Anke Herrmann vid SLU anser att det inte finns ett odlingssätt som är bäst, utan att det beror på förutsättningar på varje plats. Foto: Istock/Privat

Intervju

Ett klimatpositivt jordbruk möjligt

Är ett klimatpositivt jordbruk möjligt eller är det en utopi? Fullt möjligt, menar Anke Herrmann, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Är det möjligt för jordbruket att bli klimatpositivt, alltså att binda mer kol än man släpper ut?

– Jag tycker att det borde vara möjligt. Framför allt om man tittar framåt med växtförädling och att använda marken på rätt sätt. Växt och mark interagerar mycket och där behöver vi utforska och utveckla odlingssystemen. Det finns förbättringar kring hur man hanterar gödsel och spridning eller använder pesticider. Där pratar man ofta om ekologiskt mot konventionellt. Jag tycker inte att det är så svart eller vitt, säger Anke Herrmann, docent vid institutionen för mark och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Hon har jobbat i många år med organiskt material och kol i åkermark med fokus på biologisk aktivitet, biologiska processer och jordhälsa.

Kolinlagring
Att binda kol i åkermark kan motverka utsläppen av klimatgaser. FN:s klimatpanel IPCC konstaterade häromveckan att kolinlagring är den billigaste metoden med den största potentialen för att minska koldioxiden i atmosfären.
Källa: IPCC

Svart eller vitt säger du, kan du utveckla?

– Man måste ha en dialog, vad fungerar bättre eller mindre bra i olika odlingssystem. Svaret är inte så enkelt som att säga att exempelvis conservation agriculture är bäst. Det beror på vilka jordar du har och vilket klimat. Det viktiga är att det ska vara hållbart.

Hur påverkade torkan i sommar våra jordar, och hur ska man tänka framåt kring klimatförändringar?

– Det var ju väldigt extremt i sommar. Men ett år förändrar inte mullhalten. Här är vi tillbaka till växtförädlingen och hur vi kan använda växterna och anpassa det till ett förändrat klimat. Det tar lång tid att förändra mullhalten, det kan ta 20 år för en förändring. Därmed kan det ta lång tid om man förändrar ett odlingssystem tills dess att resultaten syns.

”Här ligger vi i framkant i forskningen.”

Vad innefattas när vi pratar om jordhälsa?

– Marken kan ju användas till olika saker. Här kan man fundera på hälsa för vad. Är det matförsörjning vi pratar om? Då krävs jord som man kan odla i, utan tungmetaller och som ger god kvalitet på slutprodukten. I Stockholm behöver man bygga mer hus, och då använder man bra matjord.

– Jag har samarbetet mycket med Storbritannien och där pratas mycket om jordkvalitet och jordhälsa. De har olika indikatorer för jordhälsa och metoder för att utforska åkermark och det finns stor potential att utveckla de indikatorer t.ex. i ett nytt miljöövervakningsprogram. Utmaningen är dock att få finansiering för ett sådant projekt.

Det är fullt möjligt att förändra mullhalten i sina jordar, men det tar lång tid. Foto: Istock

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för att öka mullhalten i jorden?

– Här ligger vi i framkant i forskningen. Vi har långliggande odlingsförsök som visar att användandet av organiskt gödselmedel, som stallgödsel, ger bra markstruktur och gynnar mikroorganismer. Det andra är att använda fånggrödor för att minska näringsläckage. Och det tredje att kombinera det med jordbearbetning som gynnar mikroorganismernas aktivitet och hälsa.

Vad är nästa steg kring jordhälsa?

– Att man har ett ekosystemtänk och inte bara titta på enskilda delar. Att det handlar om interaktion, mark, växt, alla delar, inte bara mullhalt och markbördighet. I Storbritannien tittar man på gårdsnivå där man jämför olika odlingssystem i olika jordar och sorter. Vi har försöksstationer i Sverige på flera ställen som också borde användas på liknande sätt i samarbete med gårdar i andra länder.

LÄS OCKSÅ:

Spaning: På väg mot ett klimatpositivt jordbruk

Innovation: Högre skördar och noll utsläpp

Land Lantbruk: Ger sig själv tio år att fördubbla mullhalten

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

koldioxidkolinlagringkolsänkaSLU

Frida Jonson

Lantbruksjournalist och bonddotter. Innehållsansvarig på AGFO.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!