13 april 2018

Omvärld

Förpackningar för framtiden

AGFO listar förpacknings- och materialinnovationer som vi lär se mer av i framtiden.

Varje år slänger hushållen i Sverige 4,2 miljoner ton sopor. I Sverige är vi duktiga på att återvinna (se länkar till statistik längre ner), men vi kan bli bättre.  De svenska dagligvaruhandelsaktörerna har gemensamt kommit överens om att 2030 ska den fossila råvaran i plastförpackningarna bytas ut till fossilfri eller återvunnen råvara. Och Europaparlamentets nya lag förbjuder plastprodukter för engångsbruk i EU från och med 2021. I Sverige jobbar till exempel forskningsprogrammet Steps med att utveckla plaster som är baserade på bioråvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi.

Förpackning gjord på fiskrens och alger

Marina Tex är ett alternativ till plast av fiskskinn, ben och lokalproducerade alger. Det har utvecklats av en brittisk student. Plasten kan också komposteras, istället för återvinnas på en särskild anläggning.

Osynliga streckkoder

Problemet med att sortera vår skräp kan komma att underlättas av osynliga streckkoder. Tekniken testas nu i ett pilotprojekt där stora varumärken, som Procter & Gamble, Nestle och PepsiCo, ingår.

Kruka av återvunnen plast

Ört- och sallatsodlaren Svegro har utvecklat gröna förpackningar av återvunnen plast – vilket minskar plastanvändningen med 70 ton.

Ölflaska i papper

Under C40-mötet 2019 i Köpenhamn presenterade Carlsberg nya prototyper av ”Green Fibre Bottle”, världens första pappersflaska för öl. Flaskan består huvudsakligen av träfibrer där insidan är täckt av ett tunt lager återvunnen plast. Siktet är nu inställt på att utveckla en flaska som är helt biobaserad.

Växtbaserad kartong

Tetra Pak har lanserat Tetra Flex, en dryckeskartong av växtbaserade material. Bioplasterna i kartongen kommer från sockerrör.

Återvunnet papper blir flaska

Carlsberg och Billerud arbetar som bäst på att ta fram världens första 100 procent återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara pappersflaska för kolsyrade drycker. Förhoppningen är att kunna skala upp och nå en betydande produktion inom några år.

Återvunnen plast

I januari 2020 börjar Coca-Cola Sverige att ställa om sin produktion till enbart återvunnen plast i samtliga PET-flaskor. Förändringen innebär en minskad användning av nytillverkad plast med cirka 3 500 ton per år.

Sugrör av vass

Svenska Raws gör sugrör på svensk vass. Sugrören är värmetåliga och kan rengöras i diskmaskinen.

Sugrör och muggar av sjögräs 

Loliware använder sig av sjögräs för att skapa muggar och sugrör som kan ätas upp eller brytas ner i naturen på endast 60 dagar. Deras teknik, Loliware Edible Tech, är världens första certifierat ätbara bioplast. Sugrören kallas för Lolistraws och de hålls intakta i din dryck i upp till 24 timmar och kan förvaras i ditt skafferi i upp till två år.

Pappersbägaren tillverkad av växter

En 100 procent nedbrytbar pappersbägaren tillverkad av växter – det är vad finska Huhtamaki har lanserat med sin produkt Future Smart. Både kalla och varma drycker fungerar i bägaren.

Med svampen som hjälte

Plastpåse av kassava

Företaget Avani har tagit fram en påse gjord på bland annat kassava. Slängs påsen i naturen bryts den ned på 90 dagar och kan även ätas av djur.

Tallrikar av löv

Svenska företaget Leafymade producerar engångstallrikarna gjorda på enbart torkade löv. Tallrikarna komposteras snabbt efter användning.

Odlade engångsmuggar

Kaffe serverat i en helt organisk kopp. Det är New York-baserade designstudion Crème Designs vision. Företaget har skapat en prototyp av kalebass som har odlats fram i en form. De färdiga kopparna är helt organiska och biologiskt nedbrytbara. 

Dryckesförpackning helt av träråvara

Dryckesförpackningar av papper har funnits länge. Däremot har vätskebarriären tidigare alltid tillverkats av plast eller metallfolie. Nu har det finska skogsbolaget UPM tillsammans med förpackningstillverkaren Elopak och kemiföretaget Dow lyckats tillverka en vätskebarriär av träråvara.

Se på vatten på ett nytt sätt 

Danska Retap tror att det allra bästa sättet att släcka törsten på är att dricka kranvatten ur flaskor och bägare som kan användas om och om igen. De har därför utvecklat förpackningar för just detta, men också smaksättare som kan tillsättas för att göra det lite roligare att dricka kranvatten.

Ätbar mjölkproteinfilm

Redan 2002 började Dr. Peggy Tomasula och hennes team på USDA-ARS (amerikanska jordbruksdepartementets forskningsavdelning) undersöka möjligheten att framställa en tunn men stark ”film” av kasein, huvudbeståndsdelen i mjölkprotein.

Den ätbara mjölkproteinfilmen skulle användas som förpackningsmaterial till livsmedel. Under 2016 lyckades teamet ta fram en fungerande kaseinfilm. I och med att den stänger ute syre på ett effektivt sätt förlängs livsmedlets hållbarhet, vilket också kan bidra till att minska matsvinnet. Däremot släpper filmen igenom vatten lättare än en plastfilm gör, vilket betyder att ytterförpackningen måste bestå av ett annat förpackningsmaterial.

Krabbskal blir flexibel film

Är flexibel film gjord av krabbskal och trädfibrer framtiden för livsmedelsförpackning? Forskare vid Georgia Institute of Technology utvecklar filmen med liknande egenskaper som hos plastförpackningar. Materialet är starkt, transparent och komposterbart.

Vattenbubbla istället för flaska

Skipping Rocks Lab är ett ungt förpackningsföretag i London. De tillverkar förpackningar av tång och vill att man ska kunna äta upp förpackningen som man köper sitt vatten i, istället för att de ska smältas ner eller hamna i världshavet. Deras produkt Ooho är en sorts vattenbubbla som är tillverkad av tång. Den bryts ner lika fort som en frukt och kan smaksättas och färgas. Skipping Rocks Lab har också börjat testa ätbara såsförpackningar som även dom görs av tång.

Spårningsbara takeaway-muggar

Londonbaserade företaget Cupclub har hittat en Internet of Things-lösning för återanvändning av takeaway-muggar. De tillhandahåller spårningsbara muggar till caféer på större campusanläggningar och liknande.

Kunden slänger sin använda kaffemugg i speciella återvinningsbehållare som finns runtomkring på området. Muggarna tvättas och distribueras tillbaka till caféet. I förlängningen ser Cupclub att pantsystemet ska användas för fler typer av förpackningar och spår att man i framtiden kommer att bygga städer med återanvändning i åtanke från start.

Tallrikar av vetekli

Det svenska företaget Carumed, som i huvudsak säljer medicintekniska produkter, marknadsför engångsartiklar (tallrik, skål och bestick) tillverkade av vetekli – restprodukten vid tillverkning av mjöl. De är tillverkade med hjälp av hög värme, högt tryck och ytterst lite vatten, helt utan kemikalier och artificiella tillsatser. Engångsartiklarna är 100 procent komposterbara och biologiskt nedbrytbara inom 30 dagar. Vid kontakt med vätska påbörjas upplösning redan efter 30 minuter.

Mineraler ersätter plast

Schweiziska företaget Greenlina har nu en återförsäljare i Sverige. Företaget tillverkar biologiskt nedbrytbara plastpåsar, förpackningar och plastfolie. Materialet består av mineralkomposit istället för majs eller sojabönor, vilket är det vanligaste.

Ingen mer plast runt ensilagebalarna

Foto: TFZ

Tyska forskare har utvecklat en metod för att täcka ensilage med hjälp av en spruta. Materialet kan sedan både ätas av korna och rötas i en biogasanläggning. Sannolikt behövs det ett par år till för att utveckla utrustningen och för storskaliga tester, säger forskarna till ATL.

Växtbaserat material blir till bestick och påsar

Svenska företaget GAIA har utvecklat biomaterialet Biodolomer. Det är ett biologiskt nedbrytbart material, till stor del tillverkat av växter, som kan användas i existerande produktionsanläggningar. Det produceras som pellets och kan sedan blir till filmmaterial, flaskor, engångsartiklar och beläggningsmaterial. En påse som är tillverkad av Biodolomer bryts ner på 60 dagar i en industriell kompost.

Klistermärke berättar om mjölken gått ut

Innovationsbolaget Mimica har tagit fram Mimica touch, en klisterlapp av gelatin som klistras på matvaruförpackningar. Gelatinet reagerar på temperaturförändringar i livsmedlet och om varans kyl- eller fryskedja har brutits vid leverans, eller om varan börjar bli för gammal uppstår knölar i klistermärkets gelatinyta.

Varje livsmedelsprodukt har sin egen kalibrering. Företagets grundare Solveiga Pakštaitė fick idén när det gick upp för henne hur svårt synskadade har att avgöra om maten de köpt har gått ut, vilket betyder att många av dem undviker att köpa färsk mat.

Handlare i England välkomnar uppfinningen eftersom de är väl medvetna om att mattransporter, kylar och frysar inte alltid håller måttet. Någon gång under hösten 2018 kommer Mimica touch att nå de brittiska livsmedelshyllorna. Arla Foods i Danmark kommer likaså börja använda produkten på mejerivaror.

Förpackning varnar för dålig mat

Nu kommer appen som talar om för dig när det är dags att slänga mat som har blivit dålig. Lägg maten i en viss förpackning eller sätt en sensor på lådan så meddelar Ovie Smarterware när maten förmodligen har blivit dåligt.

Äggskal som förpackningsmaterial

Bioplast blandat med krossat äggskal i nanostorlek har visat sig bli ett utmärkt förpackningsmaterial för livsmedel och konsumentvaror. Det är amerikanska forskare vid universitetet i Alabama som har lyckats ta fram materialet som dessutom är komposterbart och biologiskt nedbrytbart.

”Läder”av rester från ananasodlingar 

Dr. Carmen Hijosa spenderade sju år med att utveckla Piñatex – ett material som görs på fiber från ananasblad. Hijosa jobbade tidigare med export av läder och chockades av den storskaliga läderindustrins miljöpåverkan och bestämde sig för att hitta ett alternativ. Idag används Piñatex till såväl skor och väskor som möbler.

Kläder av rester från skörden

Framtidens hållbara mode görs av rester som blir kvar på åkern efter skörd, menar Crop A Porter. De gör textilier av fibrer från svinn vid lin-, sockerrör- och ananasproduktion. Något som ger en extra inkomst för lantbrukaren.

Kassar av gamla hotellakan

Varje år kasseras cirka 200 ton underlakan och påslakan från svenska hotell. De hinner tvättas 150-200 gånger innan de slängs. Entreprenörerna Josephine Alhanko och Pia Walter startade företaget Reused Remade som gör matkassar av återanvända hotellakan.

Tyget skickas tvättat och manglat till Litauen där de sys upp till kassar.  Josephine Alhanko och Pia Walter har planer på att utforma ett retursystem för påsarna.

Läder av äppelrester

I januari 2018 hölls innovationstävlingen Greater CPH Food Hack i Kristianstad. Uppgiften var att ta fram koncept för hur vi kan producera, distribuera och konsumera mat på ett mer hållbart sätt.

Laget The Apple Girl tog hem förstapriset med sitt material gjort av restprodukten som blir över då man pressar juice av äpplen. Det läderartade materialet är helt biologisk nedbrytningsbart kan användas som förpackningsmaterial, väskor och liknande.

läs mer

Framtidens förpackningar är uppkopplade

Därför investerar de i matsvinn

Här finns statistik kring hur mycket vi slänger och hur mycket vi återvinner

SCB-statistik

 

AGFO:s Lovisa Madås pratar bland annat om framtidens förpackningar under Forum för bioekonomi 2019:

förpackningar