Carrie Fyler, biologilärare på Martha’s Vineyard, tar upp kampen mot borrelia.

Intervju

Genteknik i kampen mot borrelia

Genteknik i samhället har tidigare lett till polariserade debatter och låsta positioner, speciellt kring GMO. Projektet ”Möss mot fästingar” visar på ett nytt sätt att bedriva projekt i samverkan med dem som blir berörda.

Fästingburna smittor är ett växande problem i USA, precis som i Sverige. I USA drabbas över 300 000 personer varje år av borrelia. Nu pågår ett projekt som vill bekämpa smittan med hjälp av genetiskt förändrade möss. Men bara om samhället vill det.

Den mest fästingdrabbade regionen i USA är norra östkusten, och speciellt öarna utanför Boston: Nantucket och Martha’s Vineyard.

– Alla som bor här får lära sig att göra fästingkontrollen varje kväll. Vi hjälper varandra och försöker kolla hela kroppen, men det räcker inte alltid, säger Carrie Fyler, på Martha’s Vineyard. Hon är biologilärare på öns gymnasium och arbetar tillsammans med sina elever i projektet ”Möss mot fästingar”.

Ett ekologiskt problem

Martha’s Vineyard är en ö som är ungefär dubbelt så stor som Fårö. På ön finns drygt 15 000 fastboende, men under sommaren blir de över 100 000 personer. Alla försöker hålla sig undan från fästingarna.

Borrelia orsakas av en bakterie (B. burgdorferi). Bakterien lever i den vitfotade musen, som är vanlig på öarna. När fästingen biter en smittad mus, förs bakterien över till fästingen, som därefter kan smitta människor och husdjur. Dessutom kan smittade fästingar överföra bakterien till de möss som inte redan är smittade.

Borrelia kan behandlas med antibiotika, men en del smittade får bestående men. Till skillnad från Sverige är det inga av de amerikanska fästingarna som bär på TBE-viruset.

Så ska smittkedjan brytas

Idén bakom projektet ”Möss mot fästingar” är att bryta kedjan mellan infekterade möss och fästingar. Det vill man göra genom att se till att mössen har antikroppar mot borreliabakterien. Det innebär att bakterien inte kan överleva i musen. Därigenom kommer inte heller fästingarna bli smittade.

Projektets mål är att plantera in genetiskt editerade möss som har antikroppar mot borrelia-bakterien. Då kan man bryta kedjan mellan möss, fästingar och människor.

 

Planen är att först föda upp möss som har den genetiska förutsättningen att bilda antikropparna. Det finns redan en del möss som har dessa antikroppar, men det behövs många fler. De uppfödda mössen kommer att vara genetiskt ändrade, men inga främmande gener kommer att användas. Och den genetiska förändringen påverkar inte reproduktionen, berättar Carrie Fyler.

Alla blir berörda

En av grundpelarna i projektet är att det ska vara väl förankrat i det lokala samhället. Eftersom det är ett problem i ekosystemet, och eftersom lösningen kommer att påverka ekosystemet, blir alla invånare mer eller mindre berörda.

Projektet leds av forskare vid MIT i Boston. De betonar sin ambition att bedriva ”responsive science”. De vill att projektet ska karakteriseras av tydlig nytta för invånarna, diskussioner före experiment, oberoende övervakning, inga vinstintressen och total öppenhet om projektet.

Så beskrevs projektet på konferensen CRISPRcon, där både MIT-forskare och Carrie Fyler berättade om projektet. Kontrasten är stor mot hur GMO introducerades på 1990-talet.

Många möten har redan hållits på Martha’s Vineyard tillsammans med allmänheten och med olika myndigheter, och fler möten blir det.
– Om vi inte får stödet från samhället kommer vi inte heller att genomföra projektet, säger Carrie Fyler.

Tester på en obebodd ö

Tanken är att inleda med ett test på en liten obebodd ö, för att verifiera att åtgärden fungerar enligt planerna.

Men projektet kommer att ta tid. Första steget är att ta fram de genetiskt editerade mössen. Det arbetet pågår. Därefter ska man föda upp tillräckligt många möss för att göra skillnad på den utvalda test-ön. Det beräknas ta ytterligare två till tre år. Därefter tar det minst två år att genomföra och utvärdera testet på ön.

Om alla tester faller väl ut, och om projektet får godkänt av myndigheter och av de lokala samhällena, kan genomförandet på Martha’s Vineyard och Nantucket inledas år 2023.

Åtminstone till dess får öarnas invånare fortsätta att göra fästingkontroller på varandra.

Fakta:

  • Borrelia orsakas av en bakterie och kan behandlas med antibiotika. Antalet fall i Sverige är osäkert, eftersom det inte finns någon anmälningsplikt för borrelia.
  • Det finns inget vaccin mot borrelia.
  • TBE orskakas av ett virus som bärs av 1-2% av fästingarna i Sverige. I Sverige drabbas 200-300 personer per år.
  • Mot TBE kan man vaccinera sig.
  • Läs mer på Vårdguiden

💚  Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

Läs mer

Genteknik och mat – hur går det ihop?

Spaning från Crispr-konferensen CrisprCon

Inget nobelpris för Crispr än

AGFO talk, tema genteknik:

CRISPRCRISPRconGenteknik

Peter Söderquist

Ingenjör. Fokus i AGFO: affärer, teknik och forskning.

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!