Märta Jansdotter förespråkar regenerativt jordbruk. Foto: AGFO

Intervju

”Vi har inte riktigt förstått hur vi ska maximera fotosyntesen”

Märta Jansdotters är VD på Gröna gårdar och är en av förespråkarna för regenerativt jordbruk.

I en tid då kor ofta omtalas som metangasläckande miljöbovar, är det lite befriande att lyssna till Märtha Jansdotter när hon förklarar hur viktiga de är för jorden vi odlar.

– Vi har inte riktigt förstått hur vi ska maximera fotosyntesen i odlingslandskapet. Det finns ingen exakt siffra, men uppskattningsvis utnyttjar vi inte ens halva potentialen.

Märta Jansdotter menar att användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel tar död på jorden och att dagens jordbrukare är fostrade in i ett industriellt tänk. I och med det har man förlorat kunskapen om jordens biologi.

Säger nej till golfbanebetning

En föregångare i sammanhanget regenerativt jordbruk är bonden Gabe Brown i North Dakota. Han tillför ingen annan näring till sin jord än den som korna tillför med sin avföring. Hans jord innehåller fyra gånger mer kol och tio gånger mer näringsämnen än grannarnas jord. Märta Jansdotter beskriver hur det fungerar i praktiken på hennes gård.

– Många lantbrukare låter sina djur ”golfbanebeta”. De får beta på samma ställe under flera veckor innan man flyttar dem. Våra djur får beta i högst 1-3 dagar innan de flyttas. Då ser marken ut som ett slagfält, fullt av komockor. Efter 20-60 dagars vila, då gräset har fått växa och fotosyntesen gjort sitt, är det dags för djuren att åter få beta marken. Det handlar om att få en så lång period som möjligt då inlagring av energi sker i marken.

Utedrift utnyttjas inte som den borde

Hon menar också att vi borde utnyttja utedrift på ett helt annat sätt än vi gör i Sverige.

– Djuren skulle, med en bättre betesdrift, kunna gå ute minst två månader längre om året, vilket skulle medföra att man höll igång fotosyntesförloppet mycket bättre. Vi har dessutom räknat på det, och det kostar oss 20 kronor mer per dag och djur att ha dem inne. Med flera hundra djur blir det mycket pengar. Däremot är det mer jobb med att göra dagliga flytter och ibland stödutfodra.

”Börjar vi alla förstå hur vårt agerande hänger ihop med kretsloppet kan vi få till en förändring”

Försvåra för de som inte anstränger sig

Märta ingår i Nordiskt nätverk för regenerativt jordbruk där det finns eldsjälar som bland annat anordnar betesdriftskurser. I nätverket är man överens om att både konsumenter och producenter måste ta sitt ansvar.

– Börjar vi alla förstå hur vårt agerande hänger ihop med kretsloppet kan vi få till en förändring. Första steget är förståelse och andra steget en vilja att söka kunskap och förändra. Det gäller att nå fram på ett djupare plan.

Just nu funderar hon och kollegorna inom regenerativt jordbrukande över hur man ska kunna kvantifiera det hela. Handlar det kanske om en certifiering, likt KRAV-certifieringen? Märta Jansdotter tvekar:

– Jag gillar egentligen inte certifieringar. Varför ska vi som gör stora ansträngningar för att göra en förändring certifiera oss? Det borde vara tvärtom. Man borde försvåra för dem som inte anstränger sig.

Hon menar att det är absurt att köttet som hon producerar är dyrare.

– Om de som har konventionell djurhållning och odling fick betala vad det egentligen kostar mänskligheten i form av näringsläckage och antibiotikaresistens – då skulle inte deras produkter vara så billiga längre.

Regenerativt jordbruk

Inom det regenerativa jordbruket är jordbrukarens kunskap om hur man ökar fotosyntesen och cellandningen i ekosystemet avgörande. Genom att låta idisslande betesdjur tillföra gödsel till marken byggs matjord och biologisk mångfald upp, samtidigt som djuren förvandlar vallfoderväxter till näring i form av kött och mjölk. De som bedriver regenerativt jordbruk anser att vi på så vis kan skapa jordar med mycket högre avkastning, vilket i sin tur ger en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

Gröna gårdar
Gröna gårdar startade sin verksamhet 2001. I dag är 40 gårdar (alla KRAV-certifierade) anslutna till deras nätverk och de levererar till butiker, storkök och restauranger. Deras kött finns bland annat på menyn hos prestigefulla restauranger som AG i Stockholm. Gröna gårdar har även en e-handelslösning.

Efterhand som försäljningen ökar kan de lägga till fler gårdar, men  försäljningen är den trånga sektorn: På ett djur får man ut 4 kilo oxfilé och 100 kilo färs, så det gäller att få hela djuret sålt. Det är med andra ord mycket jobb med att styra volymerna och det görs genom kundmixen, men även via e-handeln.

Här kan du även titta på ett TED talk med Märtha Jansdotter:

Läs även

Planetens resurser krymper samtidigt som vi äter för mycket

Spirande optimism bland entreprenörerna

fotosyntesGröna gårdarMärta Jansdotterregenerativt jordbruk

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!