Foto: Istock

OmvÀrld

Tema: Genteknik och mat

🔬🍏Hur förĂ€ndras rĂ„varorna vi Ă€ter – nu och i framtiden med genteknikens hjĂ€lp? Vad kan vi förvĂ€nta oss av framtida rĂ„varor? Vi summerar intervjuer och spaningar i Ă€mnet genteknik och mat.

Genteknik och mat – hur gĂ„r det ihop?

Hur förĂ€ndras rĂ„varorna vi Ă€ter, nu och i framtiden med genteknikens hjĂ€lp? Under ett AGFO talk pĂ„ temat ny genteknik samlades forskare och experter i ett panelsamtal.  👉HĂ€r kan du lĂ€sa en summering av seminariet

 

”Varför Ă€r det naturliga bĂ€ttre?”

Vad innebÀr det att nÄgot Àr naturligt? En frÄga som forskaren och filosofen Per Sandin har arbetat med i 20 Är.

– Man benĂ€mner ofta naturlig som nĂ„got positivt och ursprungligt medan ordet onaturlig indikerar det motsatta. Det Ă€r vĂ€rderingar som kommer i dagen. Om nu det naturliga Ă€r nĂ„got som definieras som bra sĂ„ mĂ„ste vi stĂ€lla följdfrĂ„gan ”varför Ă€r det naturliga bĂ€ttre?”, sĂ€ger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik pĂ„ Sveriges Lantbruksuniversitet och docent i filosofi vid KTH.

Han tar ”GMO-fria” popcorn, som sĂ€ljs i lĂ€nder dĂ€r GMO, genetiskt modifierade organismer, tillĂ„ts, som exempel.

– Majs Ă€r en urgammal kulturvĂ€xt som har genmodifierats i Ă„rtusenden. Om man inte hade gjort det hade vi inte haft nĂ„gra popcorn i dag, förklarar han.  👉LĂ€s hela intervjun med Per Sandin hĂ€r

 

”En nyanserad debatt blommar ut”

”Samtalen var bĂ„de inspirerande och tankevĂ€ckande.” Det skriver AGFO:s Peter Söderquist i en spaning efter att ha mött vĂ€rldsledande aktörer inom genteknik.

Den 1 juni hade vi ett Agfo Talk som handlade om genteknik och livsmedelsproduktion (se filmen nedan). Veckan dĂ€refter deltog jag i konferensen CRISPRcon, arrangerad av Harvard och MIT. Temat var ”konversationer om vetenskap, samhĂ€lle och framtiden för genetisk editering”. Och det var just konversationer och panelsamtal som var konferensens bĂ€rande tema. Samtalen var bĂ„de inspirerande och tankevĂ€ckande. Panelerna bestod av forskare, lantbrukare, miljöaktivister och representanter för stora företag. Men ocksĂ„ företrĂ€dare för ursprungsbefolkningar och religiösa grupper. Det var ofta oenighet i panelerna, men alltid resonerande och respektfulla dialoger. 👉LĂ€s hela spaningen hĂ€r

 

Har folket alltid rÀtt?

FrÄgan om GMO har splittrat opinionen sedan 90-talet. AGFO:s Peter Söderquist spanar frÄn konferensen CRISPRcon. 

PĂ„ flera hĂ„ll i vĂ€rlden har den negativa opinionen lett till att GMO (genmodifierade organismer) inte Ă€r tillĂ„tna för kommersiell odling. MĂ„nga forskare och företag Ă€r oroliga för att Crispr ska möta samma negativa opinion – men frĂ„gan har flera bottnar. Det blev tydligt i en av paneldebatterna pĂ„ konferensen CRISPRcon, arrangerad av MIT och Harvard. 👉LĂ€s hela spaningen hĂ€r

 

”Inget nobelpris för Crispr – Ă€n”

Jag tillhör dem som höll tummarna för forskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kolleger inför presentationen av Ärets nobelpristagare. Det skriver Peter Söderquist i en spaning.

Emmanuelle Charpentier var med och utvecklade den teknik som kallas Crispr/Cas9, eller ”genkniven”, nĂ€r hon var gĂ€stforskare i UmeĂ„.

Crispr Ă€r en smĂ„skalig teknik för att billigt, enkelt och exakt göra förĂ€ndringar i DNA i vĂ€xter eller djur. Metoden bygger pĂ„ en naturlig process som anvĂ€nds av vissa bakterier för att skydda sig mot virus. Vetenskapligt och tekniskt Ă€r Crispr redan en enorm framgĂ„ng. Skillnaden i kostnad kan vara ett till hundra i jĂ€mförelse med Ă€ldre tekniker. Gentekniken blir allt mer en informations­vetenskap och Crispr fungerar som ”sök och ersĂ€tt” i DNA-strĂ€ngen. Det finns ett stort hot mot den fortsatta utvecklingen.” 👉LĂ€s hela spaningen hĂ€r

Det finns fyra sÀtt att genmodifiera rÄvaror pÄ:

  1. Traditionell förÀdling: Metoden har anvÀnts av mÀnniskor i tusentals Är. Genom att odla och avla pÄ grödor och djur som bÀst fyller mÀnniskans syften sker en stegvis genetisk förÀdling.
  2. MutationsförÀdling: MÀnniskan skyndar pÄ processen genom att tillsÀtta strÄlning eller kemikalier till en organism.
  3. Crispr: MÀnniskan Àndrar befintlig DNA i en organism. Detta Àr en preciserad och riktad mutation dÀr en viss gen stÀngs av.
  4. Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): MÀnniskan flyttar in en del av en gen i en organism frÄn en beslÀktad organism för att till exempel öka motstÄndskraften mot skadeinsekter.

EU sÀger ja till kommersiell livsmedelsproduktion som anvÀnder nummer 1 och nummer 2, men i praktiken Àr det i princip nej till nummer 4. Endast en genetiskt modifierad majs odlas i EU. Sedan tvÄ Àr tillbaka ligger ett Àrende hos EU-domstolen för beslut som gÀller nummer 3. Senast i oktober 2018 ska EU-domstolen ha tagit beslut i frÄgan om huruvida Crispr ska rÀknas som en mutationsförÀndring eller en genetisk modifiering.

UPPDATERING:

25 juli 2018 beslutade EU-domstolen att genom-editerade grödor regleras som GMO.

”RidĂ„n ner för europeisk vĂ€xtforskning”, skriver Jens Sundström pĂ„ twitter. LĂ€s EU-domstolens beslut hĂ€r

💚 Gillade du det hĂ€r? DĂ„ kommer du att Ă€lska vĂ„rt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis hĂ€r

LÄS FLER TEMA-ARTIKLAR

🇾đŸ‡Ș Svenskt proteinskifte

đŸ„›Â Framtidens mjölk

🐟 Alger och landbaserad fisk

📡 Data och jordbruket

💡 Innovation och mat

♻ CirkulĂ€r matproduktion och kolinlagring

đŸ„©Â Kött 2.0

🩗 Matinsekter

đŸ—‘ïžÂ Matsvinn

đŸ€–Â Robotar

đŸŒ±Â Precisionsodling

đŸ„—Â StadsnĂ€ra inomhusodling

🔬 Genteknik

🍖 Cellbaserat kött

CRISPRGenteknik

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror pÄ morgondagens livsmedelskedja. Det gör Àven vÄra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bĂ€sta nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!