Henrik Österlund är en av grundarna av företaget Hencol som har tagit fram ett stalldatorsystem med obemannad vägning av nötdjur.

Intervju

Digitalisering – en scenförändring för nötköttsbönder

Smart våg samlar in data och kan spara pengar för nötköttsföretagare. ”För oss är vågstationen bara en datainsamlare. Det är det vi kan göra med informationen som är spännande och lönsamt för gårdarna”, säger Henrik Österlund på agtechbolaget Hencol.

Henrik Österlund, en av grundarna till företaget Hencol, har tagit fram ett stalldatorsystem med obemannad vägning av nötdjur, som ger bättre beslutsunderlag till lantbrukaren.

Den största utmaningen är att förklara vad den faktiskt kan göra för ett enskilt företag.

– För många är vågen just bara en våg, innan vi beskriver hur informationen som systemet producerar kan användas för att effektivisera produktionen, säger Henrik Österlund.

”Med nästa generationsskifte är en digitaliserad produktion en självklarhet”

– Vår IoT-plattform visar djurens exakta tillväxtkurva, vilket betyder att bonden kan optimera fodret och på så vis gasa eller bromsa tillväxten och även undvika överutfodring. Du ser även om något djur släpar efter i tillväxt. Slakten kan du i stort sett planera på dagen, och samtidigt beräkna vad varje djur kommer att väga vid tillfället. Det blir en helt annan förutsägbarhet i produktionen, vilket sparar mycket pengar, förklarar Henrik Österlund.

”Slippa ovälkomna överraskningar”

Han ser också hur både slakterier och slakttransporter kan kopplas upp mot systemet.

– Om alla parter använde vår plattform skulle även slakterierna kunna planera sina dagar och slippa ovälkomna överraskningar.

Hencol tog redan för några år sedan fram ett stalldatorsystem med obemannad vägning av nötdjur, men verkar enligt Henrik Österlund i en konservativ bransch som ligger långt efter mjölkproducenterna i fråga om digitalisering.

Digitaliserad produktion en självklarhet

– Svensk nötköttsproduktion är svår att komma in i, speciellt när man pratar om digitalisering. Medelåldern bland nötproducenterna är relativt hög och den digitala mognaden låg. Men med nästa generationsskifte är en digitaliserad produktion en självklarhet, tror Henrik Österlund.

Samtidigt förstår han varför det ser ut som det gör. Nötköttsproduktion har historiskt sett haft lägre status än mjölkproduktion. Den binder mycket kapital i varje djur och har många gånger dragits med dålig lönsamhet.

Svenska företag: agtech / foodtech

Hencol är en av 171 innovativa företag som förändrar livsmedelskedjan

– Problemet med den svenska nötköttproduktionen är att den saknar en standardisering och man hittar därför sina egna lösningar ute på gårdarna. Ta till exempel det faktum att vi inte har någon obligatorisk elektronisk märkning, vilket skulle vara lönsamt för hela branschen, säger Henrik Österlund.

Måste ha chip i örat

En grundförutsättning för att kunna använda Hencols automatiska vägning är att varje djur har ett elektroniskt RFID-chip i örat. Det är något som endast några få procent av Sveriges nötdjur har. I Frankrike, Danmark och Norge ser det annorlunda ut, där är elektronisk märkning obligatoriskt.

– Vi måste få till en storskalig, industriell köttproduktion i Sverige, annars har vi inte en chans konkurrensmässigt. Och vi ska dra nytta av digitaliseringen som samtidigt kan ge oss kvalitet. Allt annat blir bara dyrt.

🌱  Prova AGFO weekly – vi tar oss an framtidens matkedja, varje fredag morgon. 👉  Signa upp på här 

Nästa steg är investerare och export

2017 fick Hencol 4,6 miljoner i innovationsstöd inom Landsbygdsprogrammet, vilket innebar att de valde att inte ta in investerare. Idag är läget annorlunda. Företaget ligger ute med en fjärdedel av det totala projektstödet, eftersom handläggningstiden på Jordbruksverket är lång och det drar ut på tiden.

– Vi har fått gå till banken och låna pengar för att kunna betala projektets fakturor. Det är ytterst märkligt att det går till på det här sättet, menar Henrik Österlund.

”De nya lantbrukarna kommer att jobba på ett sätt som vi bara kan drömma om idag”

För att växa företaget kommer Hencol inom kort att börja söka investerare och då är det ”smarta pengar” de söker, dvs inte bara pengar, utan personer med rätt bakgrund och kontakter som kan bidra till att expandera företaget. Dessutom är siktet inställt på den internationella marknaden.

– Vi bygger som bäst en preliminär prioritetslista och Frankrike är intressant, men även Tyskland som generellt har mindre produktionsenheter än Frankrike, men utgör en väldigt stor marknad. Och så har vi förstås hela USA, men där måste vi jobba stat för stat.

Det digitala genombrottet i sikte

Hencol fortsätter samtidigt att bearbeta den svenska marknaden och Henrik Österlund vill tro att det digitala genombrottet är nära – även inom nötköttsproduktionen.

– Framtidens jordbruksutbildningar kommer att lära ut något helt annat än hur man kör traktor. De nya lantbrukarna kommer att jobba på ett sätt som vi bara kan drömma om idag, siar Henrik Österlund.

Hencol AB

Hencol AB har sitt huvudkontor i Grebbestad och omsätter 1,5 miljoner kronor. 2019 firar företaget 10-årsjubileum. Henrik Österlund och hans två kompanjoner Christer Wik och Pia Källqvist tog redan 2008 fram en automatisk våg, dock inte obemannad. 2015 hade de utvecklat den obemannade vågen med tillhörande IoT-plattform och fick Elmia Lantbruk Innovation Award.

Idag köper kunden vågstation och installationen i ett startpaket. Plattformsabonnemanget betalas årsvis, samt en rörlig avgift för varje vägt utgånget djur. Hencol anger att på cirka 200 slaktade djur har systemet betalat sig. Kalkylen avgörs av hur producenten använder systemet genom att exempelvis dra upp djuren till högre vikt innan slakt eller korrigera foderstaten med hjälp av information i systemet.

Svenska företag: agtech / foodtech

Hencol är en av 171 innovativa företag som förändrar livsmedelskedjan

HencolHenrik Österlundnötköttsproduktionstalldatorsystem

Linda Linnskog Rudh

MejlaTwitterFölj på Twitter

Relaterade artiklar

AGFO Weekly

Trendspaning och omvärldsbevakning – varje fredag, helt gratis!