Matsystemet förändras i snabb takt. Med det kommer många nya begrepp att hålla koll på. Foto: Istock

Omvärld

Här är ljuset i begreppsdjungeln

Det dyker upp nya begrepp att hålla koll på när matsystemet förändras i snabb takt. Här är Agfos lista med ord och förklaringar. 

🤔 Kolla vilka ord och begrepp du kan – innan du läser listan Testa dig i vårt quiz

Agtech

Ett samlingsbegrepp för all den teknik som nu bidrar till att omvandla lantbruket, globalt och i Sverige: bland annat bioteknik, sensorer, data, inomhusodling, beslutsstöd, IoT, drönare och robotar.

👉 Läs mer, AGFO-tema: Robotar

Akvaponik

Akvaponik är ett matproduktionssystem som kombinerar konventionellt vattenbruk (odling av t ex fisk i bassänger) med hydroponik (odling av växter i vatten).

Biotech / bioteknik

Användning och modifiering av levande organismer för att passa mänskliga behov. Det kan omfatta avel, växtförädling, genteknik, molekylär teknik osv.

Blockkedja / blockchain

Enligt språkrådet: ”Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de datorer som ingår i nätverket”.

Inom livsmedelsbranschen diskuteras blockkedjan som ett verktyg för att öka transparensen och spårbarheten i försörjningskedjan. Syftet är att minska riskerna för fusk och att skapa bättre förutsättningar för återkallande av matvaror.

Cellbaserat kött / cell-based meat

Cellbaserat kött är en ny term för att beskriva kött odlat i bioreaktorer. Termen har tagits fram i samråd mellan startupbolag och branschorganisationer för köttbranschen i syfte att minska friktionen dem emellan.

👉 Läs mer, AGFO-tema: Cellbaserat kött

Cellulärt jordbruk

Ett lite motsägelsefullt begrepp (från engelskan cellular agriculture) som inkluderar alla former av odling av animaliska produkter från celler, istället för från slaktade djur. Mest omskrivet är odlat kött, från företag som Memphis meat, men begreppet inkluderar också odling av t ex mjölk och ägg. Begreppet är motsägelsefullt eftersom det inte handlar om jordbruk, utan snarare om odling i bioreaktorer – men även cellerna behöver föda som måste tillföras processen.

Clean tech

Miljöteknik. Kan gälla t ex energieffektivisering, vattenrening, smarta transporter, avfallshantering eller solceller. (Alternativt begrepp: Green tech).

Cloud biology

Ett nytt forskningsfält, baserat på kombinationen av molntjänster, big data och biologisk expertkunskap.

Crispr

Crispr är en teknik för att göra exakta förändringar i arvsmassan, i växter eller djur. Tekniken bygger på en mekanism som finns naturligt hos bakterier, och kräver inte att något dna tillförs utifrån. Direkt mutagenes är ett samlingsnamn på flera liknande tekniker.

👉 Läs mer, AGFO-tema Genteknik

Drönare / drones

Delvis självstyrande, obemannad, flygfarkost. Inom lantbruket används drönare för att t ex fotografera odlingar och ge beslutsunderlag för sådd, gödsling och bekämpning. Drönare kan också användas för att t ex identifiera flyghavre och hålla tillsyn på djur.

🌱 Missa inte Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens matsystem, signa upp på AGFO weekly

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människors välmående och livsvillkor. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, skydd mot översvämningar och jordskred, vattenrening via t.ex. våtmarker eller musslor, skadedjursbekämpning som utförs av naturliga fiender, grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord.

Foodtech

Den bransch som använder modern teknik för att utveckla matproduktion, mathantering och matdistribution. Allt från nya sätt att frystorka bär till innovativa lösningar för att nå konsumenterna. Delvis överlappande med agtech, alltså teknik för utveckling av lantbruket.

Genteknik  

Genetik är läran om ärftlighet och genteknik är tillämpningen av den kunskapen. Genteknik omfattar därför allt från växtförädling och avel till moderna tekniker för att direkt modifiera delar av arvsmassan, t ex Crispr.

Inom lantbruket kan genteknik användas för att modifiera egenskaper hos grödor, t ex göra dem mer motståndskraftiga mot kyla eller mot vissa sjukdomar.

👉 Läs mer, AGFO-tema Genteknik

GIS

Geografiska informationssystem. Kartinformation, satellitbilder etc som bland mycket annat kan användas för precisionsjordbruk.

Glyfosat

Glyfosat är en pesticid som används för ogräsbekämpning i jordbruket. Glyfosat är den aktiva substansen i flera växtskyddsmedel, där den mest kända är Roundup.

Greenwashing

”Grönmålning”. Innebär att den som bedriver miljöskadlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänliga genom t ex sin marknadsföring.

Hydroponisk odling

Odling inomhus, i vatten, utan jord. Utöver vatten behövs också värme, ljus och näring. Hydroponisk odling lämpar sig framför allt för sallader och bladörter. Odlingen kan ske professionellt eller hemma. En fördel är att odlingen är yteffektiv och att den sker nära konsumtionen.

👉 Läs mer, AGFO-tema: Inomhusodling

Hållbarhet / Sustainability

Hållbarhet är ett svårt begrepp som alla vill använda. Bruntlandtkommissionen definierade begreppet som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Minst tre olika perspektiv på behoven brukar användas: miljö/ekologi, socialt och ekonomiskt.

SLU: Vad är ett hållbart jordbruk?

IoT

Internet of things, eller ”sakernas internet”, är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att vardagsföremål, byggnader, fordon, människor och djur förses med sensorer som kan uppfatta sin omvärld och kommunicera med datorer och andra sensorer. Både sensorer, datorkraft och kommunikation blir allt billigare, vilket driver på utvecklingen. Precisionsjordbruk är en tillämpning av IoT.

👉 Läs mer: Mackleans rapport om IoT och precisionsjordbruk

Last mile

När mat ska distribueras till konsumenterna kan man välja olika strategier. En del bygger på att konsumenten själv kommer till butiken eller ett utlämningsställe och hämtar upp maten. Andra bygger på att maten körs ända hem – alltså till och med ”the last mile”.

👉 Läs mer: Nya sätt att få maten levererad

Livsmedelskedjan / food system

Hela den komplexa och globala väv av aktörer, tjänster och system som gör det möjligt för konsumenter i Sverige att välja mat från världens alla hörn – eller från en gård i grannskapet. 

Inom Agfo brukar vi använda en förenklad bild av en livsmedelskedja med fyra länkar: Först primärproduktion, sedan förädling, sedan detaljhandel/restauranger och till sist konsumtion. Och kanske skulle modellen behöva bli mer cirkulär. 

Maskininlärning

Maskininlärning (machine learning) handlar om metoder för att få datorer att ”lära” sig utifrån data utan att datorerna har programmerats för just den uppgiften. Området angränsar till statistik, artificiell intelligens och mönsterigenkänning. Exempel inom agtech är robotar som lär sig att känna igen ogräs. (Relaterat: deep learning – en specifik metod för maskininlärning, där man använder artificiella neuronnät).

👉 Läs mer, AGFO-tema: Robotar

Neonikotinoider

Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. De används bland annat vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU:s medlemsländer förbjöd nyligen all användning av tre neonikotinoider. Anledningen till förbjudet är att neonikotinoider har identifierats som en av flera möjliga orsaker till att antalet bin och andra pollinerande insekter minskar. Förbudet gäller all användning utanför växthus.

Precisionsodling

Precisionsodling innebär att använda data från t ex sensorer, GPS, satellitbilder och kameror på traktorn, för att kontinuerligt anpassa utsäde, bevattning, gödsling etc. Varje yta ska få precis det som behövs, varken mer eller mindre. Det kan ge högre skörd, mindre läckage och bättre lönsamhet.

👉 Läs mer, AGFO-tema: Precisionsodling

Primärproduktion

Primärproduktion är första ledet i livsmedelskedjan. Till exempel odling av grödor och uppfödning av djur som ska bli livsmedel. Även jakt och fiske, samt odling av foder räknas till primärproduktion.

Proteinskiftet

Vi behöver få i oss protein, och traditionellt har våra viktigaste proteinkällor varit kött, fisk, ägg och mjölk. När konsumenter av olika skäl väljer att dra ner på köttkonsumtionen, behöver proteinerna komma från andra källor, t ex bönor, linser och baljväxter. I praktiken får de flesta i Sverige i sig mer proteiner än de behöver, enligt Livsmedelsverket.

👉 Läs mer, AGFO-tema: Proteinskifte

👉 Läs mer: Mackleans rapport om proteinskiftet

👉 Läs mer: Livsmedelsverket om proteiner och mat

Regenerativt jordbruk

Det finns ingen vedertagen definition av detta begrepp, som används inom en del av det ekologiska jordbruket. Men syftet är att öka den biologiska mångfalden, lagra mer kol i marken och förbättra jorden.

👉 Läs mer: Intervju med Märta Jansdotter, Gröna Gårdar

Rekoringar

En rekoring är i praktiken en grupp på sociala medier, där både lokala matproducenter och konsumenter är medlemmar. Konsumenterna meddelar vad de vill beställa. Producenterna meddelar vad de kan erbjuda. Försäljningen sker innan mötet. När överenskommelserna är klara, bestäms tid och plats för alla att mötas upp så att köparna kan hämta sina varor.

Relationsmat

Att skapa en transparens och närhet mellan konsument och producent. Att veta var maten kommer ifrån och ha en relation till personerna bakom produktionen.

Sensorer

Alla komponenter som mäter ett tillstånd i omgivningen och vidarebefordrar mät­värdet. Sensorer kan mäta t ex temperatur, fukt, buller, ljus, lufttryck, be­last­ning och acceleration. Sensorer är avgörande för precisionsodling. Sensorer är också komponenter i det som brukar kallas IoT – internet of things.

Wastetech

Teknik för att minska matsvinnet. Matsvinn är ett stort problem och förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. Det finns nu ett flertal företag som utvecklar processer för att minska matsvinnet, t ex genom att öka synligheten för varor som närmar sig sitt bäst-före-datum och genom lösningar för att sälja mat som annars skulle ha slängts.

👉 Läs mer: AGFO-tema Matsvinn

Vattenbruk

Odling av fisk, kräftdjur, musslor och alger i alla typer av vatten, i sjöar och i hav. Vattenbruk sker också i odlingssystem på land. Odling kan ske öppet i kassodlingar i sjöar, hav eller i dammar.

👉 Läs mer: AGFO-tema Alger och landbaserad fisk

Vertikalodling

Inomhusodling, ofta hydroponisk odling med LED-ljus, i hyllsystem som gör att man kan nyttja hela höjden i lokalen. 

👉 Läs mer, AGFO-tema Inomhusodling

Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel används inom jordbruk och skogsbruk främst för att skydda grödor från angrepp av svamp, insekter och ogräs. Biologiska bekämpningsmedel förekommer men merparten utgörs av kemiska bekämpningsmedel. De flesta är antingen fungicider, insekticider eller herbicider.

Hör gärna av er med kommentarer, så kan listan bli ännu bättre!

♥️ Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev! 👉Signa upp gratis här

agtechcellbaserat köttfoodtechordlistaproteinproteinskiftet

Frida Jonson

Lantbruksjournalist och bonddotter. Innehållsansvarig på AGFO.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!