Bild: Istock

Omvärld

Tema: Svenskt proteinskifte

AGFO djupdyker i det svenska proteinskiftet.

De tror på det svenska proteinskiftet, men ännu är det en bit kvar. Foto: Pixabay.

Livsmedelsexperten: ”Glappet mellan produktion och funktion är för stort”

AGFO intervjuar fem profiler som på ett eller annat sätt arbetar med växtbaserat protein.

De ser positivt på framtiden för svenskproducerat protein, men hintar också om områden där producent och livsmedelsindustri ännu inte synkar. 👉 Läs alla intervjuer här

 

AGFO-Linda: ”Det svenska proteinskiftet tar sig”

Efter ett år återkommer vi till frågan om det svenska proteinskiftet. Hur går det egentigen?

Det visade sig att hjulen börjar snurra. Den svenska livsmedelsstrategin har bland annat avsatt mycket pengar till växtförädling – vilket är a och o för en gynnsam utveckling. 👉 Här kan du läsa AGFO-Lindas proteinspaning


Ett helsvenskt proteinskifte får vänta

Vegetariska alternativ till kött, fisk och fågel är numera lätta att hitta i svenska livsmedelsbutiker. Alternativen gjorda på svenska råvaror är dock sällsynta. AGFO går på jakt efter helsvenska vegoprodukter.

Det odlas förhållandevis lite vegetariska råvaror som kan ersätta traditionella proteinkällor i Sverige. Det är också anledningen till att ytterst få av de vegetariska och veganska produkterna ute i livsmedelshandeln innehåller just svenska råvaror. Flera av dem baseras till exempel på sojabönor som odlas utomlands. 👉 Här är vegoalternativen med enbart svenska råvaror


Fem hinder för svensk sojaodling

Den älskade och samtidigt kritiserade sojabönan är högaktuell. Det går faktiskt att odla sojaböna i Sverige, men det finns ett rad hinder.

När man pratar om proteinskiftet – om att allt fler människor borde gå över till att äta mer vegetabiliska proteiner – dyker ständigt sojabönan upp. Den särdeles nyttiga bönan kan även agera klimatbov i fel sällskap. 👉 Läs hela artikeln här

Mer svenska baljväxter åt folket

Hallå där Elin Röös, forskare vid SLU, som släppt en rapport som har tittat på om det går att odla mer baljväxter i Sverige för att ersätta utländskt kött. Vad har ni tittat på i rapporten?

– Vi målade upp ett scenario där vi halverar mängden kött vi äter i Sverige och ersatte det med baljväxter. Vi kollade på miljöpåverkan av det, går det att odla så mycket baljväxter i Sverige, vad är utmaningarna och vad blir det för hälsoeffekter. I första hand tänkte vi att det är det utländska köttet som ska försvinna. 👉 Läs hela intervjun med Elin Röös här


Därför ratas den svenska bönan

Varför odlas det inte mer svenskt protein när efterfrågan är så stor?

Är det fel på det svenska klimatet, jordmånen, lönsamheten, kunskapen eller är det viljan som fattas? Dags att gå till botten med den svenska baljväxtodlingen genom att prata med experterna. 👉 Läs vad experterna säger här


Jakten på det svenska proteinet

Svenska baljväxter blev stående i farstun, försynt knackande på dörren till den svenska livsmedelsindustrin, medan importerad soja tidigt trängde sig förbi. Hur kunde det bli så? Det frågor sig Linda Linnskog Rudh i en spaning.

”Det är inget snack om att den storskaliga livsmedelsindustrin mättar många munnar på ett kostnadseffektivt sätt. Men med större produktionsenheter försvinner också flexibiliteten. Där står vi idag med en industri som har svårt att processa mindre leveranser från svenska bönder.

Samtidigt blir det spännande att se om den svenska livsmedelsstrategin kommer att satsa slantarna rätt. 90 miljoner kronor ska gå till växtförädling under tre år. Gott så. Men hur blir det med uppsamlingscentraler och anläggningar som rensar, sorterar och packar? Vem ser till exempel till att hjälpa igång inhemska företag som gör baljväxter till proteinmjöl?” 👉 Läs hela spaningen här

Proteinvisionärer sökes

Entreprenören Sorosh Tavakoli har det stora proteinskiftet för ögonen.

Det senaste året har Sorosh Tavakoli ägnat åt att undersöka möjligheten att omvandla vattenväxten Duckweed till det superprotein mänskligheten behöver för att klara befolkningsökningen vi står inför. Men nu lägger han det bakom sig.

– Jag hittar min motivation i hållbarhet och vill försöka ersätta de animaliska proteinerna i mejerivaror, ägg och kött. Jag har haft kontakt med universiteten i Göteborg och Lund, bland annat med rapsproteinprojektet. Men samtidigt inser jag att Duckweed skulle kräva helt nya odlingssystem och att vägen från forskning till kommersialisering kommer att bli för lång, säger han.  👉 Läs hela intervjun med Sorosh Tavakoli här

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly! 👉 Signa upp gratis här

LÄS FLER TEMAN HÄR:

🤝 Entreprenörerna i matsystemet

💰 Pengar söker nya ägare

👤 Mat och identitet

🤖 AI och robotar

👨🏽‍🌾 Fossilfri matproduktion

🇳🇴 Grannländerna – varför så bra?

🇸🇪 Svenskt proteinskifte

🥛 Framtidens mjölk

🐟 Alger och landbaserad fisk

📡 Data och jordbruket

💡 Innovation och mat

♻️ Cirkulär matproduktion och kolinlagring

🥩 Kött 2.0

🦗 Matinsekter

🗑️ Matsvinn

🤖 Robotar

🌱 Precisionsodling

🥗 Stadsnära inomhusodling

🔬 Genteknik

🍖 Cellbaserat kött

Bönorproteinproteinskiftetsoja

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!