David Andersson, grundare Ecoera som tar fram biokolpellets för att berika åkermark. Foto: Ecoera

Intervju

Noll koldioxid och högre skördar

Enligt prognoser ska vår jord föda 10 miljarder människor år 2050. Samtidigt pratar man om att utsläppen av koldioxid måste ner till noll – och det är fort! En omöjlig ekvation? Inte om man pratar med David Andersson, grundare av innovationsbolaget Ecoera.

Ecoera har tillsammans med Skånefrö tagit fram en cirkulär process som använder 1,7 ton koldioxid genom 1 ton biokol. Det handlar om en koldioxidnegativ process som binder den flyktiga koldioxiden till fast kol i form av biokol från restprodukter.

Första hjälpen för utarmade jordar

Vad har då detta med livsmedel att göra? Det enkla svaret är att biokol kan berika världens utarmade jordbruksmarker. Kol är en komponent som många odlingsjordar lider brist på och kol främjar dessutom tillväxten av viktiga mikroorganismer i jorden.

”Vi upptäckte möjligheten att bli koldioxidnegativa”

Vi backar bandet till 2008 och låter David Andersson berätta hur det började.

– Ecoera startades från Chalmers Ventures tillsammans med Skånefrö, som drev ett projekt för att ta fram bränslepellets från jordbruket. Vi upptäckte möjligheten att bli koldioxidnegativa – eller klimatpositiva – via en forskarkontakt som hade varit i Amazonas och studerat hur Terra preta-jordar fungerar. Då insåg vi att vi kunde gå bortom att ”bara” vara koldioxidneutrala.

Terrapretajordarna är den djupt svarta djungeljorden, ett arv från de tidiga civilisationerna i Sydamerika. Dåtidens bönder berikade jorden med kol och lyckades skapa en ypperlig odlingsjord som gav hög avkastning.

– Ecoera gjorde det första svenska biokolförsöket 2009 – på min egen uppväxtgård i Okome, utanför Falkenberg. Vi spred biokol med hjälp av en fastgödsel- och kalkspridare. Året därpå kunde vi se att biokolet hade inverkan på skörden, men utan att ha vetenskapliga belägg.

Biokolet har flera användningsområden, bland annat som byggmaterial, filtermaterial och fodertillskott. Foto: Ecoera

Nästan osannolikt bra resultat

Det blev dags att med Skånefrö koppla in Hushållningssällskapet och göra försök på Österlen. Resultaten var nästan chockerande. Med 1 kilo biokol tillsatt per kvadratmeter jord blev skördeökningen 14 procent. Med 3 kilo biokol per kvadratmeter rusade siffran upp till 33 procent.

Klimat och jordtyp är dock variabler som påverkar hur god effekt biokolet har på jorden. Klimatet under försökssommaren på Österlen var torrt och varmt och kolet såg förmodligen till att binda extra mycket vatten. Dessutom funkar biokol allra bäst på lättare jordar, men även tunga lerjordar får en bättre struktur.

”Det kräver ett systemtänk och det är inte helt enkelt för politiker med kort om tid att greppa det hela.”

Under de senaste tio åren har Ecoera och Skånefrö arbetat målmedvetet för att ta fram en optimal teknik och produkt. Tillsammans med organisationen International Biochar Initiative IBI, medskapade Ecoera en metod för hur mycket koldioxid biokolet de framställde kunde binda fast. Siffran 1,7 ton koldioxid per ton biokol är svindlande – och då räknar Ecoera lågt.

Förstår beslutsfattare och politiker vad det är ni vill göra?

– Ärligt talat – inte alltid. Det tar en stund att förklara hur allt hänger ihop. Det kräver ett systemtänk och det är inte helt enkelt för politiker med kort om tid att greppa det hela. Men det kommer, ett parti har till exempel lagt ett skarpt förslag som innebär att man ska få 1 000 kronor per ton koldioxid som man tar bort ur atmosfären. Här är biokol ett ypperligt verktyg, eftersom det dessutom ökar skördarna och kan skapa ett torkbeständigare jordbruk.

Om biokol nu är så bra, varför används det inte i större skala världen över?

– Det är just det där med större skala som är problemet. Det tar tid och resurser att bygga upp en produktion och den bygger på att man 1) får in restprodukter från jordbruk eller matindustrin, 2) bygger ett system för att kunna sälja fjärrvärmen, 3) får avsättning för biokolet. Det är inte gjort i en handvändning. Dessutom är produkten ännu ganska kostsam – just på grund av att verksamheten fortfarande bedrivs i liten skala.

♥️ Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev! 👉 Signa upp gratis här

Produktionen av biokol måste vara ganska energikrävande, finns det med i beräkningen?

– Faktum är att pyrolysprocessen faktiskt är exoterm, alltså energipositiv. Den utvecklar mer värmeenergi än processen kräver. Det Skånefrö och Ecoera har tagit fram är världens första klimatpositiva fjärrvärme.

När biokolet sprids på åkrarna måste traktorer användas – som i de flesta fall än så länge drivs med diesel. Hur bra är det?

– Det är klart att vid vanliga spridningsmetoder får man räkna in det, men i och med att en enda omgång biokol kan lagras och skapa jordförbättring i över hundra år, bortåt flera tusen år, blir utsläppen försumbara, i jämförelse. Sedan måste fordonsindustrin bidra med sitt och ta fram traktorer som drivs på gas, biodiesel och el.

Du pratar om att biokol kan blandas i fodret till idisslare för att minska deras utsläpp av metangas, berätta.

– Vi gör faktiskt de första försöken med att blanda biokol i djurfoder till idisslare. Biokol har en fast form och kan passera kons mage oförändrat och när sedan gödslet sprids på åkrarna sprids samtidigt biokolet. Studier visar dessutom att biokol i fodret minskar utsläppen av metangas från korna.

”Vi har ett spårsystem som följer kolets väg för att verifiera att vi tagit bort koldioxiden från atmosfären.”

Men hur mycket kol kan man tillföra en jord, blir den inte mättad?

– Man kan egentligen inte ”övergöda” jorden med kol. Kolet man tillför har fast form och försvinner inte ur jorden, så det räcker egentligen med att tillföra kol en gång på säg hundra år. Vi har ett spårsystem som följer kolets väg för att verifiera att vi tagit bort koldioxiden från atmosfären. Vi tar exempelvis ett ton biokol och sprider det på en åker så geotaggas just den batchen och bli spårbar, vi ska använda bland annat blockkedjeteknik framåt.

Märker du att fokus på klimatfrågan har blivit större och gör det ert arbete lättare?

– Ja, jag tänker tillbaka på Almedalsveckan 2008 när jag satt i en panel tillsammans med Global Focus och WWF. Jag sa något i stil med ”vi måste börja skapa negativa utsläpp” och man skrev i media att jag borde skaffa mig mer verklighetskontakt. Det var för tio år sedan och nu är det precis vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sin rapport som kom i måndags. Vi har jobbat med detta under de senaste tio åren, eftersom vi hela tiden varit övertygade om att vi måste ta bort koldioxid från atmosfären för att klara klimatutmaningen. Vi måste ”amortera” vår globala ”klimatskuld”.

Vad händer nu?

– Vårt senaste projekt heter Carbon Valley och är ett samarbete med Max Burgers, Skånefrö, KLS Ugglarps och Skönadal Agro. Vårt gemensamma mål är att skapa ett klimatpositivt jordbruk. Restprodukter från Max restauranger går till pyrolysanläggningen hos Skånefrö. Dessutom jobbar vi på ett projekt tillsammans med SLU som heter Rest till bäst, i vilket vi bland annat ska använda alger från Östersjön för biokol. Det är alger som tillkommit på grund av övergödning och som i vanliga fall orsakar skada. I och med att de omvandlas till biomassa återförs kolet till åkermarken i fast form.

 

Så här går framställningen av biokol till

Grunden är fotosyntesen. Alla växter binder kol när de växer upp till biomassa. Den biomassa som David Andersson och hans kolleger använder är restprodukter från jordbruket, alger från Östersjön och annan typ av biomassa.

Materialet skickas in i en pyrolysanläggning. När massan hettas upp utan syretillsats (genomgår pyrolys) avgår en gas ur materialet som förbränns och driver pyrolysprocessen. Värmen från pyrolysprocessen leds sedan ut i ett fjärrvärmenät som försörjer närområdets hus och industrier med fjärrvärme. Pyrolysanläggningen och fjärrvärmeaffären ägs och drivs av Skånefrö, medgrundare till Ecoera.

Kvar efter pyrolysen av de pelleterade restprodukterna blir ett kolskelett, i mångt och mycket likt träkol, som sedan kan spridas på åkrarna som jordförbättrare. Den delen av verksamheten drivs av Ecoera. Biokolet har flera användningsområden, bland annat som byggmaterial, filtermaterial och fodertillskott.

Läs även

Slående okunskap om innovationer

Hon tar svensk agtech till Kina

biokolDavid AnderssonEcoerakoldioxidkolinlagringkolsänkaSkånefrö

Linda Linnskog Rudh

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!