Agfo möter hjärnan bakom den självgående fältroboten Robotti. Foto: Bo Brinch

Intervju

Uppfinnar-Ole hjärnan bakom roboten

Lantbrukare som sköter sina fält med robotar har länge varit en utopi. Men först nu är den moderna tekniken mogen för att sensorer ska kunna vara lika skickliga som mänskliga sinnen. Det menar Ole Green, direktör för det danska företaget Agrointelli.

🌱 Trendspaningar, intervjuer och omvärldsbevakning – direkt till din inbox! Signa upp på AGFO weekly

Han går under smeknamnet ”opfinder-Ole” inom danskt lantbruk och är mest känd för att vara hjärnan bakom den självgående fältroboten Robotti. Tillgången till AI, artificiell intelligens, gör att den digitala evolutionen är nära sitt stora genombrott inom lantbrukssektorn, menar han.

Den detaljkunskapen som fanns förr med mindre gårdar gå att få tillbaka genom utvecklingen inom sensorteknik. Sensorerna gör det möjligt för lantbrukaren att avgöra vilka av sina hektar som fokus ska sättas på.

– En lantbrukare som förr brukade en areal på 20-25 hektar kände sina jordar väl, och visste precis när det skulle plöjas. Men med den arealstorleken som gårdarna är uppe i idag, är det helt omöjligt att kunna ha den detaljkunskapen.

Roboten är framtagen för exempelvis radhackning, sådd och sprutning, och för redskap som redan finns. Den kan förprogrammeras och styrs via en Ipad. Målet är att sälja 20 stycken på den danska marknaden i år. Foto: Bo Brinch

”Ha stenkoll”

Flerfärgskameror, liknande de i smarta telefoner, tror Ole Green kommer ha stor påverkan på lantbrukstekniken inom de kommande fem åren.

– Då är vi faktiskt tillbaka till den tiden då en erfaren lantbrukare kunde ha stenkoll på sina 10-15 hektar. Nu kan vi få tillbaka tajmingen via datorn, eftersom den kan processa så enormt stora datamängder.

”Vi behöver ta ett seriöst ansvar”

Vilken är den största utmaningen för att nå dit?

– Från en industriell synpunkt är det förståelsen att lantbrukare inte ska vara försökskaniner. Vi behöver ta ett seriöst ansvar, och enbart släppa ut teknik på marknaden som är färdigtestad i verkligheten.

Ole Green har en akademisk bakgrund i elektronik, kemi och agronomi innan han grundade Agrointelli, som en spin-off inom maskinföretaget Kongskilde 2015.  Men allt började med ett eget lantbruk där Ole Green tidigt blev intresserad av modern precisionsodlingsteknik (se faktaruta).

– Jag har brukat upp till 204 hektar fram till 2004. Jag var den första lantbrukaren i Danmark som började med fasta körspår. Jag var den femte första att köpa GPS-styrning i Danmark, säger Ole Green.

Att ha fasta körspår innebär att man samlar maskinerna i samma körspår i fältet, vilket minskar skadlig markpackning som kan minska skördarna.

Precisionsodling kan även kallas för växtplatsanpassad eller platsspecifik odling. Det innebär att variera odlingsåtgärder efter de variationer som finns i fält, istället för att gå efter ett medelvärde. Målet är att ge exakt vad grödan behöver när den behöver det och anpassa åtgärderna efter att förhållandena ändras. Odlingsförutsättningarna varierar utifrån hur fältet har brukats tidigare, markens egenskaper, klimat etc.

Läs mer på Precisionsskolan.se

Idag omsätter Agrointelli 27 miljoner svenska kronor, med en vinst på 3.7 miljoner efter skatt förra året.

Stort genombrott

Ole Green tycker att utvecklingen inom precisionsodling har kört fast under de senaste 30 åren. Maskinerna har blivit snabbare, starkare och effektivare för att ge ökad lönsamhet, men de har också blivit tyngre. En rest från en industriell kontext, menar Ole Green. Med den stora skillnaden från fabriksmiljö stavas biodiversitet. En delvis bortglömt aspekt, menar han.

– Många har genom åren försökt ta fram algoritmer som är så stabila, säkra och vassa att de kan programmera en dator för att upptäcka ogräs lika bra som en människa.

Ole Green. Foto: Bo Brinch

De rätta idéerna har funnits länge, men det är först nu som vi har de rätta verktygen för att göra dem till verklighet, menar han.

– Det är ett stort genombrott. Datorer har i dag förmågor som är nästan lika bra som de mänskliga, det är därför så mycket händer just nu.

Banat väg för lantbrukssektorn

Den mängd investeringar på självkörande bilar har pressat både priser och kvalitet på sensorer, och därmed även banat vägen för lantbrukssektorn.

Fram till dess är Agrointellis 33 utvecklare redo att möta framtidens lantbruk med nya teknik- och logistiklösningar, och redan nu samarbetar företaget med flera av de ledande maskinföretagen i sekretessbelagda samarbeten.

– Vi har förberett oss. Nu ser de stora företagen att utvecklingen drar åt ett visst håll. I stället för att börja från noll så kan vi samarbeta med någon som ger oss en snabbfil till den etablerade marknaden.

Fasta körspår, eller CTF

Står för Controlled Traffic Farming och är en metod vars syfte är att minska den skadliga markpackningen genom att samla maskinerna i samma körspår i fält. Tanken är att alla maskiner på lantbruket anpassas efter samma mått. Forskning visar att metoden kan förbättra markstrukturen, minska maskinkostnaderna och även öka avkastningen.

Läs mer här!

Ole Green är månadens profil i tidningen Lantmannen nummer 7 2018, där du kan läsa en längre intervju.

Anna Nilsson

chefredaktör för tidningen Lantmannen

Läs också

14 spännande fältrobotar och projekt

AGFO-spaning: Fältrobotarna är här för att stanna

 

agtechAIFältrobotlantmannenrobotar

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!