Det uppkopplade lantbruket står för tröskeln.

Intervju

Allt fler väljer smarta odlingstekniken

Att i rätt ögonblick pricka rätt mängd näring till en gröda är en del av det som kallas precisionsodling. Fördelarna är många, både för producenten och miljön. Men vad innebär tekniken, och hur många använder den i Sverige? AGFO möter Bo Stenberg, projektledare på Precisionsskolan.

Hur skulle du beskriva precisionsodling?

– Marken varierar: ett fält är inte enhetligt och förutsättningarna för växtodling kan vara väldigt olika. Precisionsodling är att ta hänsyn till det och anpassa insatserna för att gynna grödan och se till att inget hamnar på fel ställe. Miljön och ekonomin, hand i hand.

Hur många lantbrukare precisionsodlar i Sverige i dag?

– Det är nog ingen som vet, men det borde vara fler. Det kräver en viss investering i teknik som ofta finns i de nyare maskinerna. En typisk teknik för precisionsodling är gödseltillverkaren Yaras kvävesensor. Den har funnits med länge, men har under 2017 ökat sin försäljning väldigt mycket. I Danmark har man vaknat först nu och gett bidrag för att öka sensoranvändningen. Så sett ur ett internationellt perspektiv står vi oss ganska bra.

Det låter som att marknaden har mognat?  

– Någonting har hänt. Det pratas mycket mer om precisionsodling och att det ses mer som en självklarhet än som en kuriositet som det gjorde för några år sedan. Det finns några buzzwords, som sustainable intensificiation (hållbar intensifiering) och food security (livsmedelssäkerhet) där precisionsodling blir en naturlig del.

Vad är nästa steg?

– Det finns mer att göra kring växtskyddsmedel, och att kunna identifiera ogräs och sjukdomar. Jordbearbetning, stallgödsel och vall är utvecklingsområden. Det pratas mycket om drönare nu, samtidigt blir satelliterna fler. Jag tror även vi kommer att få se mer av datalagring och hur man kan föra samman data.

Nya maskiner och smarta funktioner – finns det risk att de inte används?

– Så är det. Där tror jag lösningen är färdiga paket till lantbrukarna, att man inte ska behöva sy ihop allt själv. Det som behövs är beslutsunderlag, något som vi jobbar med att ta fram.

Vad innebär utvecklingen av precisionsodling för hur vi producerar mat i framtiden?

– Att man i större utsträckning uppnår den kvalitet man vill ha på grödan. Maltkorn är typexempel där man använder precisionsodlingsteknik för att gödsla rätt och få den proteinhalt som efterfrågas vid exempelvis öltillverkning.

🌱  Agfo Weekly, din bästa kompis i din inbox! Vi tar oss an framtidens matkedja, varje fredag morgon.👉  Signa upp på studs här 

Teknikföretaget Sony har gett sig in i lantbruksbranschen. Vill fler vara med när jordbruket digitaliseras?

– Ja, IBM är ett annat exempel. De ser nya tillämpningar med superdatorn Watson som utvecklats för att ställa diagnoser inom sjukvården. Nu tänker de sig ett liknande scenario inom jordbruket, men jag tror att det är en större utmaning.

För den som blivit nyfiken på precisionsodling, vad skulle du tipsa våra läsare om?

Precisionsskolan finns information och bra verktyg.

 

Bo Stenberg vid SLU och Precisionsskolan berättar att lantbrukare brukar säga att effekten av precisionsodling är att man gör av med mindre gödsel. En annan vinst är att om man gödslar för mycket riskerar säden att lägga sig ned, vilket undviks när gödslingen blir mer precis.

LÄs MER

AGFO-spaning: ”Vinst för miljön, vinst för plånboken”

Intervju med Solvi: Klimatsmart jordbruk med hjälp av drönare

171 innovativa svenska företag inom agtech och foodtech

Precisionsodla i din egen trädgård – kolla in den här nya innovativa lösningen

Brist på digital strategi skapar risker 

 

Bo StenbergprecisionsjordbrukPrecisionsodlingSLU

Frida Jonson

Lantbruksjournalist och bonddotter. Innehållsansvarig på AGFO.

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!