Professor Beatrix Alsanius listar för- och nackdelar med nya odlingssystem. Foto: Istock

Intervju

Stadsodling – så bör den utvecklas

Vertikalodling, hydroponisk odling och akvaponi är tre system som är populära inom stadsodling. AGFO tog hjälp av professor Beatrix Alsanius vid Sveriges Lantbruksuniversitet för att lista för- och nackdelar, och vad som är viktigt framåt för respektive odlingssystem.

Vertikalodling

Så funkar det: Inomhusodling, ofta hydroponisk odling med LED-ljus, i hyllsystem. För att det på riktigt ska vara en vertikal odling måste vattenflödet och näringslösningen gå uppifrån och ner. Exempelvis har köpcentrat Emporia i Malmö växter från golv till tak där vattnet och näringslösning rör sig uppifrån och ner.

Fördelar:

Mycket odling på liten yta

Platsoberoende

Året om-odling

Nackdelar:

I behov av artificiell belysning

Arbetskraftsintensiv – går att byta ut med tekniska lösningar, men då krävs lönsamhet för att göra investeringen

Viktigt framåt:

Diversifiering blir viktigt.

– Det gäller att tänka i nya banor; vad kan man odla som ger högre lönsamhet än basilika och huvudsallat för att kompensera för kostnader som avancerade tekniksystem plus mark- och energikostnader, enligt Beatrix Alsanius.

Hydroponisk odling

Foto: Thomas Kolbein Bjørk Olsen

Så funkar det: Odling inomhus, i vatten, utan jord med eller utan odlingssubstrat. Utöver vatten behövs också värme, ljus och växtnäring. Lämpar sig framför alla slags växter. Nytt nu är att man försöker göra det i liten skala i hemmet. Odling i hydroponiska system utvecklades på 1920-talet och fick ett uppsving på 1960-talet. En stor del av den svenska växthusproduktionen sker i hydroponiska system och tulpanodlingen går över mer och mer till odling utan substrat. 

Fördelar:

Platsoberoende och yteffektiv

Vattensnål och spar näring vid återanvändning av dräneringssystemet (slutet system)

Producerar när marknaden vill ha

Växtföljdssjukdomar undviks jämfört med odling i jord

Nackdelar:

Energiåtgång

Passar grönsaker med kort tid från sådd till skörd. Längre kulturer behöver extra näring

Arbetskraftsintensiv – går att byta ut med tekniska lösningar, men då krävs lönsamhet.

Svensk och europeisk lagstiftning accepterar inte hydroponisk odling som ekologisk odling.

Viktigt framåt:

För att lyckas som entreprenör så att man kan leva på hydroponisk odling krävs stor kunskap.

Potentialen för hydroponisk odling i staden är inte fullt utvecklad än, det går att optimera systemet mer för att få rätt balans mellan vatten och växtnäring och vad man får ut i biomassa, enligt Beatrix Alsanius.

I dag används främst syntetiska gödselmedel. Ett utvecklingsarbete för att använda organiska gödselmedel har påbörjats, men är inte färdigt. 

Vanligt missförstånd:

Det finns en fördom om att hydroponiska system är sterila. Men liksom andra odlingsformer är systemet rikt på mikroorganismer. Mikroorganismer går inte att undvika, men det vill man heller inte efter det fyller en positiv funktion för växten.

Akvaponisk odling

Så funkar det: Har en tusenårig historia. Akvaponisk odling kombinerar fiskodling med växtodling. Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas till en odling där växterna tar upp näringen, som sedan återanvänds i fiskodlingen.

Fördelar:

Producerar både animaliskt protein plus grönsaker.

Producerar grönsaker rika på fiber, mineraler och bioaktiva ämnen

Kretsloppsodling

Nackdelar:

Energiåtgång

Underhåll och införskaffande av utrustning kan vara kostsam

Risk för fisksjukdomar

Arbetskraftsintensiv – det går att byta ut med tekniska lösningar, men då krävs lönsamhet

Växten och fiskens krav är olika och måste tas hänsyn till genom systemdesign. Går att lösa teknologiskt, men kostar i energi.

Viktigt framåt:

Utvecklingsbehovet för att optimera inom akvaponik är större än inom hydroponiska system, enligt Beatrix Alsanius.

Exempelvis behöver växter extragödslas utöver näringen från fisken. Ofta hamnar växtens behov kommer i andra hand.

– Ofta tänker man att akvaponik är ett stort kretslopp mellan fisk, biofilter och en växtbädd och sedan tillbaka till växten. Men det behöver inte vara det mest bästa sättet att se på det. Det blir ett mer optimalt system om man ser det som ett fiskkretslopp och ett växtkretslopp. Och att växterna matas med fiskarnas rester, spetsade med extranäring, men där dräneringsvattnet stannar i växtkretsloppet och inte skickas tillbaka till fisktanken, säger Beatrix Alsanius.

Källa: Beatrix Alsanius, Statens Lantbruksuniversitet, LRF Trädgård, Svenskt Vattenbruk.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Läs också


🌿🏢 Tema: Stadsnära inomhusodling 

akvaponikhydroponisk odlinginomhusodling

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!