Foto: Istock

Omvärld

Tema: Genteknik och mat

Hur förändras råvarorna vi äter – nu och i framtiden med genteknikens hjälp? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Vi summerar intervjuer och spaningar i ämnet genteknik och mat.

Genteknik och mat – hur går det ihop?

Hur förändras råvarorna vi äter, nu och i framtiden med genteknikens hjälp? Under ett AGFO talk på temat ny genteknik samlades forskare och experter i ett panelsamtal.  Här kan du läsa en summering


Forskaren: ”Varför är det naturliga bättre?”

Vad innebär det att något är naturligt? Det är en fråga som forskaren och filosofen Per Sandin har arbetat med i 20 år. ”Man benämner ofta naturlig som något positivt och ursprungligt medan ordet onaturlig indikerar det motsatta. Det är värderingar som kommer i dagen. Om nu det naturliga är något som definieras som bra så måste vi ställa följdfrågan ”varför är det naturliga bättre?”. Läs intervjun med Per Sandin här

AGFO-spaning: En nyanserad debatt blommar ut

”Samtalen var både inspirerande och tankeväckande.” Det skriver AGFO:s Peter Söderquist i en spaning efter att ha mött världsledande aktörer inom genteknik. Läs spaningen här

AGFO-spaning: Har folket alltid rätt?

Frågan om GMO har splittrat opinionen sedan 90-talet. AGFO:s Peter Söderquist spanar från konferensen CRISPRcon. Läs spaningen här

AGFO-spaning: ”Inget nobelpris för Crispr – än”

Jag tillhör dem som höll tummarna för forskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kolleger inför presentationen av årets nobelpristagare. Det skriver Peter Söderquist i en spaning. Läs hela spaningen här

Intervju: Genteknik i kampen mot borrelia

Genteknik i samhället har tidigare lett till polariserade debatter och låsta positioner, speciellt kring GMO. Projektet ”Möss mot fästingar” visar på ett nytt sätt att bedriva projekt i samverkan med dem som blir berörda. Läs artikeln här

Fakta: 4 sätt att genmodifiera råvaror på:

  1. Traditionell förädling: Metoden har använts av människor i tusentals år. Genom att odla och avla på grödor och djur som bäst fyller människans syften sker en stegvis genetisk förädling.
  2. Mutationsförädling: Människan skyndar på processen genom att tillsätta strålning eller kemikalier till en organism.
  3. Crispr: Människan ändrar befintlig DNA i en organism. Detta är en preciserad och riktad mutation där en viss gen stängs av.
  4. Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): Människan flyttar in en del av en gen i en organism från en besläktad organism för att till exempel öka motståndskraften mot skadeinsekter.

EU säger ja till kommersiell livsmedelsproduktion som använder nummer 1 och nummer 2, men i praktiken är det i princip nej till nummer 4. Endast en genetiskt modifierad majs odlas i EU. Sedan två är tillbaka ligger ett ärende hos EU-domstolen för beslut som gäller nummer 3. Senast i oktober 2018 ska EU-domstolen ha tagit beslut i frågan om huruvida Crispr ska räknas som en mutationsförändring eller en genetisk modifiering.

Uppdatering:

25 juli 2018 beslutade EU-domstolen att genom-editerade grödor regleras som GMO.

”Ridån ner för europeisk växtforskning”, skriver Jens Sundström på twitter. Läs EU-domstolens beslut här

💚  Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

🌟 Din genväg till framtidens matsystem

Matsystemet omvandlas i snabb takt. Därför har vi satt ihop temaartiklar som ger dig full koll. Läs mer ➔

CRISPRGenteknik

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!