Spisa smakers VD Jonna Hansson, Svegros VD Jerker Norström och Orto Novos grundare Per-Ove Kårfors.

Intervju

EU-besked bakslag för svenska odlare

Det är tre gånger så dyrt att odla grönsaker i Sverige som i övriga Europa. Men Sveriges största ört- och sallatsodlare ger inte upp. I stället sluter de sig samman i en branschorganisation: Sveriges ört- och sallatsodlare.

Det handlar om Hällnäs, Orto Novo, Spisa smaker och Svegro – som egentligen är konkurrenter – men jobbar tillsammans för att få svensken att äta mer svenskodlade örter och sallat, året om.

Samtliga har under många år bedrivit ett målinriktat miljö- och hållbarhetsarbete; all växtnäring cirkuleras i slutna system, de köper grön el och använder endast biologiskt växtskydd. De anpassar bevattning, värme och ljus för att plantorna ska få den bästa kvaliteten och de är dessutom KRAV-certifierade. Så ser det inte ut hos deras europeiska konkurrenter. Trots det köper svenskarna sallad i påse från utlandet.

AGFO pratade med tre av de fyra företagens grundare och VD:ar (vi har sökt Hällnäs utan framgång) om deras kommande utmaningar.

Den nya ekoförordningen, som träder i kraft 1 januari 2021, leder till att sallat i kruka inte längre får kallas ekologisk. Vad innebär det för er och hur kommer ni att agera?

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Det har gjorts betydande investeringar på mer än ett par tiotals miljoner kronor för att anpassa odlingar av kruksallat till regelverket för ekologisk odling. Detta har handlat om ändring av odlingssubstrat och hur vi ger näring. Hur vi kommer att agera diskuterar vi gemensamt, men jag vet att kontakter har tagits med KRAV. Alternativet är  att återgå till konventionellt odlingssätt, som är mera driftsäkert och kräver mindre arbetskostnader och insatsvarukostnader, men som inte efterfrågas med samma kraft.

Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Det innebär att vi på grund av detta beslut inte kan leva upp till konsumenternas krav. Vi ser det som ett politiskt svek mot oss som näringsidkare som värnar om svenskodlat och ekologi. Vi är inte klara över än hur vi rent praktiskt ställer om efter detta beslut utan få återkomma i den frågan.

Jerker Norström, Svegro

– För det första är det väldigt tråkigt att beslutet blev på detta sättet och ett bakslag för den ekologiska utvecklingen i branschen, inte minst mot bakgrund av den liggande livsmedelsstrategin. Vår inställning är att vi kommer att fortsätta odla sallat i kruka på samma sätt som vi gör idag. Dvs med ”ekologiska” förutsättningar och utan konstgödsel, på samma sätt som vi gör med våra övriga örter, som för övrigt får fortsätta kallas ekologiska efter 2021. Det innebär att vi nu har dryga två år på oss att komma på hur vi på ett bra och tydligt sätt kan kommunicera mervärdena till konsumenten med andra ord än ekologiskt.

Hur ska man som svensk ört- och sallatsodlare konkurrera med utländska odlare?

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Det är helt klart en utmaning att förklara vilka mervärden den svenska produkten har jämfört med den utländska. Vi måste trycka på hälso- och miljöfrågan. Ta till exempel rucola som drivs upp på friland i södra Europa och besprutas hårt eftersom den lätt angrips av kålparasiter. I Sydeuropa är dessutom vattenfrågan ett problem, både tillgången och det faktum att näring från odlingarna rinner ut i grundvattnet. I Sverige odlar vi sallat och örter i slutna system i växthus. Våra produkter är premiumprodukter.

Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Produktionskostnaden ute i södra Europa är en tredjedel av den svenska och däri ligger vår största utmaning. Det vi måste göra är att sprida kunskap om det svenska hantverket. Ta rosmarin som exempel; den rosmarin vi kan odla i Sverige i växthus blir inte till de buskar vi ser från södra Europa. Men vår rosmarin är inte besprutad, vilket den importerade varianten är.

Jerker Norström, Svegro

– Det är alltid konsumenten som bestämmer vad han eller hon vill köpa, så det handlar om att informera om våra fördelar. En färsk svensk sallat eller ört som du köper i kruka kan du konsumera till sista bladet så länge den står i krukan, medan importerad påssallad har en mycket kortare hållbarhet. Svinnet riskerar att bli mycket större, eftersom man kanske inte hinner äta upp salladen innan den blivit förstörd.

Från Orto Novos anläggning på Ekerö. Foto: AGFO

Hur kan den gemensamma branschorganisationen hjälpa er?

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Att syssla med odling av kruksallat var en framgångssaga under 80- och 90-talet. Vi behövde inte ens marknadsföra oss. Men under de senaste tio åren har den skurna, importerade sallaten dykt upp på marknaden. Den får bästa platsen i butik medan kruksallaten i värsta fall kan hamna på golvet. Vi upplever alla ett behov av att aktivt förklara skillnaderna för konsumenten och det är onödigt att vi gör det på skilda håll. Här kan vi gå samman eftersom det inte handlar om varumärkesfrågor.

Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Incitamentet från vår sida har varit att höja den svenska växthusodlingens värde. Vi känner också av konkurrensen utifrån och vill förmedla kunskap. Eftersom vi finns i flera länder runtom i Europa är vårt mål att man ska odla i landet för landet.

Jerker Norström, Svegro

– Många konsumenter reflekterar inte alltid över vad de köper och därför vill vi öka medvetenheten runt svensk ört- och sallatsodling. Vi förser Sverige med svenska, ekologiska, färska produkter året runt, och det vill vi berätta om.

Hur ser ni på att det kommer fler stadsodlingar inomhus?

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Stadsodling som sociala projekt är bra, men när det handlar om att förse vår befolkning med livsmedel ser jag ingen poäng. I stan behövs lokalerna till annat. Eftersom vi är ekocertifierade måste vi använda organiskt gödsel, och vi har faktiskt tittat lite på akvaponik, där näringen kommer från fiskodling. Så vi hänger med och följer utvecklingen för att kanske så småningom anpassa våra metoder till ny teknik.

Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Vi väljer att inte se det som en konkurrens. Att odla i stor volym med exempelvis hydroponi är svårt, men jag stänger inga dörrar.

Jerker Norström, Svegro

– Vi tycker att det är positivt eftersom det riktar strålkastaren mot vår bransch. Vi ser hur stadsodlare också ställer krav på beslutsfattare och utveckling av tekniska lösningar, och vi bevakar utvecklingen med stort intresse. Just nu spelar vi på lite olika spelplaner och vårt fokus är att optimera produktion där vi är, för att kunna möta upp de stora volymer som svenska konsumenter önskar. Vi levererar i genomsnitt nästan 100 000 krukor per dag.

År 2030 ska alla plastförpackningar vara borta hos de större dagligvaruhandlarna. Hur resonerar ni? 

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Personligen har jag inte så mycket emot plast, när den cirkuleras. Annat är det när den hamnar i natur och vatten. Att framställa alternativ är oerhört energikrävande, så än så länge är alternativen ofta sämre än plasten. Men självklart jobbar vi på att ta fram alternativ.

Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Vi har en innovationsavdelning som jobbar med förpackningarna och vi har påbörjat ett samarbete med Gaja. De levererar bland annat klimatsmarta plastpåsar till ICA.

Jerker Norström, Svegro

– Vi har en dialog med bolagen som tillverkar plasttråg, krukor och påsar. I det korta perspektivet har vi bett dem ta fram tunnare alternativ så att vi kan dra ner den totala plaståtgången. Det är ett steg i rätt riktning medan vi utvecklar plastfria förpackningar. När det gäller krukan vi odlar i måste den klara ungefär åtta veckor i ständig fukt utan att falla sönder – det är inte enkelt. Just nu har vi flera pågående tester med olika materialtyper och lösningar. Den senaste nyheten är en pappersförpackning istället för plast runt basilika och koriander, som vi kommer att testa i sommar. Något vi också har insett under resans gång är att samhällsstrukturen många gånger inte hänger med. Det blev tydligt när vi blev varse att återvinningsanläggningarnas optiska läsare inte kan urskilja svart plast till plaståtervinning. Svart plast går således till förbränning. Därför tittar vi nu på att ta fram förpackningar i annan färg än svart.

Vilken är er största kostnadspost?

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Vi gör av med extremt lite energi men trots det är den största kostnaden för oss investering i den senaste tekniken. Just nu handlar det om LED-belysning.

 Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Det absolut största utmaningen vi har är kostnaden för arbetskraft i Sverige. Den siffran jobbar vi hela tiden med. Men att inte finnas i Sverige är otänkbart, det är här vi har vårt hjärta.

Jerker Norström, Svegro

– I vår bransch är prognostiseringen klurig. Vi sår ca 8 veckor i förväg och sedan kan vi inte stoppa odlingen, det bara växer. Om solen skiner köper folk örter och sallat som aldrig förr, men vid dåligt väder får vi lätt ett överskott. Det överskottet måste vi hitta andra lösningar för. Att låta en fullt gången kruka gå till återbruk ser vi som ett misslyckande. Därför tittar vi på möjligheter att exempelvis skära sallaten och leverera till andra kanaler, till exempel lunchrestauranger, och för örter kan vi förlänga hållbarheten genom att hacka och frysa in den. Det är ett utmanande mål, men drivkraften i att få ner svinnet till ett minimum är väldigt starkt.

Vilken fråga är viktigast för er framöver?

Per-Ove Kårfors, Orto Novo

– Lagstiftningen inom ekologisk produktion. I Sverige lärde vi oss att odla ekologiskt för länge sedan. Men i och med EU:s nya regler som anger att ekologiskt odlade produkter måste ha markkontakt kan vi bli tvungna att kasta det över bord. Ska vi behöva börja odla konventionellt igen?

Jonna Hansson, Spisa Smaker

– Att jobba för att man ska odla i landet för just det landet. Insikten om vegetarisk kost ökar, grönsaker är en jätteindustri och folk eftersöker den svenska flaggan. För oss gäller det att hänga med.

Jerker Norström, Svegro

– Att fortsätta utveckla vår verksamhet så att vi tar vara på det naturen erbjuder, gällande sol, vatten och torv. Om vi lyckas med detta så får vi per definition en mer effektiv verksamhet, vilket gör att vi skapar bättre lönsamhet och kan utvecklas vidare. Ett win win-förhållande mellan våra drivkrafter och att använda naturens resurser på ett ansvarsfullt sätt.

Fakta

Orto Novo
Storlek: 26 000 kvm växthus
Historia: Bolaget bildades 1988 av Vanna och Per-Ove Kårfors som till en början odlade på friland. 1991 gick de över till växthusodling i Nyckelby, Ekerö utanför Stockholm.
Omsättning: 66 miljoner kronor.
Antal anställda: cirka 50 stycken

Spisa smaker AB
Storlek: Spisa finns i Sverige, England, Polen, Tjeckien, Portugal och snart även i Spanien, med totalt 50 000 kvm växthus.
Historia: Spisa startades 1995 i Belgien av agronomen Ulf Jonsson. Huvudkontoret har dock alltid legat i Påarp i Sverige.
Omsättning: 153 miljoner kronor (Moderbolag är Spisa Holding AB)
Antal anställda: 172

Svegro
Storlek: 55 000 kvm växthus
Historia: Företaget startades 1960, men 1972 började Ingegerd och Thore Norman själva odla grönsaker på Thorslunda Gård på Ekerö utanför Stockholm.
Omsättning: 286 miljoner kronor.
Antal anställda: 91

Foto: AGFO

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly med spaning, nyheter och global kalender – varje fredag direkt till din inbox, signa upp gratis här

Läs mer

Paradigmskifte för svensk odling?

Intervju med Ljusgårda: Kläckte idén i bastun – nu satsar de på 1000 ton om året 

Stadsodling – så bör den utvecklas

Infarm: De utmanar traditionellt jordbruk

Så inreder du med hydroponik

Plantagon: Från 22:a våningen till källaren

Intervju med Grönska: ”Odlar i en nedlagd värmecentral”

Intervju med Urban Oasis: ”Vi ska bli störst i Norden”

HällnäsOrto NovoÖrtodlingSalladsodlingSpisa smakerSvegro

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!