OmvÀrld

Tema: Genteknik och mat

🔬🍏Hur förĂ€ndras rĂ„varorna vi Ă€ter – nu och i framtiden med genteknikens hjĂ€lp? Vad kan vi förvĂ€nta oss av framtida rĂ„varor? Agfo summerar vĂ„rens intervjuer och spaningar i Ă€mnet genteknik och mat.

✹FĂ„ koll pĂ„ framtidens matsystem Trendspaning & omvĂ€rldsbevakning, direkt till din inbox varje fredag – gratis Signa upp pĂ„ AGFO weekly

FORSKAREN

”Varför Ă€r det naturliga bĂ€ttre?”

Vad innebÀr det att nÄgot Àr naturligt? En frÄga som forskaren och filosofen Per Sandin har arbetat med i 20 Är.

– Man benĂ€mner ofta naturlig som nĂ„got positivt och ursprungligt medan ordet onaturlig indikerar det motsatta. Det Ă€r vĂ€rderingar som kommer i dagen. Om nu det naturliga Ă€r nĂ„got som definieras som bra sĂ„ mĂ„ste vi stĂ€lla följdfrĂ„gan ”varför Ă€r det naturliga bĂ€ttre?”, sĂ€ger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik pĂ„ Sveriges Lantbruksuniversitet och docent i filosofi vid KTH.

Han tar ”GMO-fria” popcorn, som sĂ€ljs i lĂ€nder dĂ€r GMO, genetiskt modifierade organismer, tillĂ„ts, som exempel.

– Majs Ă€r en urgammal kulturvĂ€xt som har genmodifierats i Ă„rtusenden. Om man inte hade gjort det hade vi inte haft nĂ„gra popcorn i dag, förklarar han.

Per Sandin har forskat i miljöetik sedan 1999 dÄ han skrev sin avhandling om försiktighetsprincipen. NÀsta stora frÄga för EU-domstolen att ta stÀllning till Àr anvÀndningen av Crispr-teknik inom kommersiell livsmedelsproduktion.

Du har arbetat med de hÀr frÄgorna i snart 20 Är. Ser du nÄgra stora förÀndringar i debatten?

– Diskussionen om genteknik small till pĂ„ 90-talet. De första genmodifierade grödorna dök upp och fĂ„ret Dolly var pĂ„ tapeten. Debatten var inte sĂ„ nyanserad. I dag ser vi en mĂ€ngd nya tekniker och mĂ„nga olika aktörer. Biohacking hĂ„ller pĂ„ att bli stort – en sorts biomedicinsk forskning pĂ„ grĂ€srotsnivĂ„ dĂ€r bland annat experiment med DNA förekommer.
–  NĂ€sta steg kommer nog nĂ€r vi fĂ„r in en konsumentnytta i debatten. Vi kommer att se en större diversifiering i frĂ„ga om vad folk Ă€ter; vissa vill ha rawfood, andra har religiösa preferenser, medan ytterligare nĂ„gra vĂ€ljer mat utifrĂ„n djurrĂ€ttsskĂ€l. Det Ă€r hĂ€r tekniken kommer att hjĂ€lpa till.

👉LĂ€s hela intervjun med Per Sandin hĂ€r

AGFO-spaning

”En nyanserad debatt blommar ut”

”Samtalen var bĂ„de inspirerande och tankevĂ€ckande.” Det skriver AGFOS Peter Söderquist i en spaning efter att ha mött vĂ€rldsledande aktörer inom genteknik.

Den 1 juni hade vi ett Agfo Talk som handlade om genteknik och livsmedelsproduktion (se filmen nedan). Veckan dĂ€refter deltog jag i konferensen CRISPRcon, arrangerad av Harvard och MIT. Temat var ”konversationer om vetenskap, samhĂ€lle och framtiden för genetisk editering”. Och det var just konversationer och panelsamtal som var konferensens bĂ€rande tema.

Samtalen var bÄde inspirerande och tankevÀckande. Panelerna bestod av forskare, lantbrukare, miljöaktivister och representanter för stora företag. Men ocksÄ företrÀdare för ursprungsbefolkningar och religiösa grupper. Det var ofta oenighet i panelerna, men alltid resonerande och respektfulla dialoger.

Flera av deltagarna pratade om lÀxan frÄn 1990-talet. NÀr GMO introducerades saknades den breda dialogen. Resultatet blev polarisering och minskat förtroende för bÄde forskning och politiska verktyg, kanske framför allt i Europa.

– Debatten har fĂ„tt fler nyanser, men fortfarande förknippas genteknik med Frankensteins monster och en skrĂ€mmande framtid, sa Kent Redford frĂ„n IUCN, Internationella naturvĂ„rdsunionen. Vi behöver lika bra storytelling för att berĂ€tta om de möjligheter som öppnas genom nya tekniker som Crispr, fortsatte han.

FrÄgan Àr om det Àr forskarna som ska stÄ för denna storytelling? Det Àr kanske att begÀra för mycket. Men en mer nyanserad debatt borde vi kunna skapa.

👉LĂ€s hela spaningen hĂ€r

Har folket alltid rÀtt?

FrÄgan om GMO har splittrat opinionen sedan 90-talet. Agfos Peter Söderquist spanar frÄn konferensen CRISPRcon. 

PĂ„ flera hĂ„ll i vĂ€rlden har den negativa opinionen lett till att GMO (genmodifierade organismer) inte Ă€r tillĂ„tna för kommersiell odling. MĂ„nga forskare och företag Ă€r oroliga för att Crispr ska möta samma negativa opinion – men frĂ„gan har flera bottnar. Det blev tydligt i en av paneldebatterna pĂ„ konferensen CRISPRcon, arrangerad av MIT och Harvard.

👉LĂ€s hela spaningen hĂ€r

 

✹FĂ„ koll pĂ„ framtidens matsystem Trendspaning & omvĂ€rldsbevakning, direkt till din inbox varje fredag – gratis Signa upp pĂ„ AGFO weekly

”Inget nobelpris för Crispr – Ă€n”

Jag tillhör dem som höll tummarna för forskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kolleger inför presentationen av Ärets nobelpristagare. Det skriver Peter Söderquist i en spaning.

Emmanuelle Charpentier var med och utvecklade den teknik som kallas Crisprt/Cas9, eller ”genkniven”, nĂ€r hon var gĂ€stforskare i UmeĂ„.

Crispr Ă€r en smĂ„skalig teknik för att billigt, enkelt och exakt göra förĂ€ndringar i DNA i vĂ€xter eller djur. Metoden bygger pĂ„ en naturlig process som anvĂ€nds av vissa bakterier för att skydda sig mot virus. Vetenskapligt och tekniskt Ă€r Crispr redan en enorm framgĂ„ng. Skillnaden i kostnad kan vara ett till hundra i jĂ€mförelse med Ă€ldre tekniker. Gentekniken blir allt mer en informations­vetenskap och Crispr fungerar som ”sök och ersĂ€tt” i DNA-strĂ€ngen.

Det finns ett stort hot mot den fortsatta utvecklingen: Crispr-grödor kan komma att klassas som GMO (genetiskt modifierad organism) av EU. Tills vidare Ă€r det upp till varje land att besluta om regelverket för Crispr. Svenska Jordbruks­verket var den första granskande myndighet som fattade ett eget beslut: Crispr ger inte GMO. Åtminstone sĂ„ lĂ€nge inget ”frĂ€mmande DNA” finns i produkten. Svd skrev om beslutet i november 2015.

Ett problem med GMO-lagstiftningen i EU Ă€r att den reglerar tekniken – inte egenskaperna i de produkter som tas fram. Regleringen har lett till att i princip ingen GMO-utveckling sker i Europa. Det Ă€r alldeles för dyrt att ens söka tillstĂ„nd. Den nuvarande regleringen leder ocksĂ„ till att man kan ha tvĂ„ genetiskt identiska grödor dĂ€r den ena Ă€r förbjuden och den andra tillĂ„ten – beroende pĂ„ hur den har tagits fram.

👉LĂ€s hela spaningen hĂ€r

AGFO talk

Line Strand, Jens Sundström, Anna Nilsson och Per Sandin deltog i panelen. Foto: Mikael Jansson

Genteknik och mat – hur gĂ„r det ihop?

Hur förÀndras rÄvarorna vi Àter, nu och i framtiden med genteknikens hjÀlp? Vad kan vi förvÀnta oss av framtida rÄvaror? Och vilka risker finns det? Det handlade Ärets fjÀrde AGFO talk om.

👉HĂ€r kan du lĂ€sa en summering av seminariet

 

Och hÀr kan du se hela inspelningen:

Det finns fyra sÀtt att genmodifiera rÄvaror pÄ:

  1. Traditionell förÀdling: Metoden har anvÀnts av mÀnniskor i tusentals Är. Genom att odla och avla pÄ grödor och djur som bÀst fyller mÀnniskans syften sker en stegvis genetisk förÀdling.
  2. MutationsförÀdling: MÀnniskan skyndar pÄ processen genom att tillsÀtta strÄlning eller kemikalier till en organism.
  3. Crispr: MÀnniskan Àndrar befintlig DNA i en organism. Detta Àr en preciserad och riktad mutation dÀr en viss gen stÀngs av.
  4. Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): MÀnniskan flyttar in en del av en gen i en organism frÄn en beslÀktad organism för att till exempel öka motstÄndskraften mot skadeinsekter.

EU sÀger ja till kommersiell livsmedelsproduktion som anvÀnder nummer 1 och nummer 2, men i praktiken Àr det i princip nej till nummer 4. Endast en genetiskt modifierad majs odlas i EU. Sedan tvÄ Àr tillbaka ligger ett Àrende hos EU-domstolen för beslut som gÀller nummer 3. Senast i oktober 2018 ska EU-domstolen ha tagit beslut i frÄgan om huruvida Crispr ska rÀknas som en mutationsförÀndring eller en genetisk modifiering.

UPPDATERING:

25 juli 2018 beslutade EU-domstolen att genom-editerade grödor regleras som GMO. ”RidĂ„n ner för europeisk vĂ€xtforskning”, skriver Jens Sundström pĂ„ twitter. LĂ€s EU-domstolens beslut hĂ€r

✹FĂ„ koll pĂ„ framtidens matsystem Trendspaning & omvĂ€rldsbevakning, direkt till din inbox varje fredag – gratis Signa upp pĂ„ AGFO weekly

AGFO-TEMAN:

👉Tema: Odlat kött

 

👉Tema: Matinsekter

 

👉Tema: Matsvinn

👉Tema: Robotar

👉Tema: Precisionsodling

 

👉Tema: StadsnĂ€ra inomhusodling

 

👉Tema: Genteknik

đŸŒ±Â Trendspaningar, intervjuer och omvĂ€rldsbevakning – direkt till din inbox! Signa upp pĂ„ AGFO weekly

CRISPRGenteknik

Lovisa MadÄs

Journalist och digital affÀrsutvecklare. Ansvarig AGFO.

MejlaTwitterFölj pÄ Twitter

AGFO tror pÄ morgondagens livsmedelskedja. Det gör Àven vÄra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bĂ€sta nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!