Intervju

Forskarna: Vi måste börja utnyttja resurserna rätt

Fyra års intensiv forskning om hållbar och effektiv livsmedelsproduktion inom vatten- och jordbruk är till ända. På AquaAgri-konferensen presenterade forskarna sina fynd.

Forskningsprogrammet AquaAgri studerar nya systemlösningar inom både traditionellt jordbruk och inom den växande sektorn för vattenbruk. Det övergripande målet är att bidra till en effektivare men samtidigt miljömässigt hållbar produktion.

Forskningsprogrammet finansieras i samverkan mellan Formas, Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse. Foto: AGFO

 

Nomaculture

 

Foto: AquaAgri

Projektets mål

Odling av hummer och havskatt. Projektet har handlat om att ta fram optimala förutsättningar för arterna vid odling, men också om att odla i ett cirkulärt system.

Recirkulerande system

Odling på land är enklare att kontrollera än odling till havs. Vattnet kan renas från foderrester och fekalier med mikrobiologiska filter och risken för smitta kan begränsas. Målet är att mindre än 5% av vattnet ska bytas ut varje dag.

Foderfrågan är nyckeln

Det tar en hummer flera år att bli tallriksstor som den ska vara för att få säljas. Det betyder att fodret är en nyckelfråga. Genom att samarbeta med fiskindustrin kring Strömstad kan projektet ta hand om fisk- och skaldjursrens som man har lyckats göra proteinpellets av.

Forskningen och näringslivet

Den största utmaningen är att ta forskningsprojektet från labbet ut i näringslivet. Dialogen med beslutsfattare i kommunen och företagen i regionen är igång.

Forskningsledare

Kristina Snuttan Sundell, zoofysiolog, professor, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Mjölk på gräs och biprodukter

 

Foto: AquaAgri

Projektets mål

Hälften av allt spannmål som odlas i världen ges till boskap som foder. Det är knappast hållbart. Projektet har arbetat med att ta fram ett kraftfoder till mjölkkor som enbart består av biprodukter från industrin. Kraftfodret består till hälften av sockerbetsfibrer samt av rapsmjöl från framställningen av rapsolja och drank (skaldelar från etanoltillverkning).

Från fiber till protein

Kor har en unik förmåga att omvandla fiber och enkla kvävekällor till protein. Varken djurhälsan eller mjölkproduktionen har blivit lidande när djuren fodras med kraftfodret gjort på biprodukter.

Kan ännu inte se några nackdelar

Nu återstår att titta på miljöeffekterna och ekonomin, men det finns inget som tyder på att det skulle bli dyrare att utfodra kor med biprodukter än vanligt spannmål. Nästa steg är även att titta på avel, för att ta fram djur som mjölkar lika bra på en högre andel gräs i fodret.

Forskningsledare

Kjell Holtenius, professor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU. 

Vetegapet – precisionsodling

 

Foto: AquaAgri

Projektets mål

Större veteskördar utan ökad miljöpåverkan. Projektet undersöker gapet mellan potentiell skörd och verklig skörd.

Optimera skörden

Metoden bygger på precisionsodling. Genom att på olika delar av ett odlingsfält använda mer eller mindre gödsel, vatten och växtskydd kan man optimera skörden. Förutsättningarna skiljer nämligen stort inom samma fält.

Digitala hjälpmedel

Projektet använder digitala markkartor och sensorer som mäter kvävehalten i grödan. Idag finns flera gratistjänster där man kan se lerhalten i jorden, dessutom finns satellittjänster som också är gratis. Satellitbild levererar ett tydligt vegetationsindex i olika färger.

Alla fält är felgödslade

I stort sett alla fält är felgödslade, det blir ett sorts medelvärdets förbannelse. Det finns stor potential att öka skördarna, men då måste varje jordbrukare känna till vad det är som begränsar skörden – inom odlingsfältet. Tekniken finns, det gäller bara att använda den.

Forskningsledare

Bo Stenberg, forskningsledare, Institutionen för mark och miljö, SLU.

Perenna grödor

 

Foto: AquaAgri

Projektets mål

Att undersöka hur fleråriga spannmålssorter kan skapa mer hållbara odlingssystem som står pall för klimatförändringar.

Fleråriga sädesslag

Alla sädessorter vi idag använder inom livsmedelsproduktionen är ettåriga. Projektet har tittat på Knylkorn och Kernzea, två fleråriga sädesslag. Perenna spannmål bildar knölar nere vid jordytan, som överlever år efter år och bildar nya stån. De har större rotsystem än ettåringarna och tar effektivare upp näringsämnen från jorden och binder mer kol i marken. De är tåligare mot torka, men även väta och marken behöver inte plöjas varje år, vilket minskar näringsläckage till vattendrag m.m.

Utmaningar framöver

Den juridiska biten med att få sorterna godkända som livsmedel är nästa uppgift, liksom att titta på utsädeslagstiftningen, sortskydd m.m. för att företag ska vara villiga att investera. Även kontraktsodlingar står på att göra-listan.

Forskningsledare

Anna Westerbergh, forskningsledare, Institutionen för växtbiologi, SLU.

Hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige

 

Foto: AquaAgri

Projektets mål

Att genomföra en storskalig odling av brunalgen Sockertång, som kan användas i livsmedel till människor och i foder till djur.

Fördelarna med alger

Odlingen kräver varken gödsling, bevattning eller bekämpningsmedel och tar inte värdefull jordbruksmark i anspråk. Algerna fångar istället upp näringsämnen, som ofta tillkommit som övergödning från jordbruket.

Hur sår man alger?

I Sverige ligger vi långt efter med algodling, trots att man vet att de är en god affär för både miljö och hälsa. En av projektets utmaningar har varit att lära sig kontrollera algernas livscykel. Det handlar om att inducera sporsläppning, hålla organismerna infertila på land och så in dem på en lina på ett labb innan de sätts ut i havet. Skörden i år beräknas bli mellan 40 och 50 ton i blötvikt. Ett kilo torkad sockertång kostar 400-500 kr/kg.

Framåt?

Algforskarna vill gärna fortsätta med ett projekt i Östersjön, som ju lider av övergödning. Det är dock närmast en fördel för algodling.

Forskningsledare

Henrik Pavia, professor, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Viktiga lärdomar från AquaAgri-projekten:

  • Öka kännedomen bland bönder om potentialen.
  • Para ihop kompetenser som tidigare inte jobbat samman. När människor från helt olika discipliner möts händer nya spännande saker.
  • Få in konsumenterna tidigt – de är marknaden.
  • Satsa på anläggningar för pilotskaletestning och ge demos för omvärlden. Först då kan man se om idén fungerar i kommersiell skala.
  • Varför inte skapa fonder som har att göra med svensk livsmedelsförsörjning? Ett gigantiskt pensionskapital kan användas. 
Kex bakade på det fleråriga sädesslaget Kernza. Foto: AGFO

AlgerAquaAgrikernzaNomaculturePerenna sädessorterVetegapet

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!