Foto: Istock

Intervju

Paradigmskifte för svensk odling?

Det råder en hype kring stadsnära inomhusodlingar. Men höga kostnader gör att även jättarna kämpar för att få det att gå runt. Så vad krävs för lönsamhet, och vad blir viktigt framåt?

Intresset för nya sätt att odla inne i städer ökar. I en ny Novus-undersökning tror var femte svensk att de kommer att möta en stadsbonde i butiken år 2030. Förra årets i särklass största investering inom agtech gick till Plenty som sysslar med vertikalodling och då tog in 230 miljoner dollar.

Men det är inte en dans på rosor att få kalkylen att gå ihop. För att bli mer effektiva behöver odlingssystemen optimeras. Markpriserna i städer, elkostnader och arbetskraft kostar. Bladgrönsaker och örter inbringar inte de stora pengarna.

Där behöver man tänka i nya banor på vad man odlar, menar Beatrix Alsanius som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och forskar om växthusodling, hydroponiska odlingssystem och urban odling.

– Det som kan löna sig är den typen av produkter som har högt värde och kort hållbarhet. Givet att man också skaffar de rätta förutsättningarna som kylning exempelvis, säger Beatrix Alsanius.

Beatrix Alsanius, professor vid SLU. Foto: Karl-Johan Bergstrand

Diversifiering viktigt

Odling i staden utesluter inte produktion på landsbygden. Men om vi bortser från den här, vad krävs för att skala upp en stadsodling och föda fler via den? Enligt Beatrix Alsanius är det många faktorer som spelar in.

– Diversifiering är jätteviktig. Att man odlar det som inte annars skulle odlas och som inte har ett högre pris än det som transporteras in till staden. Men även om odlingen sker i staden så måste förnödenheterna transporteras in, säger Beatrix Alsanius.

Nämnda vertikalodlingsföretaget Plenty sade nyligen i en intervju att de ville ta del av jordbruksstöden för att få ihop kalkylen. Infarm har löst energikostnaden genom att låta butiken där systemet finns stå för notan.

Även fans av teknologin är tveksamma på om man kan slå traditionell växthusodling.

– Vertikalodling är för många investerare ett ”om” eller ”kanske” snarare än ett ”när”, sade  Yoachim Haynes på marknadsundersökningsföretaget Cleantech Group nyligen i en intervju.

En av Infarms anläggningar i en butik i Berlin. Foto: Thomas Kolbein Bjørk Olsen

 

Växthus- och inomhusodlade grönsaker har högre klimatpåverkan än frilandsodlade på grund av att det används el och värme. Uppvärmningssystemet och hur elen produceras är en avgörande faktor för hur klimatsmart odlingen kan bli.

– Men man ska inte se ett växthus som enbart energislukare, det kan också bidra till att producera energi. En stadsodling med ett växthus på ett tak kan ta tillvara på den energi som samlas upp för att sedan t.ex. värma upp bostadshuset, säger Beatrix Alsanius.

👉 Vill du ha vårt nyhetsbrev till din mejl varje fredag? Signa upp på AGFO weekly – gratis

”Behövs snäva kretslopp”

Enligt FN kommer 70 procent av alla människor inom trettio år att leva inne i städer. Det får konsekvenser för hur städer byggs om det även ska produceras mat där. Det ställer krav på distributionssystem inom och till städerna. Liksom tillgängligheten på livsmedel och att det finns ett kretsloppstänk, menar Beatrix Alsanius.

– Det behövs snäva kretslopp i ett hållbart samhälle men det finns inga genvägar. Ibland hör man att avloppsvattnet tack vare sin höga näring är idealiskt för att odla växter i staden. Har folk glömt att vi har haft pest och kolera? Allt går men rätt förkunskap och rätt teknologi krävs.

Paradigmskifte för matproduktionen?

Japan och Israel är föregångsländer gällande högteknologiska lösningar. I Israel används mycket sensor- och robotteknik i all typ av inomhusodling. Kärnkraftsolyckan i Japan gjorde marken i de mest utsatta områdena obrukbar vilket har tvingat fram en helomställning till högteknologiska växthus med robotar. 

– Framtidens matproduktion av frukt och grönt kan se annorlunda ut jämfört med i dag i Sverige. Frågan är hur vi vill att våra livsmedel ska produceras och vilka krav vi har. Vi kanske befinner oss i ett paradigmskifte för hur vi ska producera livsmedel i Sverige, säger Beatrix Alsanius retoriskt.

Vertikalodling, hydroponisk odling och akvaponi är tre system som är vanligt inom stadsodling. Här är för- och nackdelar och vad som är viktigt framåt för respektive odlingssystem!

LÄS OCKSÅ:

Infarm: De utmanar traditionellt jordbruk

Gröna Gårdar: Så ska regenerativt jordbruk utvecklas i Sverige

akvaponikhydroponisk odlingSLUvertikalodling

Frida Jonson

Grundare och innehållsansvarig AGFO. Lantbruksjournalist.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!