”Debatten var inte så nyanserad på 90-talet”. Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik. Foto: Bridcontent

Intervju

Med etiken som kompass

Vad innebär det att något är naturligt? En fråga som forskaren och filosofen Per Sandin har arbetat med i 20 år. ”Nästa steg kommer nog när vi får in en konsumentnytta i debatten”, säger han.

– Man benämner ofta naturlig som något positivt och ursprungligt medan ordet onaturlig indikerar det motsatta. Det är värderingar som kommer i dagen. Om nu det naturliga är något som definieras som bra så måste vi ställa följdfrågan ”varför är det naturliga bättre?”, säger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik på Sveriges Lantbruksuniversitet och docent i filosofi vid KTH.

Bioetik och miljöetik: Bioetik är livsvetenskapernas etik. Miljöetik handlar om människans moraliska förhållningssätt till den ickemänskliga naturen.

Han tar ”GMO-fria” popcorn, som säljs i länder där GMO, genetiskt modifierade organismer, tillåts, som exempel.

– Majs är en urgammal kulturväxt som har genmodifierats i årtusenden. Om man inte hade gjort det hade vi inte haft några popcorn i dag, förklarar han.

Per Sandin har forskat i miljöetik sedan 1999 då han skrev sin avhandling om försiktighetsprincipen. Nästa stora fråga för EU-domstolen att ta ställning till är användningen av Crispr-teknik inom kommersiell livsmedelsproduktion.

Försiktighetsprincipen
Tillämpas i den svenska miljöbalken och i alla EU-förordningar och innebär följande: Om osäkerhet råder om huruvida en ny teknik eller politisk åtgärd kan skada miljön eller allmänheten, och vetenskapliga fakta saknas, ska tekniken eller åtgärden betraktas som farlig.

Per Sandin, vad tycker du är den viktigaste frågan inom ditt område just nu?

– Teknikneutralitet. Att förstå att det inte är processerna eller tekniken man ska lagstifta mot, som i fallet med EU:s GMO-lagstiftning. Om EU-lagstiftningen inte hade reglerat utvecklingen av genmodifierade råvaror hade vi i dag haft tillgång till ett kraftfullt verktyg. Men visst, det hade varit viktigt att reglera hur det verktyget skulle användas.

”Biohacking håller på att bli stort”

Du har arbetat med de här frågorna i snart 20 år. Ser du några stora förändringar i debatten?

– Diskussionen om genteknik small till på 90-talet. De första genmodifierade grödorna dök upp och fåret Dolly var på tapeten. Debatten var inte så nyanserad. I dag ser vi en mängd nya tekniker och många olika aktörer. Biohacking håller på att bli stort – en sorts biomedicinsk forskning på gräsrotsnivå där bland annat experiment med DNA förekommer.
–  Nästa steg kommer nog när vi får in en konsumentnytta i debatten. Vi kommer att se en större diversifiering i fråga om vad folk äter; vissa vill ha rawfood, andra har religiösa preferenser, medan ytterligare några väljer mat utifrån djurrättsskäl. Det är här tekniken kommer att hjälpa till.

”Förvånansvärt ofta har de stora tänkarna, som Aristoteles och Platon, redan tänkt i samma banor”

 Är det egentligen något nytt under solen?

– Jodå, utvecklingen går framåt. Men som filosof vet jag att det vi lutar oss tillbaka på är en två tusenårig tradition. Förvånansvärt ofta har de stora tänkarna, som Aristoteles och Platon, redan tänkt i samma banor.

Hur mycket tid får du själv över för tänkande?

– Tänkandet får jag göra i perioder. Inför en ny kurs får jag exempelvis sätta mig ner och fundera några varv.

Blir du inte provocerad av att många tycker till utifrån egna värderingar i frågor som rör biologi och miljö?

– Egentligen inte, så är det nog för alla som har någon form av expertkunskap. Min tanke är att jag ska kunna bidra med vissa insikter och insatser.

Se Per Sandin när han deltar i AGFO talk om genteknik

Det finns fyra sätt att genmodifiera råvaror på:

  1. Traditionell förädling: Metoden har använts av människor i tusentals år. Genom att odla och avla på grödor och djur som bäst fyller människans syften sker en stegvis genetisk förädling.
  2. Mutationsförädling: Människan skyndar på processen genom att tillsätta strålning eller kemikalier till en organism.
  3. Crispr: Människan ändrar befintlig DNA i en organism. Detta är en preciserad och riktad mutation där en viss gen stängs av.
  4. Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): Människan flyttar in en del av en gen i en organism från en besläktad organism för att till exempel öka motståndskraften mot skadeinsekter.

EU säger ja till kommersiell livsmedelsproduktion som använder nummer 1 och nummer 2, men i praktiken är det i princip nej till nummer 4. Endast en genetiskt modifierad majs odlas i EU. Sedan två är tillbaka ligger ett ärende hos EU-domstolen för beslut som gäller nummer 3. Senast i oktober 2018 ska EU-domstolen ha tagit beslut i frågan om huruvida Crispr ska räknas som en mutationsförändring eller en genetisk modifiering.

Läs mer:

Genteknik och mat – hur går det ihop?

Spaning från Crispr-konferensen CrisprCon

Inget nobelpris för Crispr än

CRISPRGMOmiljöetikPer SandinSLU

Linda Linnskog Rudh

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!