Rikard Landberg. Foto: Martina Butorac, Chalmers

Intervju

Han söker svaret på den stora matfrågan

Individualiserad kost är en kost som är anpassad efter just dig, alltså innehåller näringsämnen och råvaror som just du behöver för att främja din hälsa. Men det kan också vara en kost som är anpassad efter en grupp individer som har något gemensamt. AGFO fick ett snack med Rikard Landberg, professor och avdelningschef vid Livsmedelsvetenskap, Chalmers, om varför detta är en så het potatis.

– Alla människor får inte samma effekt av en kostbehandling. Som exempel på detta kan nämnas kostfibern beta-glukan i havre, som vissa får en stor kolesterolsänkning av och andra nästan ingen sänkning alls. Varför är det så?

Just den frågan är något Rikard Landbergs grupp försöker ta reda på. De menar att svaret går att få med hjälp av metabolomik. Det är en teknik som ger en ögonblicksbild av vilka ämnen som finns i blodet som ett resultat av vilka gener som är påkopplade just då, vad mikroorganismerna i tarmen har för sig och vilken mat vi ätit.

Idén med forskningen är att man kan få ut mer effekt av maten om det går att utforma mer individ- eller gruppanpassade kostråd.

Tidigare fokus på genetik

Han berättar att det tidigare har varit mest fokus på genetik. Men det har visat sig svårt att förklara skillnader bara utifrån vilka gener vi har. Detta beror delvis på att miljöfaktorer också har en stor betydelse. Därför är metabolomik intressant, eftersom den tekniken tar hänsyn till samspelet mellan gener, miljö och tarmbakterier.

En spännande fråga är så klart vad den här forskningen ska leda till i framtiden. Man kan tänka sig att livsmedelsbolag börjar producera livsmedel som ska passa den individuella kosten. Tänk dig en sorts bröd för dig som tillhör grupp 1 och en annan för dig som tillhör grupp 2. Men Rikard Landberg tror mer på att kostråden kommer att vara kopplade till den vanliga livsmedelsmarknaden.

– Tillhör du den här gruppen så bör du äta mer av det här, men mindre av det där.

Men innan vi kommer dit behövs stora studier på människor för att se om man verkligen får bättre hälsoeffekter av individualiserad kost än allmänt hälsosam mat.

Kostråd efter avföringsprov

Att sådana studier inte är gjorda ännu har inte hindrat marknaden från att ta stora kliv framåt. Redan idag finns det gott om företag som säger sig kunna individanpassa sina kostråd utifrån analyser av blodtest, muntopsningar, saliv och avföringsprov. De finns framför allt i USA, men det finns också ett fåtal start-ups i Sverige. Finns det något som fungerar?

– Inga av dessa olika metoder har utvärderats mot generella råd, så ingen kan säga om de fungerar bättre eller inte, säger Rikard Landberg.

– Däremot ser jag att den här typen av kostråd och liknande kan vara viktig för motivationen och de utgår oftast från de allmänna kostråden med mindre socker, mer frukt och grönt och så vidare, fortsätter han.

Ser du något negativt med att forska på vilken kost som den ena kan äta och få hälsovinster av, men inte den andra?

– Nej, jag ser det inte som ett problem att vi får bättre verktyg för att hjälpa människor till bättre hälsa inom vare sig sjukvård, försäkringsbranschen eller något annat. Men självklart behöver vi vara vaksamma så att vi inte gör fel. Forskning kring attityder och etiska aspekter på detta behövs också, säger Rikard Landberg.

Kan det bli problematiskt när en livsmedelsproducent också äger ett verktyg för att ge sina konsumenter individanpassade kostråd, och kan diktera vad som är hälsosamt och inte?

– Poängen är inte att privata intressen ska diktera detta, invänder Rikard Landberg, kostråden ska utgå från kunskap, men privata intressen kan ju använda denna kunskap för att utveckla nya produkter som konsumenter kan välja om de vill köpa eller inte.

En annan fråga rör priset. Blir personaliserade kostråd en fråga om pris och exklusivt använd för några få.

– Kostnadsfrågan är mycket viktig och utgör en av de största barriärerna mot individanpassning. Än så länge är teknikerna mycket dyra, som analyser av avföring och blodprover. Men vi får inte glömma att det också här sker en snabb utveckling, och det betyder snabbt sjunkande priser.

Vad händer med den gemensamma måltiden när alla ska sitta och äta sin egen mat?

– Det är klart att den måltiden är en viktig del av gemenskap som i sin tur är viktig för hälsa och välbefinnande, säger Rikard Landberg, men detta blir ytterligare en möjlighet att förbättra sin hälsa.

Och när allt kommer omkring så väljer vi ju själva vad vi ska äta och inte. Men visst vore det en speciell känsla att veta precis vilken mat just du bör äta?

Skribent: Anki Sundin

Metabolomik och molekylär fenotypning

Metabolomik är den forskningen på unika kemiska fingeravtryck som vissa processer i cellerna lämnar efter sig. Med tekniken kan man ta en ögonblicksbild av en stor mängd ämnen som finns i blodet som ett resultat av de gener som är påslagna just då, vilken kost vi ätit och vad mikroorganismerna i tarmen producerat.

Allt detta påverkas i stor utsträckning av våra livsstilsvanor. Metabolomiktekniken används för att ge en detaljerad bild av individens så kallade molekylära fenotyp, alltså den ögonblicksbild man kan ta.

Läs mer:

Spaning: Skräddarsydd mat för dig – en miljardindustri som växer

Intervju med Eatit: ”Mat kan vara både god och nyttig om den skräddarsys efter individen”

♻️ 10 innovativa alternativ till plastpåsen

Se AGFO talk på temat individanpassad kost:

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

hälsaPersonaliserad mat

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!