Seafarm, algodling i Kosters nationalpark.

Intervju

Alger kan bli framtidens supermat

De innehåller två gånger mer protein än kött, mer betakaroten än morötter och mer järn än spenat. Vi pratar om alger – som spås bli framtidens supermat. Fördelarna är många men det finns hinder för utvecklingen.

– Vi har mycket kvar att lära oss, men jämför vi med att bönder på landbacken har haft 10 000 år på sig och vi fyra, så känns det som att vi redan har kommit väldigt långt.

Så säger Fredrik Gröndahl, som är docent och lektor i Industriell ekologi, vid KTH. Han är projektledare för Seafarm, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där marinbiologer, kemister, livsmedelsvetare, ingenjörer och ekonomer från fyra universitet odlar makroalger, en slags brunalg, i Kosters nationalpark.

Målet är att utnyttja algens fulla potential och använda den för en mängd olika ändamål i ett kretslopp där allt tas tillvara.

– Vi är inne i en fas där vi faktiskt tar den första stora kommersiella skörden, det blir hela 50 ton alger. Målet har hela tiden varit att hitta en industriell form för odlingen, berättar han.

Här skördas algerna i Seafarms testanläggning.

Närodlade och KRAV-certifierade alger

Sverige är redan en storkonsument av alger, på matsidan finns en marknad som importerar alger för flera miljarder. Den mesta importen kommer från Korea, Japan och norra Kina, men algerna är dyra, eftersom efterfrågan är större än tillgången i världen.

– Här har vi istället en chans att framställa svenska lokalproducerade alger och vi har nyligen fått våra alger KRAV-certifierade, säger Fredrik Gröndahl.

Han ser stora möjligheter i matprodukter som är berikade med alger, mineraler och vitaminer, kanske till exempel proteinbars. Men det blir ingen massmarknad som i Japan, med deras misosoppa.

PSST

🌱 Testa veckobrevet AGFO weekly – gratis! 👉  Signa upp

Kommersiell odling i sikte

Just nu är Seafarms odling två hektar stor, men tanken är att utöka arealen till uppåt tio hektar.

– Det är i den storleksordningen som det hela går över till att bli ett kommersiellt projekt, men den uppskalningen ska inte vi forskare sköta, säger Fredrik Gröndahl.

Kopplat till Seafarm finns flera mindre projekt och i stort sett dagligen ringer företag som vill starta odlingar. Forskargruppen ser en rad affärsmöjligheter, bland annat att kombinera algodling med fiskodling, där algerna tar hand om de näringsämnen som fiskodlingen släpper ut. Ett annat verksamhetsområde är att förädla rötresterna från produktionen för att framställa gödning till jordbruket.

Fredrik Gröndahl.

Alger på Nobelmiddagen

Ur forskarskaran har ett flertal forskare gått samman och bildat det kommersiella bolaget Koster Alg, som sköter Seafarms marknadsföring och försäljning.

– Koster Alg är ett av få kommersiella algföretag i Sverige. Kopplat till oss har vi ett litet bolag som heter Catxalot och som säljer våra alger till restaurangbranschen. De jobbar bara med klimatsmarta och lokalproducerade livsmedel, berättar Fredrik Gröndahl.

Restaurangbranschen har visat stort intresse för algerna som till och med har serverats på Nobelmiddagen.

– Vi vänder oss mot direktkonsument, mot de som äter färska, torkade och frysta alger, säger Fredrik Gröndahl som också förklarar att den största utmaningen är att effektivisera metoderna för torkning, frystorkning och frysning.

Söker partners som kan torka och frysa

Men det finns hinder. Eftersom alger innehåller väldigt mycket vatten är förädlingen extremt energikrävande och därmed dyr.

– Där har vi en bit kvar och ser oss om efter samarbetspartners.

Forskargruppen bakom Seafarm tror att man inom en femårsperiod kommer att se en ordentlig tillväxt av kommersiella företag som både odlar och förädlar alger med bra avkastning och lönsamhet.

– Självklart måste man hitta lämpliga platser att odla på, men i Sverige är det knappast något problem, vi har ett stort havsutrymme som vi kan utnyttja, avslutar Fredrik Gröndahl.

Fakta om algodling

Seafarms främsta mål är att ta fram en hållbar produktionskedja: Vid Göteborgs universitet finns den marinbotaniska forskningen och kunskapen i att odla alger. Chalmers tekniska högskola tittar på förädlingen av råvaran i form av mat- och foderingrediens. På KTH räknar Fredrik Gröndahl och hans kollegor på energibalansen i projektet.

Man vill energikompensera den energi som går åt vid odling, skötsel och skörd genom att utvinna biogas ur restprodukterna – något som Linnéuniversitetet jobbar med. Lunds universitet gör slutligen den marknadsekonomiska analysen som ska visa hur projektet ska bli lönsamt.

Seafarm har en snabbväxande brunalg – sockerrtång – även kallad kelp. Millimeterstora hon- och hanplantor sås på rep i ett laboratorium. Efter två veckor i labbet firas repen ner i havet och fästs i tunnor som flyter vid ytan. Sex månader senare har plantorna vuxit sig 1,5-2 meter höga och är färdiga att skördas.

Alger är en fotosyntetisk organism som använder solljus för att omvandla koldioxid och vatten till syre. De kan odlas snabbt, nästan var som helst, och på ett sätt som minskar växthusgaser, utan miljöpåverkan.

Seafarms forskargrupp kommer att titta närmare på den möjliga vågdämpande effekt som riktigt stora algodlingar kan ha på havsmiljön. De undersöker även om större mängder döda alger som faller till botten kan skapa lokal syrebrist när de bryts ner. Annars tror de att problemen snarare kan vara av visuell karaktär. Människor som bor vid kusten kan tycka att en vik full av tunnor förfular deras badvik.

Mer om alger finns i den här artikeln på Medium.com

LÄS OCKSÅ:

Därför är matinsekter nödvändiga i framtiden

AGFO-kartan: 171 innovativa svenska företag

AlgerFredrik GröndahlSeafarm

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!