Att binda kol i åkermark kan motverka klimatförändringar. Foto: Istock

Intervju

Så kan blockkedjan ge lantbrukare mer betalt

Bind kol i marken med hjälp av blockkedjeteknik. Det är en vinst för både ekonomi och miljö, menar två startups.

Koldioxidhalten i atmosfären måste minska. Det kan göras genom att plantera träd, men också genom att binda in mer kol i åkermarken.

För företag som vill klimatkompensera sina resor finns i dag möjlighet att plantera träd. Men två startups vill överföra tänket till jordbruket istället. Genom att använda blockkedjeteknik* vill de betala bönder för kolinlagring samtidigt som företag lättar samvetet.

Det kan även ge en skjuts åt det som kallas regenerativt jordbruk, där betande djur och kolinlagring i marken är centralt. Så resonerar två amerikanska startups.

* Blockkedja

Inom livsmedelsbranschen diskuteras blockkedjan som ett verktyg för att öka transparensen och spårbarheten. Syftet är att minska riskerna för fusk och att skapa bättre förutsättningar för återkallande av matvaror. En blockkedja är ett verifieringssystem där exempelvis transaktioner bokförs på ett stort antal datorer i ett nätverk, där varje förändring måste verifieras av väldigt många datorer i nätverket. Används för att säkerställa den elektroniska valutan Bitcoin.

Saknas kunskap

Att binda kol i åkermark kan motverka klimatförändringar. Men det saknas fortfarande kunskap om hur olika odlingsmetoder påverkar hur mycket kol som finns i marken. Tidigare i år konstaterades dock att minskad eller utesluten jordbearbetning, alltså att inte plöja, ökar kolhalten i matjorden.

I Sverige har kolhalten i åkermarken, till skillnad mot många andra länder, ökat över tid. Det är för att det odlas vallväxter på större ytor. Däremot minskar halterna på vissa platser i spannmålsbygder.

Startupbolagen resonerar att om nu det inte finns någon drivkraft i att förändra hur man brukar jorden kanske pengar kan hjälpa till?

REGENERATIVT JORDBRUK

Regenerativt jordbruk handlar om att öka fotosyntesen i ekosystemet. Idisslande betesdjur tillför gödsel till marken vilket bygger upp matjord och biologisk mångfald, samtidigt som djuren förvandlar vallfoderväxter till näring i form av kött och mjölk. Förespråkare hävdar att det är bättre för bonden och bättre för jorden, och under senare tid har man även fått en boost genom en annan fördel: kolinlagring.

Svenska Gröna Gårdar är engagerat i regenerativt jordbruk.

Betala lantbrukare

Startupen Nori använder en blockkedjebaserad plattform för att skapa en marknad där företag som vill klimatkompensera sina koldioxidutsläpp kan köpa kolkrediter och betala lantbrukare direkt för kolinlagring.

Det kostar inget för lantbrukaren att ansluta sig och bonden får också 100 procent av värdet av krediterna. Genom blockkedjan kan Nori bevisa för köpare att krediterna de har köpt använts och inte sålts vidare till andra företag.

Den andra startupen är Regen Network som vill använda blockkedjeteknik för att beräkna hur mycket kolinlagring som görs av lantbrukare.

– I sin allra enklaste form är Regen Network en plattform för data. Vi vill använda den datan för att skapa ekonomiska incitament för lantbrukare att belönas för sina ekosystemtjänster, sade Will Szal som arbetar för nätverket i en intervju med New Food Economy nyligen.

Regen Networks mätningar kan avgöra om kolinlagring har skett och detta delas sedan med ovan nämnda startup Nori.

Inte skarpt läge

I dagsläget är det oklart hur plattformarna kommer att fungera i praktiken eftersom både Regen Network och Nori är i utvecklings- och forskningsstadiet. Nori hoppas kunna ha en plattform redo i år.

Frågetecknen är många; när kan transaktionen ske då kolinlagring kräver långsiktighet, och blir det ekonomiskt tillräckligt bra för att som lantbrukare vilja vara med.

Det finns fler som tror på kolinlagring. I Sverige har pilotprojektet Carbon Valley startat där innovationsbolaget Ecoera är en part med målet att skapa ett klimatpositivt jordbruk.

”Jag förordar öppna lösningar där ingen part har kontroll.”

Värt att testa

Erik Beijnoff var tidigare på Spotify och är nu grundare av Repertoire som baseras på blockkedjeteknik. Han tycker att alla försök är värda att testa även om han har svårt att avgöra om just de här initiativen kan lyckas. För honom är öppenheten en nyckelfaktor för att tekniken ska fungera som tänkt.

– Det är viktigt att se vem som har kontrollen över och skapar blocken i kedjan. Ofta finns en mellanhand som kontrollerar en del och tar en viss procent av flödet, och det är ett stort varningstecken. Jag förordar öppna lösningar där ingen part har kontroll, säger han till AGFO.

Erik Beijnoff menar att blockkedjor inom matproduktionen kan få bort en stor del av fusket. Foto: AGFO

 

Som AGFO tidigare har rapporterat om bygger nu 10 av världens största företag inom mat, som Walmart, Dole och Nestlé, en gemensam blockkedja för att förändra hur industrin spårar mat över världen.

Erik Beijnoff ser många fördelar och exempel med blockkedjetekniken inom livsmedelsproduktionen.

– Det skulle kunna användas som en matkontrollsystem, en typ av bokföring för matindustrin, för att se till att exempelvis maffiakontrollerad olivolja inte tas in. För att det ska fungera krävs att det finns en kontrollapparat från början och att detta knyter ihop olika system. Har du inte kontroll på startflödet kan det till och med bli kontraproduktivt.

Få bort mycket fusk

Han menar att bara medvetenheten att det finns den typen av blockkedja kan få bort en majoritet av alla felaktigheter eftersom företag riskerar gå miste om affärer. I dag går det alltid som leverantör att säga att man inte hade koll på vart råvaran kom ifrån, men med blockkedjan registreras varje steg vilket omöjliggör den typen av argument. Kanske hade exempelvis hästköttsskandalen kunnat undvikas.

Han ser även att det kan användas för Skatteverket för att stävja fusk med dubbel bokföring.

– Jag har förhoppning om att något liknande skulle föras upp för matindustrin. Behöver kanske inte vara öppen och publik kedja, men skulle även vara mellan olika företag i ett gemensamt system.

Blockkedja enligt Erik Beijnoff:

”Grundläggande är det en ordnad serie händelser som öppet registreras och inte går att ändra i efterhand. Till exempel om du handlar en bok så registreras betalningen, sedan registreras den när den skickas och när den tas emot. På så sätt går det att upptäcka om något skett på vägen och var isåfall. Öppenheten är viktigt.”

Foto: Istock

LÄS OCKSÅ: På väg mot ett klimatpositivt jordbruk

LÄS OCKSÅ: Så vill Gröna Gårdar lyfta regenerativt jordbruk

LÄS OCKSÅ: Farmers business network om kolinlagring

blockchainblockkedjaGreppa Näringenklimatregenerativt jordbrukSLU

Frida Jonson

Lantbruksjournalist och bonddotter. Innehållsansvarig på AGFO.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!