Foto: Istock

Omvärld

Tema: Genteknik och mat

Hur förändras råvarorna vi äter – nu och i framtiden med genteknikens hjälp? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Vi summerar intervjuer och spaningar i ämnet genteknik och mat.

 

Genteknik och mat – hur går det ihop?

Hur förändras råvarorna vi äter, nu och i framtiden med genteknikens hjälp? Under ett AGFO talk på temat ny genteknik samlades forskare och experter i ett panelsamtal.  Här kan du läsa en summering

 

”Varför är det naturliga bättre?”

Vad innebär det att något är naturligt? En fråga som forskaren och filosofen Per Sandin har arbetat med i 20 år.

– Man benämner ofta naturlig som något positivt och ursprungligt medan ordet onaturlig indikerar det motsatta. Det är värderingar som kommer i dagen. Om nu det naturliga är något som definieras som bra så måste vi ställa följdfrågan ”varför är det naturliga bättre?”, säger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik på Sveriges Lantbruksuniversitet och docent i filosofi vid KTH. Han tar ”GMO-fria” popcorn, som säljs i länder där GMO, genetiskt modifierade organismer, tillåts, som exempel.

– Majs är en urgammal kulturväxt som har genmodifierats i årtusenden. Om man inte hade gjort det hade vi inte haft några popcorn i dag, förklarar han.  Läs hela intervjun med Per Sandin här

 

”En nyanserad debatt blommar ut”

”Samtalen var både inspirerande och tankeväckande.” Det skriver AGFO:s Peter Söderquist i en spaning efter att ha mött världsledande aktörer inom genteknik.

Den 1 juni hade vi ett Agfo Talk som handlade om genteknik och livsmedelsproduktion (se filmen nedan). Veckan därefter deltog jag i konferensen CRISPRcon, arrangerad av Harvard och MIT. Temat var ”konversationer om vetenskap, samhälle och framtiden för genetisk editering”. Och det var just konversationer och panelsamtal som var konferensens bärande tema. Samtalen var både inspirerande och tankeväckande. Panelerna bestod av forskare, lantbrukare, miljöaktivister och representanter för stora företag. Men också företrädare för ursprungsbefolkningar och religiösa grupper. Det var ofta oenighet i panelerna, men alltid resonerande och respektfulla dialoger. Läs hela spaningen här

 

Har folket alltid rätt?

Frågan om GMO har splittrat opinionen sedan 90-talet. AGFO:s Peter Söderquist spanar från konferensen CRISPRcon. 

På flera håll i världen har den negativa opinionen lett till att GMO (genmodifierade organismer) inte är tillåtna för kommersiell odling. Många forskare och företag är oroliga för att Crispr ska möta samma negativa opinion – men frågan har flera bottnar. Det blev tydligt i en av paneldebatterna på konferensen CRISPRcon, arrangerad av MIT och Harvard. Läs hela spaningen här

 

Genteknik i kampen mot borrelia

Genteknik i samhället har tidigare lett till polariserade debatter och låsta positioner, speciellt kring GMO. Projektet ”Möss mot fästingar” visar på ett nytt sätt att bedriva projekt i samverkan med dem som blir berörda.

Fästingburna smittor är ett växande problem i USA, precis som i Sverige. I USA drabbas över 300 000 personer varje år av borrelia. Nu pågår ett projekt som vill bekämpa smittan med hjälp av genetiskt förändrade möss. Men bara om samhället vill det. Läs artikeln här

 

”Inget nobelpris för Crispr – än”

Jag tillhör dem som höll tummarna för forskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kolleger inför presentationen av årets nobelpristagare. Det skriver Peter Söderquist i en spaning.

Emmanuelle Charpentier var med och utvecklade den teknik som kallas Crispr/Cas9, eller ”genkniven”, när hon var gästforskare i Umeå. Crispr är en småskalig teknik för att billigt, enkelt och exakt göra förändringar i DNA i växter eller djur. Metoden bygger på en naturlig process som används av vissa bakterier för att skydda sig mot virus. Vetenskapligt och tekniskt är Crispr redan en enorm framgång. Skillnaden i kostnad kan vara ett till hundra i jämförelse med äldre tekniker. Gentekniken blir allt mer en informations­vetenskap och Crispr fungerar som ”sök och ersätt” i DNA-strängen. Det finns ett stort hot mot den fortsatta utvecklingen.” Läs hela spaningen här

Det finns fyra sätt att genmodifiera råvaror på:

  1. Traditionell förädling: Metoden har använts av människor i tusentals år. Genom att odla och avla på grödor och djur som bäst fyller människans syften sker en stegvis genetisk förädling.
  2. Mutationsförädling: Människan skyndar på processen genom att tillsätta strålning eller kemikalier till en organism.
  3. Crispr: Människan ändrar befintlig DNA i en organism. Detta är en preciserad och riktad mutation där en viss gen stängs av.
  4. Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): Människan flyttar in en del av en gen i en organism från en besläktad organism för att till exempel öka motståndskraften mot skadeinsekter.

EU säger ja till kommersiell livsmedelsproduktion som använder nummer 1 och nummer 2, men i praktiken är det i princip nej till nummer 4. Endast en genetiskt modifierad majs odlas i EU. Sedan två är tillbaka ligger ett ärende hos EU-domstolen för beslut som gäller nummer 3. Senast i oktober 2018 ska EU-domstolen ha tagit beslut i frågan om huruvida Crispr ska räknas som en mutationsförändring eller en genetisk modifiering.

UPPDATERING:

25 juli 2018 beslutade EU-domstolen att genom-editerade grödor regleras som GMO.

”Ridån ner för europeisk växtforskning”, skriver Jens Sundström på twitter. Läs EU-domstolens beslut här

💚  Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

LÄS FLER TEMA-ARTIKLAR

🥬 Hållbar mat

🔗 Blockkedjan och mat

🇸🇪 Svenskt proteinskifte

🥛 Framtidens mjölk

🐟 Alger och landbaserad fisk

📡 Data och jordbruket

💡 Innovation och mat

♻️ Cirkulär matproduktion och kolinlagring

🥩 Kött 2.0

🦗 Matinsekter

🗑️ Matsvinn

🤖 Robotar

🌱 Precisionsodling

🥗 Stadsnära inomhusodling

🔬 Genteknik

🍖 Cellbaserat kött

CRISPRGenteknik

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!