av lösningen. Många gör betydande investeringar och vill effektivisera. En helt färsk undersökning som LRF har gjort visar att sex av tio lantbrukare planerar tekniska förändringar som effektiviserar gårdens energianvändning. Samtidigt är det viktigt att man får rätt stöd från politiskt håll för att kunna ställa om.

”Sverige behöver mer mjölk och fler mjölkbönder i hela landet, stora som små”

Hur bemöter man kritiken att mjölkkor bidrar till växthusgaserna?

­– Där är det viktigt att titta på storheterna. Fossilt koldioxid står för 65 procent av de globala utsläppen och resulterar i många fall i helt onödig konsumtion. I Sverige står jordbruket för 13 procent av växthusgaserna, vilket förstås är en betydande del. Samtidigt ger jordbruket oss mat som vi behöver. Kor bidrar till ett viktigt kretslopp med kolinlagring, öppna landskap, biologisk mångfald och även arbetstillfällen. Dessutom tycker jag att metanfrågan är intressant. För att stoppa den globala uppvärmningen krävs det olika mål för koldioxid och metan. Metangas omsätts i ett naturligt kretslopp på cirka 12 år och har därmed en påverkan på klimatet under en kort period, medan koldioxid med sin nedbrytningstid på över 1 000 år har en motsvarande lång klimatpåverkan.

Man pratar om att jordbruk och matproduktion kommer att ske i allt större och effektivare enheter. Tror du att det blir så?

– Visst kan det handla om fler större enheter på sikt, men många gånger måste man anpassa produktionen till platsen. Jag tror att man kommer att lyfta in det hållbara och cirkulära tänket där inget ska gå till spillo, och det kommer i sin tur att bestämma storleken på anläggningarna. För Sverige behöver mer mjölk och fler mjölkbönder i hela landet, stora som små.

Hur ser framtiden ut för mjölken?

– Den ser positivt ut! Jag tycker överlag att det är bra att man breddar utbudet av svenskproducerade produkter av alla de slag, det ökar valfriheten och ger oss samtidigt en möjlighet att lyfta de många fördelarna med svensk mjölk. Valios initiativ att arbeta mot att bli koldioxidneutrala är också positivt, vi har mycket kvar att lära oss på det området. Men eftersom vi redan ligger långt framme i Sverige så har vi en möjlighet att redan nu exportera vår kunskap om hållbar mjölkproduktion och på sikt kanske även exportera vår mjölk.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

läs mer:


🥛 Mjölkutmanarna radar upp sig

AGFO-spaning: ”Den nya tidens parfym”

framtidens mjölkmejerimjölk

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!